Svårt att få barn - slitsamt på relationen
Jag tycker det är så otroligt slitsamt för relationen att ha dessa svårigheter att få ett barn. Och ena sidan har vi kommit varandra närmare och stöttar och finns där för varandra när man är ledsen över detta vilket är väldigt fint så klart. Samtidigt så tar det på relationen med reproduktions-sex som inte alltid känns så lustfyllt när det blir ett måste på vissa dagar, det "vanliga" sexet har minskat mellan försöken. Och även i vardagen uppstår mer bråk om småsaker eller onödiga missförstånd. Tror vi båda är mentalt slitna av den här situationen och att månad efter månad kastas mellan hopp och hopplöshet. Samtidigt har man inte många att ventilera med då detta är en så privat situation.
Hur har ni andra det? Är det nån mer som känner att det tar på relationen eller är det bara för oss det är så? :/