Inlägg från: Anonym (C) |Visa alla inlägg
  • Anonym (C)

    Kan ni lärare förklara en sak för mig

    Anonym (Lärare) skrev 2024-10-31 13:17:22 följande:
    Nej, strecket innebar att eleven inte kunde bedömas, det saknas underlag helt enkelt. Det är skillnaden mot "icke godkänd" som innebär att det finns underlag men att det inte är bra nog.

    Du har redan fått det förklarat i tråden, men F innebär helt enkelt att du inte får med dig meritpoäng, du kan inte räkna med de kurserna alls. Med en etta kan man söka sig vidare, även om resultatet är uselt och man antagligen hamnar långt ner i listorna. Med ett F kan du inte söka dig vidare, kort sagt. Ett F sätter stopp på ett helt annat sätt.
    Och det kanske inte är helt konstigt. För att läsa vidare, gymnasie eller högskola,  behöver du vissa kunskaper för att klara kommande studier. 
  • Anonym (C)
    Anonym (Inte lärare men förälder) skrev 2024-10-31 13:39:39 följande:

    Som många redan beskrivit är det stor skillnad på den gamla 1-an och dagens Underkänd.

    Jag vet också många unga som mått väldigt dåligt av oron över att bli underkänd. I gamla tidens system fick man iaf ett betyg, vilket som andra skrivit möjliggjorde vidare studier. Idag kan man, om man har det tufft i något ämne,  plugga och göra sitt allra bästa men ändå bli underkänd. Det är tufft för ungdomar på 13 år och uppåt och jag tror faktiskt att dagens betygsystem ökat på den psykiska ohälsan hos unga.

    Och jag tror absolut att en elev kan klara en utbildning på gymnasiet även om man inte blev godkänd i ett ämne.  


    Om man ska läsa natur på gymnasiet, vilka förkunskaper behöver man i matte, fysik, kemi för att få börja tycker du?

    Om man ska bli lärare i engelska och svenska och gå lärarprogamet, räcker det med F/1 i Engelska och Svenska för att få börja? 
  • Anonym (C)
    Anonym (Lärare) skrev 2024-10-31 14:05:10 följande:
    Bara för att man är godkänd innebär inte att man är garanterad en plats. Det finns fortfarande en antagningsprocess där någon med starkare betyg kommer in före en med etta i matematik, fysik, kemi eller vad det är för ämnen som är viktiga.
    Ja, men på t ex en del lärarprogarm är det så få sökande så alla får plats. Tar man bort kravet på "ej F" så kommer även det med mycket låga kunskapsnivåer bli antagna. Vill vi har lärare som inte når kunskapsnivå E på högskolans lärarprogram?

    Vidrae, jag har man för dåliga betyg kommer man inte in på program med höga meritpoäng. Men blir man inte diskvalificerad av ett F i matte kan man kompensera det med många A i andra ämnen och ändå komma in på t ex natur med F i matte. Frågan kvarstår alltså, ska man kunna läsa natur på gymnasiet med F från högstadiet i matte, fysik eller kemi?

    Det finns reda ett problem på gymnasiet och högskolan att många studenter har dåliga förekunskaper och onödigt mycket energi måste lägga på att de ska klara studierna. Alternativt blir studenter lurade och tror att de kan klara kvalificerade studier med låga förkunskaper och misslyckas på nästa nivå och slösar tid och pengar,.
  • Anonym (C)
    Anonym (Lärare) skrev 2024-10-31 14:05:10 följande:
    Bara för att man är godkänd innebär inte att man är garanterad en plats. Det finns fortfarande en antagningsprocess där någon med starkare betyg kommer in före en med etta i matematik, fysik, kemi eller vad det är för ämnen som är viktiga.
    nej, en med A i matte och lågt betyg i engelska har lättare  att komma in på engelska jämfört den med lågt i matte och B i engelska

    En lösning vore att ha en särskild behörighet på program och kurser. Ska du läsa natur krävs C i matte, ska du läsa till engelsklärare krävs C i engelska osv. I andra ämnen kan du ha F.
  • Anonym (C)
    Anonym (Lärare) skrev 2024-10-31 15:27:59 följande:
    Det är lätt ordnat genom att ha en lägstanivå på betygen, t ex att du inte kommer in om du inte har 3 eller bättre i vissa ämnen. Det tycker jag man borde införa oavsett vilket system man använder.

    Jag har svårt att se att det skulle bli ett stort problem, men även där kan man tänka sig en lägstanivå för just t ex matematik. Man gör elever en björntjänst om man släpper in dem på en utbildning de inte lär klara. Och naturligtvis ska man fortfarande kunna läsa upp sina lägre betyg om man prompt vill in där ändå.
    Lite som jag skrev ovan. Ska du t ex komma in på lärarprogrammet borde det krävas minst C i alla ämnen du ska undervisa i 
  • Anonym (C)
    Anonym (Föräldrer nr 2.) skrev 2024-10-31 18:00:31 följande:

    Utifrån att många människor faktiskt är "ur fas" och inte lär sig likadant som medel-människan tycker jag om hur 1-5 systemet fungerade. 


    1-5 baserade också på resultat över tid. Skillnaden var att ditt betyg var beroende av vad de andra i klassen presterade. De höga betygen fick de bästa. Så om många var bättre än dig i klassen kunde det vara bättre att byta klass där många var sämre.

    Vad jag kan uppskatta med målbetygen är att det är en besked att du nått en vissa nivåer inom ett ämne. Du kan inte kompensera att du är dålig inom ett område genom att vara bra i ett annat.

    Det ger också möjlighet att komplettera. Har du fått dåligt resultat på ett prov, inom ett område, finns det möjlighet för läraren att låta dig komplettera för att visa att du faktiskt kan ett område upp till en viss nivå.

    I det gamla var det svårare då varje prov de facto var en tävling mellan deltagarna med en ranking som sen användes för att ge 1-5.

    Rent kras, alla betygssystem har för och nackdelar. Det var inte så att det inte klagades på 1-5 systemet eller IG-G-MVG systemet. 

     

     
  • Anonym (C)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2024-10-31 18:40:40 följande:
    Så var det ju ändå inte riktigt. Vi hade ju nationella prov och då såg man ju hur klassen låg till jämfört med andra i landet och lärarna satte betyg efter detta. Min klass på högstadiet hade tex 4,1 i ett ämne och mellan 3,6 till 4,0 i övriga ämnen som testades, därför kunde lärarna sätta betydligt högre snitt än 3,0 i vår klass. 
    Ja, men det innebar att i din klass kunde det t ex bli 5 st  5:or, 10 st 4:or osv . Dvs de fem bäst fick 5:a. Hade du turen att du låg plats 6, dvs 4:a och den bästa hoppade av var du nu plötslig på plats 5 och kunde få en 5:a.

    Eller du låg på plats 5 och veckan innan sista provet blev du dumpad av din älskade, bröt ihop, kunde inte plugga och skrev halvkasst och hamnade på totalt plats 6 då och rasade ner till en 4:a
  • Anonym (C)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2024-10-31 20:10:30 följande:
    Jag har ingen erfarenhet av det du beskriver, så gjorde inte våra lärare. Så extremt var det inte. Lärarna tittade på hur man presterade under hela året och satte ett rättvist betyg. De gjorde en helhetsbedömning av insatsen, 
    Jag tror att din erfarenhet beror på att vissa lärare inte verkar ha kunnat stå för sin betygsättning och därför skyllt på att tex femmorna tyvärr tagit slut.
    Så duktiga lärare kan inte ge ett rättvist betyg med dagens system?
  • Anonym (C)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2024-10-31 21:35:20 följande:
    Det har jag inte påstått.
    Så då frågar jag igen med tanke på att du hävdade att bra lärare kunde sätta rättvisa betyg i det gamla systemet

    Kan bra lärare  ge ett rättvist betyg med dagens system?
  • Anonym (C)
    Anonym (Carin) skrev 2024-10-31 21:54:35 följande:

    Du säger "inte klara målet". Det är däri problemet ligger. Målen är ofta godtyckliga. Alla ska nå samma mål, även om människor är olika. Personligen tycker jag att man inte ska behöva få underkänt, utan att en ofullständig måluppfyllelse ska leda till en annan väg. Det ska finnas klasser och program för alla, där de som behöver det får tid på sig och hjälp att t.ex behärska språket eller klara matten. Alla mognar inte samtidigt och språket är idag ofta ett hinder.


    Som fd individuella programmet och liknande på gymnasiet?
  • Anonym (C)
    Anonym (Carin) skrev 2024-11-01 07:58:54 följande:
    Ja, absolut. Jag vet att det finns. Det finns dock ett problem med att klassa elever som "icke godkända". Det handlar helt enkelt bara om att avstigmatisera. Att IV-programmen inte ska ses som något misslyckande.
    Då får vi väll klassa om det som att F betyder "ännu inte godkänt" och även låta de som fått något F fira studenten mm.

    Samt på högskolan ta bort allmän behörighet och införa utökad särskild behörighet på program 
  • Anonym (C)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2024-11-01 09:06:54 följande:

    Jag tror att E nivån i matematik är för högt satt . Den bör vara satt på en nivå att de med en IQ på 70 kan klara det och där är vi nog inte idag. Med IQ under 70 är man berättigad till särskola, men för dem som ligger på IQ 70-85 är matematiken för svår och de stoppas därmed till alla yrkesutbildningar på gymnasiet.
    Detta kunde lösas med allmän matematik, en enklare kurs som man hade förr, som bara ger tillträde till yrkesgymnasium. Istället slår man nu ut många ungdomar. 


    Även om matte ligger näst högst av ämnen med andel F från högstadiet, 9%, är det många andra ämnen som inte är långt ifrån, kemi 7%, engelska 7%, fysik 7%, samhällskunskap 6%. Så allmän kurs eller sänkte betygskrav behövs kanske på andra ämnen också

    Eller så inför vi F - godkännt för att gå vissa gymnasieprogram, G - ej godkännt för något gymnasieprogram
Svar på tråden Kan ni lärare förklara en sak för mig