34 år, lämna pojkvän som inte tar nästa steg?

Bara det där att det inte skulle fungera med en graviditet i våras, men nu i höst skulle det gå bra, skulle få mig att dra öronen åt mig. Hur mycket skulle saker kunna ändras på några månader? I mina ögon skulle det kännas väldigt konstigt att göra abort för att inte ens ett år senare aktivt försöka igen (speciellt för icke-medicinska skäl). 

Att inte vilja skaffa barn för att det är mycket på jobbet låter också bara som en ursäkt och undanflykt. Vet han att själva graviditeten tar nio månader? Vet han att det fortfarande är "mycket på jobbet" om ett år?

Jag skulle också känna att det var en röd flagg att han inte vill prata om det. Jag skulle tro att han helt enkelt inte vill ha barn alls, eller bara inte med dig. Han bryr sig ju inte heller tillräckligt mycket om dig (eller respekterar dig) för att faktiskt prata med dig om det och visa var han står. Om jag var du skulle jag gå vidare, då han inte verkar vara nåt att satsa på.

Men herregud... Han är en vuxen människa. De flesta fattar väl att är man över 30 som kvinna börjar många tänka på barn, och det funkar inte att börja dadda killen och mena att han inte är redo att ens ha en vuxen konversation om var han vill att relationen ska leda.

Att "fokusera på en fin och harmonisk relation" är ju ett uselt råd om det lik förbaskat landar i att han inte vill ha barn med TS, då TS hemskt gärna VILL ha barn. Vill han inte ha barn, just nu eller någonsin, måste han ju vara öppen med det så att TS kan göra ett val som fungerar för henne och hennes liv. Att lura någon och mena att man "vill ha barn sen" men att det där "sen" aldrig kommer utan skjuts längre och längre fram är ju fruktansvärt respektlöst. Som sagt, han är ingen bebis själv. Vet han inte vad han vill måste han kunna kläcka ur sig det. Han måste kunna prata med sin partner även om sånt som känns jobbigt eller svårt. Det har egentligen ingenting med att skaffa barn att göra, utan snarare att han vägrar prata om något som är viktigt för hans partner. Det hade ju kunnat handla om vilket annat ämne som helst.

Det är ju helt okej om han inte VILL ha barn, inte känner sig redo, eller om han känner att det är för mycket press just nu, men han måste kunna kommunicera med TS om det. Det är liksom en del av att vara i en seriös, vuxen relation. 

Det kommer nog inte ts kille göra iaf.

Och? Då har hon åtminstone en rimlig chans att hitta någon som vill samma sak som hon. Men enligt dig är det bättre att agera struts och stoppa huvudet i sanden.

"oplanerat gravid" ett annat ord för skaffa barn utan samtycke. gör abort och gå vidare. 

Det var dåligt av honom att mer eller mindre tvinga dig till abort. Om han verkligen älskade dig och verkligen ville ha barn, så skulle han i stället accepterat att ni fick barn lite tidigare än tänkt. Vad är det för konstig idé att allt måste passa perfekt i tiden för att få barn, fel tid = abort. Det är inte alltid man får barn när det vore "perfekt". 

Det jag tänker på när jag läser din TS är "he's just not that into you". Att han inte vill prata är också ett varningstecken.

Flera säger att du ska vänta på honom, inte pressa honom etc. Men du har inte tiden på din sida.

Vad är värst - att det inte blir någon framtid med just den här killen eller att du aldrig får några barn?

Väntar du så blir du allt mindre fertil. Tar det sedan slut så kan det vara för sent för dig att få barn, medan han fortfarande kan få barn med en yngre kvinna.

Gör du slut så kanske du inte hinner hitta en ny man som du älskar och som älskar dig i tid. Men du kan hitta någon bättre än denna "kanskeman". Och du har möjlighet till donatorinsemination om du är beredd att få barn utan barnafar.