Celibat eller inte celibat
Jag levde i celibat länge och trodde jag var nöjd med det tills den dag jag insåg att det var ett flyktbeteende . Jag flydde från mig själv för att slippa se hur dåligt jag behandlade mig själv . Jag flydde för att jag skämdes över den jag blivit. Istället för att komma till självinsikt om saker jag behövde förändra intalade jag mig att celibat var svaret. Det är ju liksom aldrig kul att behöva fejsa sina egna misstag.
Jag lurade mig själv i flera år tills det inte längre var hållbart. Då även celibat innebar konsekvenser jag inte var beredd på. Jag kraschade totalt och blev sjukskriven i flera år i depression.
Det jag skulle gjort från början var att inse min osunda inställning till män och förhållanden och lära mig av dom misstagen och lagt energi på tex en kurator och hela mig själv. Istället la jag skulden på männen jag träffat och gick i celibat som bara gjorde mig bitter, elak och missunsam i slutändan.
Idag har jag en sund inställning till förhållande och män vilket gör att jag kan både ha sex och avstå ibland. Det är så man gör i en sund relation till sig själv.