Jag tar allt ansvar för att barnen får en jul

Alltså har han ändrat sig sedan ni skaffade barn tillsammans eller har han alltid varit sån? Nör jag läser dessa sorts trådar brukar jag tänka att ni valde ju den mannen..

Man blir ju lite tröttare med barn. Förstår att ni vuxit upp olika men lite engagemang för barnen kan han ju faktiskt visa. Kan du kanske sänka nivån lite? Vet såklart inte vad din nivå är haha men förstår du hur jag menar? För en person som aldrig brytt sig om högtider på det sättet kanske det blir svårare om det är så maxat jämt (om det nu är det), men låter lite så när jag läser. Annars kan du prata med honom och förklara att för barnen kan det vara roligt att i alla fall märka av att det är deras födelsedag, jul eller vad det nu är.

Jag tror också du lagt väldigt mycket för stor vikt vid hur han är med syskonbarnen. De träffar han ju inte alls lika ofta! Då kan det vara kul att leka en liten stund. Men inte om man har omkring sig hela tiden.

Gör saker för att DU tycker att det är kul för barnen, inte för att du förväntar dig att han ska hjälpa till.

Gör han något annat med barnen? Jag tänker att det finns massor av sätt att vara en bra och närvarande förälder, som inte tog är att fixa presenter och tårta. Han kanske leker med dem? Kollar på film med dem? Pratar med dem? Läser? Spelar fotboll? Det är lätt att se vad man själv gör men ibland svårt att se vad den andra gör. 

Han verkar ha blivit en gubbe. Kan du inte fråga honom om han vill resa bort någonstans över jul? Som en julklapp liksom. Så kan du och barnen njuta ifred. =) 

Välkommen till de ensamståendes värld. Om inte mamma fixar något, händer det inte. Du borde ju kunna ha lite högre förväntningar eftersom du inte är ensamstående, men för barnens skull går det faktiskt att bara en av föräldrarna står för roligt julfix osv. Som andra skrivit, sätt din man på andra hushållssysslor så ni kan fördela det lite. Som ensamstående med oförstående pappa får jag själv fixa alla vanliga hushållssysslor plus allt som har med skola, jul etc att göra. För barnens skull är det bara att gilla läget. 

Ja att inte sänka är verkligen det minsta man kan begära. Och faktiskt att han gör hälften av mat, tvätt, städ och sånt också. Har det blivit skevt efter föräldraledigheten så är det dags att rätta till det nu. Sätt dig ner med honom, lägg fram alla sysslor, och fråga hur han vill dela upp det. Det finns en mängd sätt att dela - att göra allt gemensamt, att var och en har sina uppgifter eller att man gör vissa saker varannan dag eller vecka. 

Däremot är det lite svårare med högtider. Du har en idé om hur det ska vara, och han har en annan. Det är svårt att kräva att någon ska göra på en annans sätt. Ni får försöka prata där också och hitta en kompromiss där det inte är helt utan firande men heller inte så berungande mycket. Du blir ju också trött, och det tyder på att det kanske är lite väl. Jag förstår att barnen tycker att det är jätteroligt att få presentkalender och önsketårta, men jag tänker också att de flesta barn är lika glada för godiskalender från affären och glass med chokladsås på födelsedagen. Vill du verkligen göra det så är det en annan sak, men då får det vara för att du vill och om du orkar. Jag är själv sån - jag älskar att baka tårtor och fixa barnkalas och koka kola till jul, men det gör inte min partner/barnets andra mamma. Så då fixar jag och jag kräver inte att hon ska vara med. För det mesta är hon väl det ändå, i att tex kolla vilka ingredienser jag behöver när hon ska till affären eller städa innan gästerna kommer. Alltså saker hon skulle ha gjort ändå, men nu gör hon det så att det mesta möjligt hjälper mig. 

Jag tror du får försöka acceptera att det blir lite gnissel hemma ibland. Jag har varit där du är nu och ju mer man anstränger sig för att hålla stämningen god desto mer flyttas gränserna och tillslut blir det ohållbart och man går in i väggen. 

vem är du att säga att barnen inte skulle uppskatta att uppleva en mer sober approach till, säg julafton

som centreras runt materialism o en timme disneytrailers m ett måltidssortiment som är förutbestämt utan att nån vet varför, men det hela hänvisas till jesus kristus som ett sportloska i ansiktet på allt som är rätt o riktigt 

god fucking jul, du kämpar för ett skämt - men din man har säkert goda jävla argument för att låta bli..