Bästa tjejkompisen skriver kärleksförklaringar ca 5 gånger i veckan

Somsagt känt varandra i 12 år, lärde känna varandra genom skolan, hade dock ett uppehåll på ca 3 år efter studenten då vi levde rätt olika liv och vår vänskap rann ut i sanden. Det är först nu sen snart 2 år tillbaka vi verkligen börjat umgås frekvent igen. Men vi började umgås allt tätare under våren 2024 och framåt och har i mina ögon nästan fått som en syster-relation till varandra vilket är fint på många sätt. Vi har verkligen kul ihop! 

Men det känns som att hon söker en bekräftelse hos mig hon kanske istället skulle behöva från en man/dejt. 
Det är inte alltid jag fått sådana här mess av henne utan det började mer och mer bli efter i somras då vi typ spenderade hela semestern ihop. 

Hon skriver och är med killar och har inga problem med att få bekräftelse på annat håll så därför jag inte riktigt kan förstå varför hon vill ha samma bekräftelse från mig eller söker älskar dig - saknar dig - tänker på dig tillbaka från mig? Flr det är tydligt att det måste handla om kontroll på vart hon har mig och vart jag tycker / står för annars hade hon inte reagerat när jag inte skickar lika ogenomtänkta kärleks texter tillbaka.

En sak om man fyller år och får massa hjärtan och kärleksförklaringar och får höra att man är älskad och uppskattad i en lång text. Då tar man åt sig på ett annat sätt, mer än att få sånt här lite då och då i ens rätt gråa vardag morgon eller kväll. 

Vi äger ju liksom inte varandra men det känns så genom henns sätt att visa kärlek i text. Men tycker bara det blir lite barnsligt, vi är ändå närmare 30 år snart och kunde likaväl i detta fall haft 2 barn på varsitt håll, vart gifta med varsin man och haft villa/Volvo/vovve. Och nej det ena måste inte utesluta det andra men får snart lite avsmak på dessa typ romantiska sms från henne, det får mig att känna som att man är en liten flicka på nytt som fått sin första mobil och skickar emojis och snälla ord till sina tjejkompisar. 

Hahahha nej det är inte riktigt så jag vill eller har behovet av att kommunicera med mina vuxna nära kompisar

Hon blir den otrygga ambivalenta i vår vänskap och jag pendlar mellan den trygga och undvikande om man kan se det ur ett sånt perspektiv.

Ville bara skriva av mig för detta är ju något som ibland väcker obekväma känslor 

Nej men hon är en sån kill- tjusare på en sån grad att hon om någon i min krets skulle ej vara attraherad av samma kön. 
Det komiska var att när jag hade lagt ifrån mig telefonen för kvällen igår och skulle krypa ner så kom det från henne ett sms för det Stod : Saknar dig!!!!! Snart ses vi igen!! Hur har det gått idag på jobbet??? Älskar dig mest sov gott hjärtat.

Hmmm, hon ska ju liksom vara upptagen nu med sin familj kan man tycka inte sitta och skriva sånt här till mig bara för att .

När vi umgås ihop så är hon väldigt vääldigt generös, hon erbjuder sig ofta att jag kan sova över hos henne om jag tex inte vill ta bussen hem fast jag bara bor 3 km bort. 
Så närgången är hon väl inte mer än en kram när vi ses och säger hejdå. Men så värst närgången är hon inte med någon. 
Och IBLAND när hon pratar om mig, med mig eller ber mig om något eller ska uttrycka sin tacksamhet för mig så pratar hon nästan bebis-språk eller sån ton som man kan ha när man är sådär riktigt nykär och vill visa att man bryr sig om en person. Jag blir nästan förnedrad när hon lägger huvudet på sn, tittar på mig med hundvalps ögon och säger något som vi ska hitta på eller bara frågar om jag vill ha påfyllning på kaffet. KäNNs Som att vi kommit varandra nästan lite för nära och att hon ser mig som sin lilla snuttefilt hon kan rå om.

Det är inte där jag vill vara i en vänskap i 28 års åldern även om hon är min bästa vän och man ska kunna vara sig själv med varandra. 

Jag har en man jag träffar ibland och som jag tycker om men hon har inte visat svartsjuka så vitt jag kan komma på.
Hon träffar också en man men det jag märkt är att hon pratar likadant med honom som med mig. Men det är bara vi 2 hon är sådan mot. Alltså valpig, kärleksförklarande, mysig och bebis-språk ibland som att vi båda var gifta med henne.

Någonting som man egentligen ska bli glad utav att bli väl omhändertagen, sedd och uppmuntrad har nästan börjat bli provocerande. 

Hon sitter liksom redan nu och säger vilken sommar 2025 vi ska ha ihop och att vi ska spendera varenda ledig minut tillsammans och bara ha det härligt och mysigt precis som sommaren 2024?..mmmm men man kanske först ska se vart i livet man befinner sig om ett halvår innan man på förhand bestämmer med sin bästis att det ska bli exakt som året innan. 

Stör mig också att hon är NOLL allmänbildad och vet tex inte vad Ai är för något påfund. Ai, vad är det sa hon senast vi sågs. Samma sak med ordet Pk. Och sånt som händer i världen etc har hon ingen aning om. Hon är bara i sin lilla bubbla med hennes jobb, hennes dejt och mig då. Det är hennes värld, resten verkar hon helt skita i eller har inte förmågan att snappa upp att man kanske bör veta vissa saker om vad som händer där ute.

Är det mig det är fel på som fått en liten ick på hennes kärleks -budskap? Och inte meningen att låta taskig när jag tycker hon börjar bli allt mer verklighetsfrånvarande av det som sker i samhället etc men jag kommer typ börja backa ganska mycket om hon inte slutar snart

Nu kom det ett sms såhär efter att det vart tyst i ett dygn:

Vad gör min favorit människa?

Sist hon skrev stod: Hur är det med min sockertopp?