Otrohet kan man gå vidare?

Ärligt talat har jag aldrig varit med om att någon till fullo förlåtit en otrohet. Många som accepterat och stannat i relationen, men det är inte samma sak som att på riktigt förlåta även om man kanske kallar det för det. I varenda fall jag sett så har det alltid hängt en blöt filt av bitterhet över relationen sen - och den som säger att hen förlåtit drar ändå alltid upp otroheten igen så fort det är något annat bråk. En sån grej förgiftar något som aldrig kan bli helt rent igen. Jag tror inte att någon av mina bedragna vänner någonsin hade stannat om det inte vore för att man tar hänsyn till barnen, inte klarar sig ensam ekonomiskt eller någon annan rädsla. En relation baserad på rädsla är ingen bra sådan. Och en person som redan har visat en gång att er relation inte var mer värd än att han kunde dela det mest intima även med någon annan har visat var han står och förtjänar inte mer av mig - så hade jag resonerat.