Inlägg från: TvillingmammaVästgöte |Visa alla inlägg
  • TvillingmammaVästgöte

    Kan ni lärare förklara en sak för mig

    Anonym (C) skrev 2024-10-31 13:30:23 följande:
    Och det kanske inte är helt konstigt. För att läsa vidare, gymnasie eller högskola,  behöver du vissa kunskaper för att klara kommande studier. 

    Förr fanns det tvååriga yrkesprogram , som de flesta klarade.
    Vi kanske skall gå tillbals till det? 


    Såg ett reportage om en kille som ville bli lastbilschaufför som hans pappa var. Men han klarade inte godkänt i kärnämnena och kom inte in på gymnasieprogrammet. Måste en lastbilschaufför kunna samma matte som en blivande ingenjör i årskurs nio?
    Förr fanns särskild och allmän matte. Återinför det, 
    De flesta klarar sig bra på att kunna de fyra räknesätten och att förstå lite om procentberäkning och bråk. 

  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (C) skrev 2024-10-31 18:11:42 följande:
    1-5 baserade också på resultat över tid. Skillnaden var att ditt betyg var beroende av vad de andra i klassen presterade. De höga betygen fick de bästa. Så om många var bättre än dig i klassen kunde det vara bättre att byta klass där många var sämre.

    Vad jag kan uppskatta med målbetygen är att det är en besked att du nått en vissa nivåer inom ett ämne. Du kan inte kompensera att du är dålig inom ett område genom att vara bra i ett annat.

    Det ger också möjlighet att komplettera. Har du fått dåligt resultat på ett prov, inom ett område, finns det möjlighet för läraren att låta dig komplettera för att visa att du faktiskt kan ett område upp till en viss nivå.

    I det gamla var det svårare då varje prov de facto var en tävling mellan deltagarna med en ranking som sen användes för att ge 1-5.

    Rent kras, alla betygssystem har för och nackdelar. Det var inte så att det inte klagades på 1-5 systemet eller IG-G-MVG systemet. 

     

     
    Så var det ju ändå inte riktigt. Vi hade ju nationella prov och då såg man ju hur klassen låg till jämfört med andra i landet och lärarna satte betyg efter detta. Min klass på högstadiet hade tex 4,1 i ett ämne och mellan 3,6 till 4,0 i övriga ämnen som testades, därför kunde lärarna sätta betydligt högre snitt än 3,0 i vår klass. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (C) skrev 2024-10-31 18:48:01 följande:
    Ja, men det innebar att i din klass kunde det t ex bli 5 st  5:or, 10 st 4:or osv . Dvs de fem bäst fick 5:a. Hade du turen att du låg plats 6, dvs 4:a och den bästa hoppade av var du nu plötslig på plats 5 och kunde få en 5:a.

    Eller du låg på plats 5 och veckan innan sista provet blev du dumpad av din älskade, bröt ihop, kunde inte plugga och skrev halvkasst och hamnade på totalt plats 6 då och rasade ner till en 4:a
    Jag har ingen erfarenhet av det du beskriver, så gjorde inte våra lärare. Så extremt var det inte. Lärarna tittade på hur man presterade under hela året och satte ett rättvist betyg. De gjorde en helhetsbedömning av insatsen, 
    Jag tror att din erfarenhet beror på att vissa lärare inte verkar ha kunnat stå för sin betygsättning och därför skyllt på att tex femmorna tyvärr tagit slut.
  • TvillingmammaVästgöte

    Jag tror att E nivån i matematik är för högt satt . Den bör vara satt på en nivå att de med en IQ på 70 kan klara det och där är vi nog inte idag. Med IQ under 70 är man berättigad till särskola, men för dem som ligger på IQ 70-85 är matematiken för svår och de stoppas därmed till alla yrkesutbildningar på gymnasiet.
    Detta kunde lösas med allmän matematik, en enklare kurs som man hade förr, som bara ger tillträde till yrkesgymnasium. Istället slår man nu ut många ungdomar. 

  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (C) skrev 2024-11-01 09:21:52 följande:
    Även om matte ligger näst högst av ämnen med andel F från högstadiet, 9%, är det många andra ämnen som inte är långt ifrån, kemi 7%, engelska 7%, fysik 7%, samhällskunskap 6%. Så allmän kurs eller sänkte betygskrav behövs kanske på andra ämnen också

    Eller så inför vi F - godkännt för att gå vissa gymnasieprogram, G - ej godkännt för något gymnasieprogram

    Ja, kemi och fysik kräver också en högre teoretisk begåvning för att nå E som motsvarar betyg 3 ungefär i den gamla betygskalan. Här bör nog kraven för E sänkas alternativt som du föreslår , att F räcker för yrkesprogram.
    Engelska hade vi förr också en allmän kurs för, det behövs kanske nu också? Ca 7% av alla barn har språkstörning och då kan engelskan vara svår. 
    Samhällskunskap borde alla klara egentligen, men kraven på analyserande och resonemang är höga idag. Jag tycker nog att vi kunde sänka de lägsta kraven på högstadiet. 


    Alla som inte skolkar och deltar i undervisningen borde få någon form av betyg som möjligör att gå ett yrkesprogram.  Det finns ingen anledning att slå ut ungdomar som kan bli bra lastbilschaufförer, frisörer och hantverkare. Exempelvis. Utan att säga att dessa normalt sätt är mindre begåvade. Men en frisör eller hantverkare kan vara jätteskicklig även om de inte klarade att böja de engelska verben rätt eller jämföra och göra en avancerad analys av olika statsskick. 

  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (att) skrev 2024-11-01 09:22:11 följande:
    Det är stor skillnad på högskola och grundskola.

    Grundskolan bör syfta till att ge en grundläggande utbildning som ska få med sig så många som möjligt till en rimlig framtid. Att klassa ut barn så tidigt som vid 15 års ålder gynnar ingen. Och det kan finnas många skäl till att det går dåligt för en i grundskolan, hemmiljön inte minst. 

    Högskola och universitet ska ha högre krav, för där ska inte alla gå, och de som går på högskola är vuxna. 

    Men att så många som 20% går ut grundskolan utan godkända betyg tyder på att det är systemet som är fel, inte att 20% av alla barn i Sverige är så svaga att de inte klarar grundskolan. 

    Ja, det är ofattbart att vi låter detta ske. 


    20% av våra barn slås ut genom att inte få godkänt från grundskolan.

    Dessa barn mår oftast dåligt,  blir deprimerade, missbrukar, misstänker att en del dras in i den kriminella värden i brist på bättre alternativ. En del tar sitt liv. 

    Vi måste förstå att kraven är för höga för att få med alla.
    Gruppen som har IQ mellan 70-85 har inte en chans.
    Utöver det har vi 7% med språkstörning som har svårt för det resonerande som krävs samt även engelskan.
    Och då har vi inte ens nämnt alla med NPF.

Svar på tråden Kan ni lärare förklara en sak för mig