Så det unnar jag mig ibland i a f.
Min syster är vegetarian så jag brukar äta vegetariska köttbullar och prinskorv på julafton. Men utöver det så tänker jag äta Janssons, kallrökt/gravad lax och julskinka.
Jag tycker att både vegetariskt och kött är gott.
Jag tycker inte att julmaten är särskilt spännande som vegetarian. Det är en uppoffring jag tycker är värd att göra, men eftersom det bara är jag i släkten som är vegetarian och jag inte är så särdeles intresserad av att laga mat mest till mig själv blir det inte så rolig mat. Vegetariska köttbullar ersätter köttet, julskinkan bryr jag mig inte om att ersätta för alternativen jag smakat har varit så äckliga. I stället brukar jag göra någon god västerbottenpaj och lite sånt. Tur man inte är vegan...
)
Vegansk "julskinka"? Varför ska veganer/vegetarianer alltid efterlikna köttprodukter? Det ska se ut och smaka som kött.
1) Absolut inte alltid. En del gör det inte alls
2) Svaret är enkelt: Man kan gilla samma smaktyp/konsistens/form/färg som förut. Jag var själv inbiten "carnivor" före jag blev först laktovegetarian och sedan vegan. Jag tycker tex de är jättegott med en vegansk burgare på en av de större hamburgerkedjorna (den svenska sådana), Jag gillar helt enkelt smaken-inte konstigare än så.
Det är ju juletid så det är väl inte förvånande att diverse religioner missionerar?
För det första är det som driver mig det lila ordet kärlek. Jag har medkänsla med de som får betala det yttersta priset för animalierna -djuren själva. Jag tycker inte det är så fel att vara en advokat för de som inte kan varken föra sin egen talan eller försvara sig-de som är total utlämnade, totalt försvarslösa - och ändå är de som får betala ett högt pris.
Sedan vad gäller religion är djurrätt inte min religion. Jag har faktiskt en tro, men den är inte djurrätt/veganism. Och inom den tron så finns det både de som likt mig är för vegetabiliebaserad mat och de som är för "köttsamhället".
Så i djurfrågan är inte alla som är inom den tron eniga. Djurfrågan är inte den centrala frågan där. I Sverige är djurrättsaktivister ofta både vänster och ateister - men på det sättet är jag inte som de. (Jag är även höger politiskt.)
Vad ersatte du animalier med i en vanlig lunchmåltid? Kan du ge något exempel?
Vad gäller järn vet jag i a f att jag har haft bra Hb-värde efter att jag blivit vegan. Jag började förresten som laktovegetarian när jag slutade äta fisk/kött. Så jag tro inte jag måste ha problem med järnet som vegan
Vad gäller B12 har jag vad jag minns (har tagit olika) bla intagit "mitt val vegetarian - med Fe/Zn/I/Se/Ca/B2/B12 om jag fattat rätt.
Det finns gott om kvinnor och män som inte har järnbrist och som är vegetarianer eller veganer.
Man kan inte leva enbart på måltider med sojafärs och quorn. "Knepet" är nog snarare att ha en mycket varierad kost och få i sig olika näringsämnen från olika livsmedel
Alla kan vara överkänsliga mot några saker. Själv har jag aldrig fått något sådant av quorn - men jag äter det dock sällan. Inte alls softa.
Det måste vara tillåtet att diskutera en etisk fråga utan att det kallas för det värdeladdade ordet "moralpredikande"/ även då man inte har den åsikt du stöder. Anser du allt framförande av synpunkter i en etisk debattfråga som du inte delar för "moralpredikande"? Dessutom är det 100% frivilligt att ta del just av mina ord,
Kvinnor? Jag skiljer inte på kvinnor och män här.
För min del är det bla pga kärlek jag har till djur och den glädje i hjärtat jag nu har i förhållande till dem på ett sätt jag inte hade på den tiden jag själv var storkonsument, till och med frossare, av animalier. När jag ser tillbaka på den jag var då skulle jag inte exakt säga att mitt dåtida jag var en verklig djurvän.
Orden "matdjur" och "slumpmässiga" är dina värdeladdade ord som du använder för att "förminska" djur.. Dessa djur ser ju sig inte själva som vad du kallar "matdjur" och då kan ju kanske någon lika gärna se mig eller dig som "slumpmässig". Någon som hypotetiskt ville äta dig skulle kunna kalla dig ett "matdjur".
Jag strävar inte efter det så kallade "naturliga" som självändamål.
Det har inte ett dyft med någon Disney att göra. Jag ser inte ens på sådana filmer.
Själv har jag inga problem med detta, det finns så gott som obegränsat med vildsvin (och hjort) där vi bor. Vildsvinsskinka smakar alldeles förträffligt. Det kött vi ibland köper kommer från gårdsslakterier.
Bra även ur ett preppingperspektiv med att kunna jaga själv. Frysen alltid full med mat.
För min del är visionen ett helt veganskt samhälle på lång sikt-om ett antal generationer. Men jag måste vara realist och möjligen kan en viss, (så långt det går begränsad), skyddsjakt bedömas som nödvändig även i ett veganskt samhälle, men jag skulle inte äta köttet från de så dödade djuren då. Möjligen finns här dock en nisch för tex mat åt carnivora husdjur (tänker närmast på katter som behöver taurin) om inte människor äter det.
"Prepping" bryr jag mig inte om. Det kommer jag sannolik aldrig att behöva, och jag är ingen ungdom. Jag känner för min personliga del mer inre frid när jag inte dödar mina medvarelser än om jag gör det och att inte efterfråga uppfödande och dödande av några djur för min konsumtion.