Det låter inte helt orimligt. Det är tur att det är en ung kvinna som pratar om detta då en ex manlig forskare som tog upp detta inte skulle tas på allvar.
Unga kvinnors hysteri i att ta för sig, vara starka, klara sig själva verkar enligt statistiken leda till än mer psykisk ohälsa. Sen går det att diskutera olika skäl till att den psykiska ohälsan ökat mycket just i dessa grupper. Det kan även bero på andra faktorer.
Det är nog knappast bara männens fel att kvinnor blir utbrända. Några exempel:
- Duktig flicka syndromet
- Kvinnor är bättre på att tävla om vem som har finast familj
- Mer måna om hur dom uppfattas
- Är mer på sociala medier
- Har nu tagit fler ansvarsfulla uppgifter i samhället
- Arbetar oftare med människor
Men en viss gruppering i samhället ser den vita mannen som det självklara problemet till det mesta. Själv är jag inte lika enkelspårig.
Jag har ett hyfsat högt body count (mer än snittet, inte galet högt) och det enda som oroar mig med det är att en eventuell framtida partner kommer tveka pga detta. Min uppfattning är att många män anser promiskuösa kvinnor som opålitliga medan jag själv anser att vad jag gör som singel inte har något som helst att göra med hur jag är i ett förhållande.
Jag ångrar inga ligg, en del har så klart inte varit himlastormande, men jag ångrar dem inte.
Nu är ju så klart mitt antal min ensak men att råka ut för män med madonna/hora komplex betackar jag mig för.