ALLT ger mig ångest

Hej TS,

Jag kämpar med samma sak som du, jag får ångest av allt. Många läkare menar på att jag lider av GAD. Det är i perioder bättre tills den starka ångest kommer smygande och PANG så mår jag så dåligt att jag skulle vilja krypa ur mitt eget skinn. Jag får återkommande såna här perioder, det känns som att det är omöjligt att stoppa när det väl har börjat. 

Jag tycker själv att jag är odräglig när jag mår såhär, hela min personlighet förändras, jag vill kontrollera varje detalj av mitt liv för att det känns som att jag har tappat kontrollen. 

Jag har tagit kontakt med kurator för att få hjälp och stöd, jag kan inte hantera detta själv. 

Jag har inte läst dina andra inlägg. Har du sökt hjälp för din ångest?

Jag vet hur det känns! Som att man hamnar i en tornado av ångest. Om det vore så enkelt som att "bara" sluta. 

Jag har också pratat med psykologer i perioder och ätit medicin. Äter du någon medicin mot ångesten?

Jag tar ingen medicin just nu. Det jag gjorde några dagar sedan var att jag slutade dricka kaffe. När jag mår dåligt går jag samtidigt i en period med dåliga vanor: äter sämre, dricker kaffe, tröst äter choklad, slutar träna osv. 

Du skriver att du får panikångest av allt med ditt liv, vad är det som är jobbigast? 

Hej ni med dåligt mående och ångest,

1. Ni måste acceptera läget och börja med att sätta er ribba extremt lågt, och klara det låg.

2. Om ni ex. klara att sova och gå upp och äta, samt göra toalett under ett dygn, då är det toppen.

3. Kan du klara att upprepa ovan i tre dygn? Om "ja" bravo.

4. Addera ex duscha eller annat, fira varje gång ni adderar en sak ni klarar.

5. Felet ni gör är att jämföra er samt kravställa ersjälva. 

Att träna är bra mot ångest. Kvittar egentligen vad man gör men att få upp pulsen och bli fysiskt trött är toppen både för sömnen och mot ångest 

Då är det ju vara "där du vill" i livet du behöver utvärdera för att kunna hantera ångesten på ett sakligt sätt. Vad är det som orsakar den här känslan? När kickas den in? Är det någon som pressar dig på något? Eller är det när du ser något? Kan du ge exempel? Så kanske du kan få tips

Det där med "borde" existerar egentligen inte, du befinner dig i "hur det är" och där väljer du själv egentligen hur pass väl du anpassar dig. Du äger det här med andra ord. T ex att du inte vill ha barn skänker dig en frihet som de med barn inte har. Att du inte har en gymkompis är ingenting som egentligen förhindrar dig att skaffa en. Är en karriär verkligen något för dig? Eller uppskattar du friheten som du får genom att inte ge dig in i ekorrhjulet? Du behöver anstränga dig för att känna en uppskattning över det du faktiskt har. Från andras perspektiv så kanske det du har är beundransvärt.

En klassisk sak är att skaffa en mood board där du klipper ut saker från tidningar som du eftersträvar och titta på dessa varje dag/ visualisera.