Fadderskap vad är det?

Gudföräldrar, eller faddrar, är en helt religiös roll som handlar om att hjälpa barnen genom andlig vägledning. Man måste själv vara döpt för att få bli gudförälder så jag undrar om du verkligen är det eller om det bara är något din vän säger att du är. 

Sen måste du ju, för din egen skull i synnerhet, såga nej till saker som du inte vill. Även om hon inte frågar utan bara informerar så kan du svara att du är glad för förtroendet men tyvärr inget du är bekväm med. 

Som gudmor ska du hjälpa barnet i hens relation till Gud och Jesus. Vara en guide in i kristendomen. Så att utse dig var ju minst sagt väldigt, väldigt konstigt. Men det är också konstigt att du inte tackade nej. 

Det hela har ju ingen juridisk funktion alls, så ingen kan tvinga dig att göra något. 

Min gissning är att din kompis inte heller är troende utan bara döpt sitt barn för att så gör man och har valt dig som gudmor för att hon gillar dig och en gudmor ska man ju ha. 

Jag tycker att du ska prata med din kompis och fråga vad hon har för förväntningar på dig. En del förväntar sig inte mer av en gudmor än att hon ska ge födelsedagspresenter. En del vill bara att det ska se ut som det ska på själva dopceremonin, så att de följer traditionen. Sen skiter de i vad det egentligen symboliserar. 

Man kan tacka nej till att vara gudmor om man inte vill. 

Gudmor är ett gammalt begrepp som innefattar att de som är gudföräldrar ska ge barnet en kristligt införing/uppfostran och är den som ska ta hand om barnet om föräldrarna går bort. Detta hände nästan aldrig, utan man är det vara på papperet. 

Har man en god relation  till föräldrarna så kan man ha en god relation till barnet, bry sig lite extra på födelsedagar etc. 

Men vill man absolut inte vara gudmor så tackar man nej. Man ska aldrig tvingas vara det. 

Det där med att man måste vara döpt för att vara gudmor/gudföräldrar kan man lätt komma undan. Det brukar inte kontrolleras innan dopet av barnet. 

Så du undrar om jag verkligen är gudmor eller det är bara något min vän sagt?
Som jag skrev, jag blev gudmor 1 år sen.
Alltså menas det att jag var i kyrkan och vi gjorde hela denna ceremonin och jag fick en la4 lapp där det stor fadder. 
Och  det var INGEN alls som frågade om jag är kristen, döpt, troende 

Så löjligt. Just därför jag avstår kristendomen. Folk kallar sig kristna, bär kors, gifter sig i kyrkan, döper barnen men är någon troende? Nej. Så det är grejen med att vara gudmor... Att man ska vägleda barnet imom kristendomen. Ingen håller det ens? Verkar som det bara är en trend alla följer precis som alla högtider. Hon ville ha mig som gudmor för att "du är min bästa vän som jag känt i flera år och hade inte kunnat tänka mig ha en annan, du är också trygg och stabil person som det går bra för och du älskar barn".
Min vän är inte troende överhuvudtaget, tror inte ens på Gud och vet inte varför jul och påsk firas men firar ändå. Precis Som 90% av alla svenskar 

Jag ville inte ens bli gudmor men när jag fick smset så hade HON redan bestämt sig för det. Och jag visste inte vad jag skulle svara. Och hon hade redan sagt till sina föräldrar "Lovisa ska vara gudmor" och även till min mamma när hon träffade på henne. Så jag kände lite press också och ville inte göra henne ledsen. Jag vet att hon har inga tajta vänner heller utan bara såna hon pratar med ibland men ingen tajt som mig. Men ja, då vet jag det. Alltså är det ingen stor grej utan bara på pappret då och att ge födelsedagspresenter 

Varför tackar du jag till fadderskap om du inte ens vill?

Då får du skylla dig själv när du inte klarar av att tacka nej. 

Jag tror de flesta ser det som en fi gest mot den de anser sig vara mest närstående med. Varken mer eller mindre.

Kort svar: det blir vad man gör det till.

Lite längre svar: förr i tiden skulle man förutom att vägleda in i den kristna tron även kunna vara en vuxen som kunde ta över föräldrarollen i händelse av att föräldrarna dog. Dock var det nog vanligare att man såldes på socknen än att familjen fick en mun till att mätta.

Idag heter det fadder. 

För att vara fadder ska man vara döpt i svenska kyrkan men man behöver inte vara medlem. 

Men som sagt var - man gör det man vill av det.  

Fadderskap är ju en roll där det beror lite på församling kring vad som förväntas. Exempelvis ingick ett litet samtal om rollen och en broschyr med tips i samband med dopet när jag fick äran att få gudbarn.

I ditt fall känns det lite som att både du och din vän varit tämligen slarviga gällande vad som ingår i rollen. Och att du inte verkar ha reflekterat alls över att det i en roll faktiskt ingår vissa saker. Ser man ingen mening med religiösa ceremonier och dessutom konverterat är det ju fullständigt rimligt att dra i handbromsen INNAN man får en roll man inte vill ha.

Samtidigt gör ju människor inte så mycket för sina gudbarn, utan rollen är vanligtvis inte särskilt betungande.

Ja, det brukar heta att man "måste vara döpt i svenska kyrkan". Dock kontrolleras inte detta. 

Jag är fadder/gudmor till fyra barn (syskonbarn och vänners barn), jag är döpt och konfimerad men inte i svenska kyrkan. Var ingen som någonsin har frågat vid dopen. Senaste doper var i sommar. 

Det kontrollerades för mina gudbarn, mina barn samt mina syskonbarn (där en blev nekad). 

Är nog olika.  

Kan det säkert vara. Här har det aldrig konteollerars. Nu är jag förvisso döpt, men inte i Svenska kyrkan och inte är jag medlem heller. 

Det har förlorat sitt syfte. Men det har haft syftet att Gudmodern och gudfadern lovar att ta hand om barnet lika väl som sina egna barn om något skulle hända föräldrarna till barnet. Men idag är ju sällan gudmor och gudfar ens ett par .:)

https://www.svenskakyrkan.se/dop/fadder

https://www.svenskakyrkan.se/sundbyberg/fadder-till-ett-dopbarn