Hjälp med komplex situation
Kortfattat. Jag bor just nu heltid hos mina föräldrar då en av mina föräldrar är sjuk i cancer, vill inte gå in för mycket i detaljer. Min mammas pojkvän (jag vet mycket komplex situation) bor också här. Han är 60 + och har en del minnesproblem och kroniska sjukdomar men är hyfsat pigg och kan röra sig utomhus utan hjälpmedel. Jag är i 30+ åldern. Vi alla hjälper min sjuka förälder och samarbetar.
Problemet är löjligt och kan lösas enkelt men de verkar ändå komplicerat och jag är så trött på detta.
Pappa äter mat med mamma vid 17 tiden och mammas pojkvän brukar äta då också egentligen. Nu när jag bott här sen två veckor tillbaka så äter jag vid 13 tiden och då lagar jag bara mat till mig. Enkel mat då jag inte har nån inkomst från jobbet just nu, väntar på pengar från FK pga situationen jag är nu med sjuka föräldern.
De började successivt att jag lagade mat till mammas pojkvän som ville äta med mig. Slutar nu sen två veckor tillbaka att jag gör all mat. Min egna mat många ggr som jag köpt. Jag har inte råd försörja två personer med mat.
Han har sin pension och brukar köpa färdigrätt för 99kr varje dag, från maxi egna resturang. Men den verkar han ha slutat med sen jag började laga mat.
Blir mycket köttbullar o falukorv makaroner enkelt, är inga konstigheter egentligen att laga det till honom också om jag känner för det- men nu har de blivit så VARJE dag och jag skulle vilja äta mina vegetariska rätter till mig själv men märker han förväntar sig att jag ska laga till honom också.
Köpte därför vegetarisk pytt i panna täntke laga men då ville han också ha. Jag har stora problem ta upp åsikter med andra för är alltid rädd såra andra och biter hellre ihop o kör över mig själv. Jag är generös av mig, men med tanke på all kraft psykiskt de går åt hjälpa min förälder som är sjuk i cancer o all oro man har, så orkar jag inte laga mat varje dag som ett tvång till en annan person.
Tog upp detta till slut idag med honom o han säger han isåfall kan swisha för halva maten jag gör. Försökte förklara men gick inte. Jag sa att just idag kan jag laga till dig med, men kan du då ta disken? Ja sa han o nu efter maten så står disken kvar där nere.
Påminner honom men då hann min pappa ta disken istället o vill inte pappa får onödigt mycket att göra.
Förstår ni mig? Jag är generös av mig, men har levt tidigare i förhållande där jag fått diska o laga mat varje dag o vill inte fastna där igen, detta är dessutom mammas pojkvän. Jag hjälper gärna laga mat IBLAND till honom givetvis vill man va hjälpsam, men inte varje dag som de blivit nu.
Håller på koka inombords för jag orkar inte! Har alltid så svårt säga ifrån o man sitter skakar i händerna när man pratar med någon om sina känslor för man är så rädd såra.. kan låna som en banal sak men inte för mig.
Hjälp tack?
