Misstänker att min son kan ha adhd eller autism (möjligtvis båda). Hur märkte ni att era barn hade dessa diagnoser? Och var vänder man sig för hjälp??

Mammatill4underbara

Wed 30 Oct 09:38
14 svar

Återställ Anmäl

Misstänker att min son kan ha adhd eller autism (möjligtvis båda). Hur märkte ni att era barn hade dessa diagnoser? Och var vänder man sig för hjälp??

Hej! Jag har en pojke som är 12 år, som jag misstänker kan ha någon slags diagnos..Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Men för någon månad sedan så kontaktade hans lärare mig och sa att han hade fått en ångestattack i skolan, varav gjorde så han fick komma hem såklart. Vi bestämde att han skulle få tid att prata med kuratorn på skolan. Jag försökte prata med honom om vad som hände när han fick en sån attack, han sa att det varit mycket stök i klassrummet (som även gör att han ej kan koncentrera sig). Vilket jag har tagit upp på utvceklingssamtal med. Han får sitta i grupprum ensam nu om han känner att han behöver det. Han fick lite verktyg av kuratorn att träna på om det hände igen. (Oftast i skolan fick han det) någon enstaka gång hemma mest på morgonarna när han skulle till skolan..
Jag har även märkt att han blir orolig tex när han har språkval och hemkunskap (som ligger i andra orter 10 min hemifrån) som gör att klassen behöver åka skolbuss eit. Språkval är det helklass som åker till en annan skola där det går äldre elever från 7-9. Och hemkunskap är det halvklass som åker till en annan skola.
Han blir väldigt orolig osv att där inte är någon vuxen han känner till/är trygg med. Och hqn har varit rädd att han ska få en panik attack igen då när han är på dessa ställen utan sina vanliga lärare. Så nu har det lett till att han missar språkvalet och jobbar med annat istället i skolan. Hemkunskapen åker han till ibland, nu har jag försökt pusha honom och säga att han har ju sina kompisar som är med osv att det blir kul att lära sig något nytt ju. Och han gillar att laga mat när han väl är där. Han blir också orolig vid höga ljud osv. Vilket han nästintill varit sen ca 4 års ålder. Här vi bor flyger ibland jas osv som övar.. han blir direkt orolig o kommer ut o frågar vad det är som låter o tittar ut osv. När han gick på förskolan var han jätte rädd och orolig (okontrollerbar gråtande en bra stund) när brandlarmet gick. En period i sitt liv o vi bodde på annan ort skulle vi gå över en järnvägsövergång och bommarna börjar låta, han håller sig för öronen och vägrar gå över sen. Han är jätte duktig i skolan för övrigt. Ligger bra till i alla ämnen utom matten som han har jätte problem med och riskerar att inte få godkänt i.
Jag har också märkt att han har svårt med mat. Kräsen mest när det gäller kött. Mot tex fett och olika konsistenser. Och sitter och övertänker (tror jag) för han tuggar jätte länge och är rädd att sätta i halsen.
Han har nästan alltid varit ängslig som dom sagt på förskolan.. han fäster sig lätt vid en person. När han började F klass så hade dom 3 lärare i gruppen då dom var en relativt stor grupp. Där han fäste sig vid en kvinna. Gick hon iväg blev han jätte orolig och ledsen tills hon kom tillbaka.
Nu när han går i 6e klass så har hans lärare slutat och han verkar inte direkt bry sig så mycket om detta som han förmodligen gjort om han varit mindre.
Vill även tillägga att han går på tå, han har svårt att sitta still när vi äter eller så. Han gör även ljud upprepande emellanåt. Hans största intresse är väl egentligen att spela dator. Han vill inte direkt leka med någon i klassen, mer än 2-3 stycken. Men ingen på fritiden. Vill även tillägga att vi flyttade hit vi bor för snart 3 år sedan vilket också varit en omställning såklart.
Han är en jätte snäll, rolig, omtänksam kille annars.
Nu när han pratat med kuratorn har hon tagit kontakt med mig också för att prata lite om vad hon tycker osv. Hon har skickat en remiss då till något som heter "en väg in" för att prata och få hjälp med hans ångest, även ångestdämpande om det behövs.) Hon sa även att de kan se/märka om det finns någon underliggande diagnos tex. O isåfall kan man bli skickad till bup.

Har någon här också varit på "en väg in" och var de duktiga/ bra ? 😩😊 och hur är era barn med autism eller adhd ?
(Min syster har precis blivit diagnostiserad med adhd. Även min andra syster håller på att göra en utredning för adhd och hade något litet på autism, samt har en lillebror som är känslig(vilket min mamma då säger att han är högkänslig)..
Vet inte om jag själv har adhd också för jag känner igen mig själv i det dock, men vet inte var man ska börja för att få hjälp osv..
- «
- ‹
- Sida 1 av 1
- 1
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Misstänker att min son kan ha adhd eller autism (möjligtvis båda). Hur märkte ni att era barn hade dessa diagnoser? Och var vänder man sig för hjälp??
Mammatill4underbara

Wed 30 Oct 11:17
#5

Återställ Anmäl

(hm)- men usch så hemskt det måste varit för din son.. beklagar att ni fått så dålig hjälp därifrån. Och ja det ska ju inte behöva gå så lång tid för att få hjälp.. sjukt att man ska gå så långt till vuxen ålder. Ja jag har själv fått en känsla att min son kanske har social fobi. Men det känns samtidigt inte som det jag vet inte hur man ska förklara det liksom. Men det känns som att det ligger något annat bakom hans ångest.. skönt att ni vet nu vilka diagnoser det rör sig om så får man väl ta det därifrån🥺 det är ju det som är ens största rädsla att inte bli tagen på allvar liksom och att det eskalerar..tack så mycket för ditt råd och svar! 🥰

(tyra)- Hoppas er utredning går bra, ja alltså man märker ju själv och har ju lite att jämföra med liksom.
Även fast det kan vara mycket olika saker för att ställa en diagnos..
ja alltså lärarna brukar ju skriva om dom märker han ej kommer i tid. (Vilket han alltid gjort förr) och frågar hur det går för honom. Och ibland får jag verkligen inte iväg honom. Då står han vid dörren tar på skorna jätte långsamt, gråter, får panik osv och allt bara eskalerar..(vilket leder till frustration då jag har fler barn som med ska iväg osv & jag vet inte hur jag ska hantera eller lösa situationen alltid) nu jobbar jag ju inte än, utan läser på distans som tur är.. sist fick jag klä på minsta dottern som var sjuk med för att följa honom till skolan där läraren mötte upp honom. Och då blir det pinsamt har han sagt för alla i klassen ser ju att han varit ledsen osv.
O väl i skolan så ibland funkar det och ibland ringer dom mig och säger att han är jätte ledsen. Så då går han hem och får med sig saker hem att jobba med så han ej hamnar efter. (Han brukar även klaga på att han har huvudvärk flera gånger i veckan,även magont brukar han ha). Och då äter han oftast frukost eller så tar han med sig mackor till skolan om han ej ätit. (Han brukar också vara seg på att gå upp ur sängen på morgonen, klär helst på sig ett bra tag efteråt och sitter med filt i soffan, jag brukar få tjata upp honom ur sängen.)
Ja alltså man är ju rädd att skolan inte ska förstå och det är där jag känner att det bästa vore ju om han får en utredning och visar det då på något så kan man ju kanske bli bättre förstådd och få bättre hjälp och stöd.. både hur man ska göra tänka hemma och för lärarna i skolan osv.

Ja precis jag har ju med sagt att det är ju skolplikt och det blir tyvärr inte bättre av att vara hemma. Det blir bara jobbigare att komma tillbaka senare och kompisarna undrar ju med såklart o kan ju komma jobbiga frågor då.
Och ibland när jag gått med honom till skolan så säger han att det känns som att jag inte tror på honom att han har huvudvärk och magont osv och att det känns som att han är jobbig för mig.
Jag har försökt förklara att jag tror honom visst men att han måste försöka gå, han fick alvedon den gången han hade huvudvärk och fick försöka vara i skolan. Och att han inte är jobbig det är bara att jag vet ju inte hur jag ska göra i dessa situationer.. jag vill bara att han ska må bra och vara glad osv.

Tack! Ja man kanske kan säga det där på en väg in också att man gärna vill utreda honom på bup då.. tänker det kanske går snabbare om dom remitterar oss dit med.
Ja det är ju nog ingen hit med att behöva byta o förklara o lära känna på nytt med my psykolog.

Så skönt för din dotter att hon får så bra stöd & förståelse! Det är skönt att det går att anpassa för barnens bästa. Nä precis, skolarbetet går ju jätte bra så sätt. Så det är man inte orolig för. Det är ju bara att dom ska orka vara i skolan med och göra sitt arbete.

Jag väntar på att dom från en väg in ska ta kontakt med mig på telefon och sen då få tid. Kuratorn trodde det skulle ske denna veckan. Så jag hoppas på det så man kan komma igång med något. Och hon hade mest hört positiva saker om en väg in, men det är ju nog olika hur alla uppfattar dom.

Tack för ditt svar ! 🥰
Mammatill4underbara

Thu 7 Nov 12:06
#12

Återställ Anmäl

#6 tack! Ja, jag tror också det behövs. Igår klarade han av att vara med på idrotten, men ej på språkvalet, han tycker det är jobbigt att åka till den andra skolan där det är högstadie & det har han själv sagt osv att ingen känner honom där. Han blir lätt orolig i nya miljöer.Så han hade stannat i skolan och jobbat med matte istället.( han ska börja 7an nästa år och då är det just den skolan han ska gå på och då blir det skolbuss dit och hem.) vilket jag själv känner en enorm oro över hur han ska klara.
Så skönt för er att ni har kunnat anpassa det så för henne. Ja jag tror min son hade behövt att få ta bort matten som han har jätte problem med. Men oj .. ja det ska ju inte behöva gå så långt att man missar så mycket..
Kuratorn kan vara till stor hjälp som du skriver. Min son ska vara hos henne iallafall 1 gång i veckan samt att han får gå till henne om han känner han behöver prata eller komma ifrån om det blir för jobbigt i klassen. Tyvärr är hon ju bara på skolan 2 dagar i veckan så han kan ju bara utnyttja denna möjligheten när hon är på plats.
Skönt att det finns någon trygg i skolan för barnen.

Tack ! kuratorn skickade remiss till en väg in som ringde mig nu i veckan för att prata lite och prata om länken man skickat in till dom med lite svar på olika frågor osv. Hon sa även att OM de på barn & ungdom anser att det kan finnas någon underliggande faktor så skickar dom isåfall iväg en remiss till BUP för eventuell utrednng. Men hon sa även att på svaren jag angett så märker man rätt mycket just med uppmärksamhet & fokus mest.
Så nu har dom på en väg in skickat en remiss till barn & ungdomshälsa för lätt till måttlig psykisk ohälsa. ( som ringde mig idag då så vi ska dit i slutet av månaden).
Så jag hoppas att detta är en början på något positivt både för sonen och mig själv att få prata med någon.

#8 Hoppas att ni får en tid snart då. Tack för ditt svar. Min son har mest problem med det sociala, uppmärksamhet, katastroftankar / oro samt ångest ibland.

#10 Ja detta är väldigt jobbigt för sonen. Det påverkar ju honom mest i skolan, han har fått höra från andra klasskompisar att han är "konstig" och liksom blivit ifrågasatt varför han varit ledsen osv. Jag kan ju tycka att man lär sina barn att alla människor är olika & har olika förutsättningar & fungerar olika helt enkelt. Inte sätta alla inom en sorts mall att alla ska bete sig likadant för att vara sk a "normala".

Ja du har rätt i det, men jag tror ju inte direkt det är något man går och flaggar med heller att man har en/fler diagnoser dock. Men såklart allting läggs väl i journal osv.
Jo man märker ju lite skillnad från när han var liten, så som du skriver kan det ju vara nu när han är äldre så har vissa symtom blivit mildare , men gör sig ändå påminda ibland.
Nej jag har ingen tro på att medicinering skulle råda bot på några problem, och jag är inte direkt för medicinering till att börja med heller. Jag hade ju helst vela få stöd/ verktyg hur man hanterar dessa problem först till att försöka med innan man påbörjar med en massa mediciner osv.
Ja & det är just detta jag behöver verktyg för , han låser sig ofta när han är upprörd/ ledsen och går inte att prata med direkt. Så man vet ju inte hur man ska kunna vara till hjälp. Tack för ditt råd & svar !

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svar på tråden Misstänker att min son kan ha adhd eller autism (möjligtvis båda). Hur märkte ni att era barn hade dessa diagnoser? Och var vänder man sig för hjälp??

Misstänker att min son kan ha adhd eller autism (möjligtvis båda). Hur märkte ni att era barn hade dessa diagnoser? Och var vänder man sig för hjälp??

INNEHÅLL