Sjukskriven 25%. Tjaffs från jobb och försäkringskassan

Idag sa kundtjänst person 2 att hon inte rekommenderar att göra såhär. Utan 2h per dag och sen en dialog om det är motiverat med en dag i veckan istället.
Å joo till er som tänkte rätta mig. Det är visst möjligt sen några år tillbaka har dom ändrat detta. 

Nu ä ekonomiavdelningen på mig att jag inte ska lägga en dag i veckan. Å att det bara bli isåf 8h. Å inte 10h som 26% motsvarar. Det ä väl ändå upp till mig hur jag lägger just nu och om jag lägger mindre än 25%?

Tappar orken å lusten att bli tillrättavisad i förväg när dom inte har facit i hand. Å knte heller nån bitter kärring på försäkringskassan som babbla att jag inte ens sjukanmält mig än. No shit. Tiden har inte passerat 14 dagar från första sjukdag ens. Så just nu får jag karens för första 8h och veckan därefter också hel karens? För att jobbet står för det. Borde inte jag få 80% av dag 2? Dvs min andra 8h dag på 2veckor? 

Det ä ju inte jag som vill tjaffsa. Utan jag vill i lugn och ro vara hemma 8h en dag. Thats it. Men nu börja ju till och med ekonomiavdelningen bråka. Å osäkerhet från försäkringskassan. Det som kändes först skönt blir jobbigt. Jag ä klassad som ängslig personlighet så allt blir ju förstorat för mig och förstör därav mitt liv. Tex sådana här saker. 
Jaha ojdå. För just nu har jag ju jobbat 4 av 5 dagar i veckan = 20% sjukskrivning. Trodde inte det fjirde något att jobba lite mer? Men detta ä ju fortfarande från jobbet. Inte förrän nästa vecka det blir från försäkringskassan. Så då kanske jag klarar mig? Om jag tar 8h en dag och 2h en annan? 

Jag vill verkligen att försäkringskassan ska förstå att 6h jobb per dag ökar ju snarare stressen å pressen. Medans ett bryt. Tex en onsdag får att lugna mig rejält. 

Sen funkar det betydligt bättre för arbetsgivaren också att göra så. 

Egentligen klarar jag inte för att då faller allt privata. Barnen får utstå en pappa som aldrig har ork till något och det enda jag gör är att vila. Direkt jag provat att gå ner i tid kan jag finns ork till träning. Ut och gå och lättare ha en bra dialog med barnen. 

Som läget är nu kan jag vara lättirriterad och slut för ingeting hemma. Jag har jobbat 100% med nöd och näppe i flera år sedan jag blev utbränd och konstaterad kronisk depression med ängslig personlighet. 

Jag har redan bytt jobb en gång pga detta och nu börjar spiralen se likadan ut igen. Jag får inte ihop vardagen och jobb. Det blir för mycket. 

Har 10år på psykiatrin och inte ens då kunde jag få 25% sjukskrivning. Utan fick vända mig till vanliga vården och pusha dom istället. Det är ju inte hållbart som det ä just nu.

Den ena på kundtjänst tyckte väl det var dumt å lägga upp 8h på en dag innan handläggaren har fått säga sitt. Men låter ju lovande om upplägget är mer än grej mellan mig och min arbetsgivare. 

Jasså. Å jag som njuter av min hemmadag så mycket :) dock uppmärksamma lönekontoret att jag måste vara hemma 10h totalt på en vecka. Eftersom det är 25% sjuk och inte 20%. Så tog 2h idag. 

Men hur blir det egentligen med sjukdagarna från jobbet? Är det så illa båda mina 8hs dagar blir full karens. Eftersom det är en vecka mellan dom. 

Snacka om att ord och inga visor när man söker stöd på internet. Har du ens hört hela historien? Ångra man starta tråden ens. Man ska behöva stå till försvar för enkla frågor...

Jag behövde tillfälligt andrum för ökad stress just nu och medicinsk förändring. Vi ska blanda in företagshälsovården och komma på en plan med förändring för att inte hamna i en dålig situation. 

Jag är beredd att skita i sjukskrivning och vara tjänstledig om jsg känner att detta ger mig såpass mycket energi å harmoni. Ä skiter i vad andra säger då. 

Jag är inte aggressiv. Uppgiven.. Saker som påverkar mig. Å tar personligt. Exakt som min sjukdom avslöjar. ängslig.. Jag ältar saker i vansinne. Förstorar upp. Själv kritik. Dålig självkänsla  m.m. Är på nivån så det skadar mig och närmsta omgivningen. Tror inte jag kan ha ett förhållande igen ens. Å det ä tufft med barn som ä öppna kritiskt osv. Tar åt mig mycket av deras ord.