Det är synd om skilsmässobarn

Det här är vad man kallar anekdotisk bevisföring och har egentligen inget förklaringsvärde alls. Här talar istället statistiken sitt tydliga språk. Skilsmässobarn lider av mer psykisk ohälsa än barn i en intakt kärnfamilj och det går också sämre för dem i skolan osv.

Det är egentligen inte så konstigt eftersom deras tillvaro förändras radikalt utan att de har någon möjlighet att påverka situationen. Detta leder naturligtvis i många fall till känslor av otrygghet och stress vilket vi vet skapar trauma.

Visst, i många fall är skilsmässor nödvändiga för föräldrarna men kom inte med amsagan att "det är det bästa för barnen".

Jag tror att många föräldrar VILL att skilsmässan "ska vara det bästa för barnet". Och detta skapar ytterligare stress eftersom barnet befinner sig i en asymmetrisk maktrelation till föräldrarna och dess känslor ofta hamnar på undantag. 

Det vore bättre och ärligare om föräldrar kunde erkänna att jag skiljer mig för min egen skull och jag utsätter därmed mitt barn för påfrestningar som det inte har bett om och heller inte förtjänar. Men många som skiljer sig klarar inte av att vara så ärliga eller leva med den självbilden.