• Anonym (Vidrigt)

    Hur lång tid ska det ta???

    Jag (tjej, 22 år) har börjat nu den här terminen på ett program i Umeå. Det är (eller trodde jag iaf) min drömutbildning, men jag mår så fruktansvärt dåligt och vill bara hem igen, men det går ju inte. Jag har flyttat från min hemstad som ligger väldigt långt från Umeå och det känns som att jag ska dö. Jag fattar att det beror på att det är en stor omställning och allt sånt, och jag har alltid haft jobbigt med när det har varit nya saker i livet, men det här känns mycket, mycket värre än något annat tidigare. Jag vet ju också att det är många som känner så här när de flyttar (långt) hemifrån osv och jag vet att det är "normalt" och jag vet "allt" om hur jag ska tänka och vad jag ska göra osv.

    Min fråga är alltså inte hur jag ska göra för att klara det här, eller hur jag ska tänka, utan min fråga är: hur lång tid kan det ta innan det blir bättre???  Jag fattar att det självklart är jätteindividuellt, så jag menar inte att någon ska kunna säga hur lång tid det kommer att ta för mig, utan jag skulle vilja höra från andra som varit med om samma sak hur lång tid det tog för er

    Stort tack till er som läst ända hit, och ännu större tack till er som svarar också ❤️

  • Svar på tråden Hur lång tid ska det ta???
  • Anonym (Samma)

    Upplevde liknande när jag började plugga, och det är nog inte vad du vill höra men för mig var det rätt hemskt de två åren jag höll ut. Dock var det helt fel tid i livet för mig att flytta så långt och med stor press hemifrån att jag måste läsa just det programmet. Då var jag 19, tvingades flytta ifrån min dåvarande pojkvän och blev konstant förhörd om mina studieresultat av mina föräldrar och bannad om jag så mycket som övervägde att ägna mig åt något annat än kurslitteraturen. Mådde uselt hela tiden och valde trots stora protester hemifrån att hoppa av. 

    Några år senare var jag dock på en helt annan plats i livet och valde att läsa ett annat program, kunde nätverka och skapa en bra balans mellan studier och det sociala. Då gick det mycket lättare. Så jag tror att det beror mycket på hur det ser ut runt dig, och om du känner att du kan etablera dig socialt och hitta glädjeämnen på din nya hemort. 

  • Anonym (Vidrigt)
    Anonym (Samma) skrev 2025-01-23 11:46:04 följande:

    Upplevde liknande när jag började plugga, och det är nog inte vad du vill höra men för mig var det rätt hemskt de två åren jag höll ut. Dock var det helt fel tid i livet för mig att flytta så långt och med stor press hemifrån att jag måste läsa just det programmet. Då var jag 19, tvingades flytta ifrån min dåvarande pojkvän och blev konstant förhörd om mina studieresultat av mina föräldrar och bannad om jag så mycket som övervägde att ägna mig åt något annat än kurslitteraturen. Mådde uselt hela tiden och valde trots stora protester hemifrån att hoppa av. 

    Några år senare var jag dock på en helt annan plats i livet och valde att läsa ett annat program, kunde nätverka och skapa en bra balans mellan studier och det sociala. Då gick det mycket lättare. Så jag tror att det beror mycket på hur det ser ut runt dig, och om du känner att du kan etablera dig socialt och hitta glädjeämnen på din nya hemort. 


    Tack så jättemycket för ditt svar! Men gud vilken fruktansvärd situation du hade, på alla sätt! Fy fan ... så himla starkt att stå ut hela två år med de förutsättningarna! Min situation ser helt annorlunda ut; min familj sätter ingen press på mig öht. De peppar och uppmuntrar mig att inte ge upp än, eftersom de vet hur mycket jag drömt om detta, men de säger också att de inte öht kräver nåt av mig, att det viktiga just nu är att jag gör saker jag tycker känns roliga och skapar bra förutsättningar för att kunna börja trivas, inte känner att jag måste prestera på topp från start ("det finns alltid omtentor") osv. Och även att de inte öht kommer att vara besvikna på mig om jag ändå känner att jag måste hoppa av. Att det känns som att det inte är ett alternativ att hoppa av beror alltså inte öht på press från nån annan än mig själv.
  • Anonym (Alice)
    Anonym (Vidrigt) skrev 2025-01-23 09:26:10 följande:
    Hur lång tid ska det ta???

    Jag (tjej, 22 år) har börjat nu den här terminen på ett program i Umeå. Det är (eller trodde jag iaf) min drömutbildning, men jag mår så fruktansvärt dåligt och vill bara hem igen, men det går ju inte. Jag har flyttat från min hemstad som ligger väldigt långt från Umeå och det känns som att jag ska dö. Jag fattar att det beror på att det är en stor omställning och allt sånt, och jag har alltid haft jobbigt med när det har varit nya saker i livet, men det här känns mycket, mycket värre än något annat tidigare. Jag vet ju också att det är många som känner så här när de flyttar (långt) hemifrån osv och jag vet att det är "normalt" och jag vet "allt" om hur jag ska tänka och vad jag ska göra osv.

    Min fråga är alltså inte hur jag ska göra för att klara det här, eller hur jag ska tänka, utan min fråga är: hur lång tid kan det ta innan det blir bättre???  Jag fattar att det självklart är jätteindividuellt, så jag menar inte att någon ska kunna säga hur lång tid det kommer att ta för mig, utan jag skulle vilja höra från andra som varit med om samma sak hur lång tid det tog för er. 

    Stort tack till er som läst ända hit, och ännu större tack till er som svarar också ❤️


    Det är ju svårt att säga, och svårt att avgöra vad du egentligen tycker är jobbigt här. Även "drömutbildningen" kan ju vara halvdant upplagd som gör att det inte känns värt att studera just där. Det är ju ofta svårt om förväntningar och verklighet inte klaffar helt från dag ett. Generellt sett är det ju svårt i början om man går igenom en stor förändring. Första natten i en ny lägenhet känns ju inte som "hemma" direkt.

    Jag växte upp i Umeå, och ärligt talat gör sig staden inte sig superbra i Januari alla gånger, om det är första gången man är där en längre tid. Men den är också väldigt härlig på många sätt med.

    Om studierna ändå känns okej, och du känner att det är det du vill studera skulle jag ge det minst en till två terminer. Om det fortfarande känns hemskt efter det skulle jag se om utbildningen finns i en annan stad dit du kan flytta för att fortsätta dina studier. Tills dess skulle jag försöka lista ut vad som känns fel och aktivt jobba för att det ska bli bättre. 
  • Anonym (Vidrigt)
    Anonym (Alice) skrev 2025-01-23 12:40:11 följande:
    Det är ju svårt att säga, och svårt att avgöra vad du egentligen tycker är jobbigt här. Även "drömutbildningen" kan ju vara halvdant upplagd som gör att det inte känns värt att studera just där. Det är ju ofta svårt om förväntningar och verklighet inte klaffar helt från dag ett. Generellt sett är det ju svårt i början om man går igenom en stor förändring. Första natten i en ny lägenhet känns ju inte som "hemma" direkt.

    Jag växte upp i Umeå, och ärligt talat gör sig staden inte sig superbra i Januari alla gånger, om det är första gången man är där en längre tid. Men den är också väldigt härlig på många sätt med.

    Om studierna ändå känns okej, och du känner att det är det du vill studera skulle jag ge det minst en till två terminer. Om det fortfarande känns hemskt efter det skulle jag se om utbildningen finns i en annan stad dit du kan flytta för att fortsätta dina studier. Tills dess skulle jag försöka lista ut vad som känns fel och aktivt jobba för att det ska bli bättre. 
    Tack så mycket för ditt svar. Ja, det är ju omöjligt för nån annan att säga vad som gäller för mig, det förstår jag. Men är din erfarenhet att det tar en till två terminer?
  • Anonym (d)

    Funderat på att kontakta studenthälsan?

  • Anonym (Grabb)

    För de allra flesta så är det en stor omställning att gå från "gymnasiestudier" till "universitetsstudier"...

    Innefattar det dessutom en flytt till en annan stad, så kan du lägga till det i en del av omställningen.

    Jag tycker att du skall fokusera på att landa i Umeå. Försök skapa dig ett socialt liv. Försök hitta nya vänner. Gå till studentkåren. Sitt inte bara hemma på "studentrummet" och känn hur väggarna rasar in.

    Skapa vettiga rutiner, kring äta, sova, plugga, träna, vara social, utforska din nya stad.

    Stressa inte. Låt det få ta lite tid. Det kan säkerligen ta en-två terminer innan du känner dig mer bekväm, mer tillfreds.

  • Anonym (Alice)
    Anonym (Vidrigt) skrev 2025-01-23 13:45:35 följande:
    Tack så mycket för ditt svar. Ja, det är ju omöjligt för nån annan att säga vad som gäller för mig, det förstår jag. Men är din erfarenhet att det tar en till två terminer?
    Ja, absolut. Du kommer definitivt inte ha en komplett syn av en stad eller en utbildning efter bara nån vecka. Det kommer ju också ta ett tag att bo in dig i ditt nya boende, och få det att kännas som "ditt". 

    Ge det lite tid och gör ditt bästa för att du ska trivas, och känner du att utbildningen inte fungerar ska du ju såklart byta, men allt annat är antingen temporärt eller går att fixa på olika sätt. Jag stormtrivdes inte i staden jag pluggade i, men jag visste att det bara var under tre års tid, och när jag tog examen flyttade jag därifrån. 
  • Anonym (Vidrigt)
    Anonym (d) skrev 2025-01-23 14:26:57 följande:

    Funderat på att kontakta studenthälsan?


    Ja, men allt känns så överväldigande, så även det känns som ett oöverstigligt berg ...
  • Anonym (Vidrigt)
    Anonym (Grabb) skrev 2025-01-23 14:38:48 följande:

    För de allra flesta så är det en stor omställning att gå från "gymnasiestudier" till "universitetsstudier"...

    Innefattar det dessutom en flytt till en annan stad, så kan du lägga till det i en del av omställningen.

    Jag tycker att du skall fokusera på att landa i Umeå. Försök skapa dig ett socialt liv. Försök hitta nya vänner. Gå till studentkåren. Sitt inte bara hemma på "studentrummet" och känn hur väggarna rasar in.

    Skapa vettiga rutiner, kring äta, sova, plugga, träna, vara social, utforska din nya stad.

    Stressa inte. Låt det få ta lite tid. Det kan säkerligen ta en-två terminer innan du känner dig mer bekväm, mer tillfreds.


    Tack så mycket! Är det din eller nån annan i din närhets erfarenhet att det tar en-två terminer?
  • Anonym (Vidrigt)
    Anonym (Alice) skrev 2025-01-23 14:46:44 följande:
    Ja, absolut. Du kommer definitivt inte ha en komplett syn av en stad eller en utbildning efter bara nån vecka. Det kommer ju också ta ett tag att bo in dig i ditt nya boende, och få det att kännas som "ditt". 

    Ge det lite tid och gör ditt bästa för att du ska trivas, och känner du att utbildningen inte fungerar ska du ju såklart byta, men allt annat är antingen temporärt eller går att fixa på olika sätt. Jag stormtrivdes inte i staden jag pluggade i, men jag visste att det bara var under tre års tid, och när jag tog examen flyttade jag därifrån. 
    Tack! Men kände du det som att du skulle dö under hela den tiden? Just nu är mitt mål att på morgonen känna att jag nog ska kunna ta mig genom dagen; att stormtrivas finns liksom inte öht i mina tankar.
Svar på tråden Hur lång tid ska det ta???