Ljuset i den ekonomiska tunneln
Efter 20 år i en allt mer jobbig ekonomisk sits, och ett riktigt tufft halvår, ser jag ljuset i den ekonomiska tunneln. Precis efter min födelsedag i mars kommer mina skulder hos kronofogden vara avbetalade. När jag såg saldot hos kronofogden i måndags började jag faktiskt gråta. Bara 6000 kronor kvar. Bara januari-februari och februari-mars kvar med bara 2500 kronor över efter räkningarna är betalda. Jag vet inte ens vad jag ska göra med 4000 kronor mer i månaden. Jag är så van vid att vända på varenda krona, akta mig för att inte handla för mycket i affären för att inte stå där med ett egentligen bra köp men dåligt för att jag inte skulle ha råd med resten. Jag har gått i åratal med en vinterjacka som inte går att dra upp dragkedjan på, kommer jag ens våga köpa en ny? Spara ihop till en ny mobil, min gamla går knappt att öppna bank-id på längre? Köpa en riktig säng, min madrass står direkt på golvet? Så ovan som jag är att lägga pengar på annat än mat.
Spara pengar. Jag kommer kunna spara pengar. Sist jag hade pengar på ett sparkonto var 1992. Jag var 7 år och skulle börja i skolan. Mina föräldrar tog ut mina och syskons sparpengar för att kunna betala huslånet under finanskrisen.
Shit, hur sparar man ens pengar år 2025? På bankkonto?.