Det är synd om skilsmässobarn

Det är värre med fördomsfull personal som ser ner på separerade föräldrar och tycker synd om barnen. Du har ingen som helst aning om varför de separerat, hur mycket de kämpat innan etc.

Du hade säkerligen tyckt att jag separerade från mina barns pappa alldeles för lättvindigt. Jag menar, vi hade ett bra boende, vi hade en bra ekonomi, reste utomlands och till fjällen varje år, han hämtade och lämnade barnen vid skolan, engagerade sig i deras idrott. På pappret en jättebra förälder.

Verkligheten att leva med honom: orimliga krav på att alltid göra allt perfekt (gällde även barnen), få höra massa fula ord om hur usel och värdelös man var om det inte blev som han tänkt sig, alkoholist, kastade både öl och vin på mig om han blev arg (som jag sen fick städa upp), avbokade planerade semestrar vid bråk även om vi förlorade pengar etc. Ville aldrig gå i parterapi när jag föreslog det men när jag till sist satte ner foten så var det minsann lösningen på allt så när jag då sa nej var jag "the bad guy"

Men visst, från utsidan gick jag ifrån en "bra man". Vi var tillsammans i drygt 20 år så kom inte och säg att jag inte försökt kämpa.

Anonym (Värre med fördomsfull personal)

Idag 10:22

#32

Anonym (Tb) skrev 2024-11-05 07:12:04 följande:

Det här är vad man kallar anekdotisk bevisföring och har egentligen inget förklaringsvärde alls. Här talar istället statistiken sitt tydliga språk. Skilsmässobarn lider av mer psykisk ohälsa än barn i en intakt kärnfamilj och det går också sämre för dem i skolan osv.

Det är egentligen inte så konstigt eftersom deras tillvaro förändras radikalt utan att de har någon möjlighet att påverka situationen. Detta leder naturligtvis i många fall till känslor av otrygghet och stress vilket vi vet skapar trauma.

Visst, i många fall är skilsmässor nödvändiga för föräldrarna men kom inte med amsagan att "det är det bästa för barnen".

Statistik visar att barn med separerade föräldrar, där det är varannan vecka och ett bra samarbete mellan föräldrarna mår lika bra som barn i fungerande kärnfamiljer.

Anonym (Värre med fördomsfull personal)

Idag 13:25

#35

Anonym (Inlägg) skrev 2024-11-05 12:04:07 följande:

slänger en liten faktaruta här om någon är intresserad:

På 80 talet levde 1 % av barnen med separerade föräldrar.

Idag är det runt 30 % ( och sedan 2015, barn 0-17 år). De senaste 2 åren har statistiken minskat något pågrund av inflationen, men kommer troligtvis öka något extra efter det.

Det är ca 500 000 barn totalt som lever med separerade föräldrar. För varje år separerar ca 55- 60 000 nya föräldrar.

Sverige är det land som har störst andel barn som bor varannan vecka.

Källa:
https://www.mfof.se/download/18.78bdeb3e17e98c36ecf5a5fe/1643879120862/Separationer%20en%20kris%20f%C3%B6r%20alla.pdf

https://omtanke.today/sa-paverkas-barn-av-varannan-vecka-boende/

På 70- och 80-talet var det fortfarande hyfsat stigmatiserat att skilja sig/separera med hemmavarande barn oavsett hur dåligt man mådde som vuxen i sin relation. I de fall där man ändå separerade bodde barnen som regel hos mamman och hade man en ansvarsfull pappa så hade han barnen varannan helg.

/70-talist med separerade föräldrar från det att jag var 2 år med boende varannan vecka till skolstart.

Anonym (Värre med fördomsfull personal)

Idag 14:25

#40

Anonym (T) skrev 2024-11-05 13:47:17 följande:

Kan du länka till den statistiken? Jag har aldrig läst om någon sådan statistik så det vore intressant att få ta del av.

Jag är inte fördomsfull då jag vet att barnen som går på min förskola där föräldrarna är mitt uppe i eller har separerat eller skiljt sig inte mår/mått bra. De har gått igenom en sorg och i vissa fall trauma till och med och blivit personlighetsförändrade. Tysta, tillbakadragna och oroliga.

Forskning från Stockholms Universitet
www.su.se/nyheter/hur-m%C3%A5r-barn-till-separerade-1.650338

www.forskning.se/2023/03/14/vaxelboende-kan-starka-barnens-relation-till-foraldrarna/

Självklart blir det förändringar i början av en separation då det är en förändring som man, som barn, inte riktigt vet hur man ska hantera och det är mycket känslor i omlopp. Detta gäller ju även vuxna i en separation. Men i förlängningen, under förutsättning att föräldrarna har ett gott samarbete och inte baktalar och saboterar för varandra, så blir det jämförbart med barn i kärnfamiljer.

Barn har ju dessutom en kärlek till båda sina föräldrar och är lojala till båda så om föräldrarna blandar in sina egna känslor för varandra i sitt samarbete blir det som regel väldigt dåligt.

Anonym (Värre med fördomsfull personal)

Idag 14:28

#41

Anonym (T) skrev 2024-11-05 13:58:20 följande:

Det är det här jag menar. Jag ser ju det själv varje dag på mitt arbete så det är konstigt att jag blir ifrågasatt, men jag antar att de som ifrågasätter är föräldrar som skiljt sig och tar illa vid sig.

På vilket sätt anser du att det hade varit bättre för mig och mina barn att stanna i den situation vi hade o h som jag beskrev i mitt första inlägg i tråden? Där du sett en bild av min relation från utsidan men där verkligheten var en annan?

Och jo, du är fördomsfull gällande omständigheterna kring en separation och om man kämpat eller inte för att vara kvar i relationen.

Det är synd om skilsmässobarn

INNEHÅLL