Hur gör man med vuxna barn som aldrig flyttar hemifrån? Min fru och jag har inget privatliv och är aldrig själva vilket påverkar relationen negativt. Vi har inte haft sex på länge och vi bråkar allt oftare. Barnen betalar ingenting hemma då vi har sagt att det är bättre att spara till en insats på ett boende, men det har varit så i många är ju och inget händer. Min fru verkar inte inse problemet så jag har inget stöd i henne. Vad gör man??
Börjar ta betalt eller påtalar att det är dags att flytta ut? Hur gamla är dom?
Självklart ska dom betala hemma, det är ju liksom grundläggande för att ens komma till punkten att vilja bo själv.
Ställ krav på dom . Är dom över 18 med egen inkomst ska dom givetvis behandlas som vuxna med vuxna krav. Man söker jobb och letar bostad och sätter en deadline för när dom ska vara ute från ert hem
Sluta upp med att vara en serviceinrättning.
Be dem betala för sitt boende till er så de vänjer sig vid kostnaden. Om ni vill så kan ju ni spara de pengarna till en insats år dem.
Om de får bo gratis hemma är det lätt hänt att de vänjer sig vid att ha mer pengar än de kommer att ha senare och det är inte bra.
Vi struntar i om ungarna (20 och 22) är hemma. Vi knullar så mycket vi kan. Förhoppningsvis motiverar det dem att hitta egen bostad.
Klart de stannar hemma så länge de bara kan om det är gratis och de har möjlighet att spara sina pengar.
Man behöver heller ej köpa lgh det första man gör. Är nog väldigt ovanligt. Man kan hyra en billig 1a och spara under lång tid om man vill köpa lgh
Avsaknad av sex beror inte på att barnen bor kvar.
Din fru ser inget problem.
Ni kommer inte ha mer intimitet bara för att ni får ett privatliv, snarare ökar risken för skilsmässa när de flyttar.
Klart de stannar hemma så länge de bara kan om det är gratis och de har möjlighet att spara sina pengar.
Verkligen inte självklart. Det beror förstås på hur man har det hemma, men jag hade det bra för det mesta (bortsett från en del bråk med syrran).
Ändå bodde jag i praktiken hos min pojkvän när jag var runt 20. Senare luffade jag runt i världen och kom bara hem ibland. Därefter pluggade jag på annan ort.
Att bo hemma efter gymnasiet var inget man gjorde frivilligt, även om alla förstås är olika.
Ni föräldrar är ju ansvariga för att uppfostra era barn till företagsamma, trygga individer som VILL leva ett vuxet liv, och har råd med det.
Har ni struntat i att peppa barnen tidigt nog för att bli modiga, självständiga vuxna i små steg ända sedan barndomen - så är det vad ni sår nu.
Inkapabla för att de inte fått träning i att våga/planera/vara driftiga nog.
Men oavsett detta, så håller jag med om att vuxna "barn" ska betala hyra när de bor hemma, helt klart.
Ni föräldrar är ju ansvariga för att uppfostra era barn till företagsamma, trygga individer som VILL leva ett vuxet liv, och har råd med det.
Har ni struntat i att peppa barnen tidigt nog för att bli modiga, självständiga vuxna i små steg ända sedan barndomen - så är det vad ni sår nu.
Inkapabla för att de inte fått träning i att våga/planera/vara driftiga nog.
Men oavsett detta, så håller jag med om att vuxna "barn" ska betala hyra när de bor hemma, helt klart.
Hur gamla är de TS? Viss skillnad på 20 och 25. Även om de borde flytta snart oavsett, eller i alla fall börja betala för sig.
Om din fru inte ser problemet, finns risken att hon inte är så intresserad av ett aktivt samliv och använder era hemmavarande barn som förevändning att slippa. Det är inte alls säkert att erotiken återuppstår bara för att barnen flyttar, eller om de skulle vara hemifrån mycket.
Sen beror det på hur ni bor. Är ni trångbodda? Våra barn (ej vuxna) har sina rum i andra änden av huset. Vi sover inte vägg i vägg och går inte på varandra. Då blir inte heller sexlivet lika påverkat.
Det är snarare våra barn som kanske kommer att känna sig störda om de som tonåringar eller unga vuxna tar hem partners, då deras rum ligger bredvid kök och vardagsrum.
Hur gör man med vuxna barn som aldrig flyttar hemifrån? Min fru och jag har inget privatliv och är aldrig själva vilket påverkar relationen negativt. Vi har inte haft sex på länge och vi bråkar allt oftare. Barnen betalar ingenting hemma då vi har sagt att det är bättre att spara till en insats på ett boende, men det har varit så i många är ju och inget händer. Min fru verkar inte inse problemet så jag har inget stöd i henne. Vad gör man??
Oj, jag ser så många problemskapande beteenden hos er här, jag ska räkna upp dem en och en:
1. Bristen på samsyn och samarbete hos er.
2. Att ni inte har sex och du tycker att ni inte har ett privatliv för att ni har barn hemma.
Om det går, ha era sovrum så långt ifrån varandra som möjligt. Kanske lite sent nu att försöka lära era vuxna barn att visa respekt för det privatliv ni borde kunna ha i ert egna sovrum. Att ni inte har sex är således ett problem ni själva skapat helt i onödan.
3. Ni måste se till att boendet hemma har uppenbara och påtagliga nackdelar jämfört med eget boende, utefter en vuxen människas (barnens) behov och önskan om sitt liv. Detta bör innefatta ansvar och uppgifter som känns mer värda att ta i eget hem än vad det gör i föräldrahemmet. Ett annat sätt kan vara att sätta gränser för hur mycket folk man får ha hemma och hur ofta, hög musik, tv på rummet, tider för när det ska vara tyst och lugnt och helst till sängs e.t.c.. M.a.o. inga fester eller middagar hemma med en massa av hennes kompisar, exempelvis.
4. Har de vuxna barnen arbete/inkomst och söker bostad?
Det är en nödvändig början och där kan ni ställa krav.
5. Ni kan också erbjuda morötter, exempelvis att ni sponsrar med en del av bohaget om barnet flyttar inom ett år (eller vad som nu är rimligt utefter de förutsättningar som finns i ert fall).
När jag första gången blev sambo så var det en massa spring i vårt sovrum på hennes barn.
Jag kände ganska snart ett behov av att sätta vissa gränser. Den ena var att respektera sovrum med stängd dörr som en privat sfär man inte bara kliver rätt in i utan vidare.
Det andra var att barnen när de vaknade tidigt på lediga dagar skulle klara sig själva. De ska inte väcka sin mamma för att hon ska bre frukostmackor och sätta på en film åt dem.
Detta fungerade jättebra, eftersom barnen fortfarande var unga och formbara.
Prata med frun om hur viktigt det här är för dig och varför. Fråga vad hennes lösning är. Om hon vägrar inse att detta är ett problem kan du fråga om hon hellre ser att ni flyttar isär så kan ju hon komma och hälsa på dig så ni får ett privatliv. Och om hon på riktigt inte fattar galoppen så ja, då kanske det är bäst så ändå.
Hur gör man med vuxna barn som aldrig flyttar hemifrån? Min fru och jag har inget privatliv och är aldrig själva vilket påverkar relationen negativt. Vi har inte haft sex på länge och vi bråkar allt oftare. Barnen betalar ingenting hemma då vi har sagt att det är bättre att spara till en insats på ett boende, men det har varit så i många är ju och inget händer. Min fru verkar inte inse problemet så jag har inget stöd i henne. Vad gör man??