Ställde krav på bonusdottern vid lån, kaos

(Hinner bara läsa trådstarten just nu)

Ts, det är fullkomligt självklart att du har rätt att ställa det kravet som du ställer. Det är högst rimligt och oavsett detta lilla villkoret så är det mycket generöst av dig att erbjuda bonusdottern att låna, särskilt om du avstår från ränta och annat.
Och det är mycket generöst av dig mot mamman att låna ut till hennes dotter, trots att mamman uppenbarligen inte har klarat att uppfostra dottern.

Om mamman och dottern reagerar negativt på detta så ligger det helt och hållet hos dem själva, och framförallt hos mamman.
Du ska inte bry dig om detta och inte låta deras ynkliga reaktioner påverka dig.

Om det är detta som får mamman att visa sitt rätta ansikte för dig så får du nog se det som positivt att du nu har fått en ärlig bild av henne som person och hur hon ser på dig.
Mamman väljer att ta åt sig, väljer att se ned på sig själv för sina misslyckanden gällande att få sin dotter att växa upp till att bli en ansvarstagande person på åtminstone normal nivå.
Om detta är mammans val så ligger det inte i dina händer, detta kan du inte göra något åt. Det är enbart mamman som själv kan göra något åt detta.

Jag går till mig själv och för mig skulle det vara fullkomligt naturligt att ställa samma villkor som du.

För mig skulle det inte vara främst en fråga om vare sig ekonomi eller nikotin eller något sådant. För mig skulle det handla om att hon behöver visa att hon har förstått att hon har ett eget ansvar för sina egna beslut.

Om jag skulle ställa upp på att rädda bonusdottern, från den situation som hon själv har valt att försätta sig i, och att jag därigenom också skulle rädda mamman, så skulle åtminstone ställa kravet att bonusdottern åtminstone visar att hon nu äntligen har förstått hur verkligheten fungerar, att hon nu vill visa att hon har förmåga, vilja och beslutsamhet att åtminstone ta ett beslut, ta sitt eget ansvar, för att sluta snusa. Det är inget märkvärdigt beslut, massor av människor fattar beslut att sluta snusa.
Om jag skulle låna ut pengar så skulle jag kräva att dottern visar att hon nu äntligen har fattat att hon faktiskt har ett eget ansvar för sina egna beslut.

Om hon inte ens vill visa för sig själv och för dig att hon klarar att sluta snusa så klarar hon knappast att ta ansvar för ett eget boende och framförallt klarar hon inte ta ansvar för sina lån, vare sig till dig eller till banken.

Hundratusentals människor visar varje år att det är enkelt att sluta snusa och röka.
Man väljer själv om man vill identifiera sig med människor som tar sitt ansvar, som är beslutsamma och har en egen vilja, alltså de som lyckas,
eller om man hellre väljer att identifiera sig med människor som misslyckas.

Självfallet handlar det om att hon ska finna och också visa att hon äntligen har fattat och att hon själv har bestämt sig för detta,
och därmed att det är hennes egen motivation.

Jag anser att det är precis detta jag har skrivit.

I verkliga livet gäller att alla väger fördelar och nackdelar, fattar sina egna beslut,  och tar konsekvenserna av sina egna beslut.

För mig är det fullkomligt självklart att fatta mina egna beslut och att bara göra det jag själv vill göra.
Alla mina beslut (nästan...) grundar sig på vilka konsekvenser mitt beslut får.
T ex väljer jag av egen fri vilja att gå och jobba, för jag vill inte ha de  konsekvenser det skulle innebära att inte jobba.
På motsvarande sätt gör mina barn sina val och fattar sina beslut. Detta har kommit att bli helt naturligt för dem, och i dag är de vuxna.

Ts bonusdotter har liknande val att göra och beslut att fatta.
Hennes biologiska mamman har också ett eget val att göra och ett beslut att fatta, om hon vill välja att reagera med att bli vansinnig, eller om hon vill välja att stödja sin dotter i det val och beslut dottern står inför.
Gällande valet att sluta snusa eller inte sluta snusa är ett val och ett beslut dottern står inför, och hon väljer helt och hållet själv vilket beslut hon tar och hon vet vad konsekvenserna av hennes eget beslut blir. Hon gör sitt val grundat på konsekvenserna. En av konsekvenserna är om hon vill låna pengarna eller inte.
Valet är helt och hållet hennes eget.
I mina ögon borde det inte vara något problem med hennes egen motivation...

Om det viktigaste för henne är att själv få bestämma om och när hon vill eller inte vill sluta snusa så fattar hon det beslutet.
Om hennes biologiska mamma fattar sitt eget beslut att hålla med och stötta dottern i hennes eget beslut, att hävda sin rätt gällande snusningen, så har mamman fattat sitt beslut och får ta konsekvenserna av detta.
Och självfallet får dottern ta konsekvenserna av sitt eget beslut genom att hon själv har valt att bli utan pengar.

För mig, och jag kan garantera också för mina barn, så vore beslutet mycket enkelt.
För det första så skulle jag ställa samma krav som ts och jag skulle stå på mig gällande mitt villkor för att låna ut, egentligen skänka, en så stor summa pengar till ett omoget barn (på 22 år...).
Jag skulle vara extra tydlig med att det är helt och hållet upp till dottern att fatta sitt eget beslut och stå för konsekvenserna.
Gällande mina barn så är jag fullkomligt övertygad om att de i motsvarande situation skulle fatta sitt eget beslut att välja att sluta snusa. De skulle snabbt och enkelt konstatera gällande konsekvenserna av sitt beslut så överväger det positiva att få en så stor summa pengar.

Alla ens egna viktiga beslut i livet följer med vissa konsekvenser och/eller villkor.
Ts villkor är i mina ögon högst rimligt, särskilt med tanke på dottern som verkligen behöver mogna och lära sig något.
Sedan är det upp till dottern, och hennes biologiska mor, att fatta sina egna beslut.

Allt detta utan att jag tycker vare sig nikotinet eller kostnaden för att snusa är några särskilt viktiga argument i detta sammanhang.

Jag tycker att kontrollen är relativt oväsentlig i detta sammanhang.

Att bygga upp ett ömsesidigt förtroende är i så fall hundrafalt mycket viktigare.

Till den eller de medlemmar i tråden som uppenbarligen verkar nedlåta sig till att ha känslomässiga problem med att ts har god ekonomi, ni borde tänka över vad ni tillåter er avundsjuka ställa till med i era liv.
Hur och på vilket sätt skulle du själv må bättre av att ts hade sämre ekonomi? På vilket sätt påverkar ts ekonomi dig och ditt liv? På vilket sätt skulle ditt liv vara bättre om ts hade sämre ekonomi?

Förlåt mig, men du skriver så du ger mig intryck att du är extremt enögd.

Du får mig att ställa frågan, är du möjligen en av dem som låter dig känslomässigt påverkas på negativt sätt av att ts har god ekonomi?

Min bild är att ts på mycket generöst sätt erbjuder ett ömsesidigt samarbete till bonusdottern.
Ts erbjuder sig mycket generöst att hjälpa bonusdottern (och hennes bioföräldrar!) ur en knipa och/eller besvärlig situation.

Själva snusandet i sig är ointressant i detta sammanhang 

Jag uppfattar det som att ts verkligen lägger sig vinning om att få en bra relation med bonusdottern. I detta ingår uppenbarligen att försöka i någon mån uppfostra det 22 åriga barnet i de delar som bioföräldrarna har misslyckats.
För att ts ska kunna känna att samarbetet är ömsesidigt (att det inte endast är ts som ger), för att ts av eget val så generöst ska ställa upp och hjälpa bonusdottern ur hennes knipa, har ts ställt ett i sammanhanget mycket rimligt och litet krav på bonusdottern (och i viss mån på biomamman).

Jag uppfattar det som att ts ställer som villkor att bonusdottern ska förstå, komma till insikt om, att hennes handlingar och egna beslut får konsekvenser och att hon ska se till att skaffa sig tillräcklig beslutsamhet, viljestyrka och egen motivation för att fatta bra beslut och hålla sig till detta.
Ts vill att bonusdottern visar detta genom att hon har en egen motivation att besluta sig för att sluta snusa och att hon visar styrka att hålla detta löfte.
För mig är inte det viktiga själva saken, alltså snusandet, utan det viktiga är att bonusdottern kommer till insikt, förstår att ta ansvar för sina egna handlingar och beslut, förstår att hon är ansvarig för att fatta ett klokt beslut mot bakgrund att detta medför en mycket bra konsekvens för henne själv.

Det är upp till bonusdottern att själv fatta ett eget beslut, och det är upp till biomamman att fatta sitt eget beslut på vilket sätt hon vill stödja sin dotter, om bonusdottern (och biomamman) vill ta emot detta generösa erbjudande om ömsesidigt samarbete från ts.

Ts erbjuder en mycket generös hjälp.
För detta begär hon att de startar ett ömsesidigt samarbete.
Det är upp till bonusdottern att fatta sitt eget beslut om hon vill vara en part i detta ömsesidiga samarbete.

Min tolkning är att ts generösa erbjudande om samarbete är inledningen till att bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan bonusmamma och bonusdotter, att bygga upp relationen, och inte minst en ömsesidig förståelse för varandra och mellan dessa två individer. Båda behöver självfallet förstå den andra, förstå skillnader, förstå nackdelar och fördelar, och var och en fatta sina egna beslut hur man vill förhålla sig till den andras egenskaper och värderingar, och mycket annat. Och förstå vilka konsekvenser det får beroende på hur jag själv väljer att förhålla mig till den andra.
På så sätt kan man börja bygga upp relationen och ett ömsesidigt förtroende.
Men om den ena parten inte vill detta, så är det hennes eget beslut och hon får då ta konsekvenserna av detta

Jag har alltså en helt annan syn på ts erbjudande än vad många andra i tråden tycks ha.

Vad som kan anses vara logiskt eller ologiskt är för mig tämligen ointressant i det här sammanhanget.
Om jag fick ett så generöst erbjudande av ts så kulle jag nog välja förmå mig själv, jag skulle skaffa mig egen motivation, för att tycka att det mesta skulle vara logiskt...

Vad som eventuellt av någon kan uppfattas som rättvist eller orättvist saknar för mig all betydelse.
Bonusdottern, liksom alla människor, behöver förstå och acceptera att världen är inte rättvis och allt är inte logiskt.
Det är bara för varje individ att själv välja på vilket sätt man vill förhålla sig till denna enkla och uppenbara verklighet.

Jag tycker som du att ts generösa erbjudande skulle vara att betrakta som svaret på ens böner.

Men tyvärr så tror jag att flera som skriver i tråden inte klarar av att se detta generösa erbjudande för att de tillåter sig själva få negativa känslor, låter sig själv förblindas av sina egna negativa känslor, för det enda de tycks klara att förhålla sig till är att ts har god ekonomi, vilket flera tydligen inte verkar tåla.

Om inte ts hade god ekonomi så är jag övertygad att en eller annan medlem i tråden skulle välja att bemöta henne på ett annat sätt.

Jag blir inte förvånad om någon förblindad medlem låter sina känslor spela dem ett spratt och de känner ett behov av att svara något negativt på detta mitt svar till dig...

Jag beskriver hur jag tolkar saken. Det är min tolkning och den står jag för.
Varför jag gör denna tolkning framgår av det jag redan har skrivit och jag förklarar det utförligt.
Det blir ingen skillnad om jag upprepar det en gång till.

Jag uppfattar alltjämt att det är dotterns handling,
att bestämma sig och visa både att hon klarar av och tar ansvar för att uppfylla löftet att genomföra sin handling och att hon visar att hon förstår att det är klokt och det gagnar henne att acceptera och ställa upp på ts villkor, att sluta snusa, som är det viktiga.

Sedan vad din egen tolkning är, det får stå för dig.

Om ts tydligt skulle tala om att mina tolkningar är helt fel så lovar jag att korrigera mig.
Det är i så fall inget som helst problem för mig.
Jag ändrar mig i så fall från att tolka ts till att i stället berätta om min egen personliga åsikt och hur jag själv skulle agera och se på saken.

Tack för ett utmärkt och väl nyanserat inlägg.

Du klarar att sätta dig in i situationen, du ser relationen mor - dotter, du ser att en ung och oerfaren tös har satt sig själv i trubbel, du ser att en bonusmamma som har sådana möjligheter vill på generöst sätt försöka hjälpa tösen ur den svåra situationen och du ser på allt med öppet sinne och öppna ögon.

Och du klarar att se på allt utan att ha problem med några värderingar som förblindar dig för att ts har god ekonomi.

Tack.

Jag håller med om det mesta som du säger.

Men inget hindrar väl de vuxna att i nästa steg starta denna process med barnet (i det hör fallet det 22-åriga barnet...).

Jag tycker inte alls det är enbart negativt att ts som har denna förmåga generöst erbjuder sig att hjälpa till att lösa den uppkomna situationen, i stället för att låta det leda till någon form av allvarliga konsekvenser som långvarigt kan få många ringar på vattnet.

Och jag tycker att alla tre vuxna har alla möjligheter ta lärdom och i fortsättningen ta ett större ansvar för barnets utveckling.
Jag ställer mycket högre krav på de vuxna människorna, håller dem till stor del ansvariga för att de har missat att ge barnet uppfostran och goda förutsättningar.
Ja, barnet är nu 22 år. Men när föräldrarna uppenbarligen har missat ta ansvar för det tidigare så har de alla chanser att göra bättre nu.
Det går inte att skylla allt på den unga oerfarna tösen, utan det handlar alltid främst om föräldraansvar.

De äldre och erfarna kan ta ansvar för att se till att tösen och de själva i fortsättningen gör alla de saker som du beskriver i ditt inlägg.
Detta även efter att den generösa bonusmamman har lyckats motverka allvarliga konsekvenser.

Inget av det du skriver ger mig anledning ändra min uppfattning eller min tolkning.

Inget av det ts skriver står i motsats till att bygga upp en förtroendefull relation mellan dem.

Första stora steget är tydligt, det är uppenbart, för det är ju att ts erbjuder sig att hjälpa dottern att komma ur den knipa hon har försatt sig i.

För mig är detta en solkar inbjudan till att starta ett ömsesidigt samarbete och det kan vara ett utmärkt första steg för att bygga en relation.
För att ett samarbete ska vara ömsesidigt, för att det ska kunna utvecklas ett ÖMSESIDIGT förtroende så behövs att båda parter ger något, att båda parter får något av sina önskemål uppfyllda.

Hur ska det annars kunna utvecklas ÖMSESIDIGHET om det bara är den ena parten som ger något???

Sedan krävs självfallet att båda parter hjälps åt att på konstruktivt sätt och med ömsesidig god vilja att åstadkomma något bra, att fila på detaljerna, i det ÖMSESIDIGA samarbetet.

Det där med test och metoder, vad jag anser om detta, har jag redan kommenterat.
Jag har inte behov av att söka fel i vissa detaljer i det ts skriver, jag är t ex inte präglad av fördomar eller inskränkt syn bara pga att ts har god ekonomi.

Jag försöker se mer till helheten. Jag väljer medvetet att hellre söka det goda och det positiva, i stället för att bara kritisera och finna fel i alla detaljer.
Jag väljer att hellre se det positiva i människor och i människors handlingar, hellre än att välja att alltid söka efter negativa vinklingar.

Där verkar du och jag ha helt motsatt syn på livet och på människor.
Du är självfallet fri att göra ditt negativa val.
Jag förbehåller mig rätten att få göra mitt positiva val.

Ts erbjuder dottern (och hennes föräldrar) att lösa ett problem som dottern har försatt sig i.
Dottern (och biomamman) är fri att fatta sitt eget beslut om hon vill tacka ja till det erbjudandet eller om man vill avböja.
När dottern (de) ska fatta sitt beslut har hon att ta hänsyn till att med erbjudandet följer ett villkor.
Dottern (de) är helt fri att väga för och nackdelar, att väga in villkoret, och helt fri att fatta sitt beslut.

Hur du och andra kan få detta till maktutövning är för mig obegripligt.

Med de allra flesta erbjudanden man får genom livet, varje köp man gör, varje överenskommelse man träffar, de allra flesta beslut man ska fatta, följer vissa villkor och/eller vissa fördelar och nackdelar, som man behöver ta hänsyn till när man fattar beslut och när man väljer att acceptera eller avböja ett erbjudande.
Detta är självfallet inte detsamma som maktutövning.

Ts tvingar ingen till något.
Dottern (med stöd av biomamman) har att väga för och nackdelar, har att bedöma villkoret, och är fri att fatta sitt eget beslut.

För att ett samarbete eller en relation ska kunna bli ömsesidig så måste det finnas två parter (minst) och båda parter behöver få sina önskemål eller villkor uppfyllda till någon del, det krävs att båda parter både ger och tar något, för att använda dina ord, för att en relation och ett samarbete ska kunna bli ömsesidigt.

Om ts skulle välja att ge utan att få något tillbaka så skulle det ju inte vara en ömsesidig relation.

I allt det övriga du känner behov av att kritisera mig för så kan jag säga att jag erkänner utan omsvep att jag absolut inte är en perfekt människa. T ex så inbillar jag mig inget annat än att jag gör fel, jag gör nog något fel mest varenda dag, och jag har inga som helst problem med att erkänna detta.
Jag är inte perfekt och jag gör fel, men jag är nöjd med livet, jag känner mig framgångsrik, och för mig går allt vidare på ett alldeles utmärkt sätt.
Om du låter detta störa dig, och du har behov av att påpeka fel hos andra, får det stå för dig. Hoppas att du tycker dig ha grund för att se dig själv som den perfekta människan.

ditt inlägg är pepprat med "förklaringar" på vad TS skriver och vad tråden handlar om. Ingen har missat det.
Det du uppenbarligen har missat är att jag inte har givit några förklaringar gällande det ts har skrivit,
utan jag har skrivit om mina åsikter och om mina egna tolkningar.
Men det kanske är du som har svårt att se skillnader?

Ja självklart har ju bonusdottern rätt att säga nej. Men nu var det inte det handlade om.
Jo för mig var det precis vad det handlade om. Dottern har ett fullkomligt fritt val att säga ja och acceptera villkoren. Eller att tacka nej.
Du ska ha väldigt klart för dig att för mig var det detta det handlade om. Du ska ha väldigt klart för dig att det där andra du skriver om har jag inte skrivit något om.

Självklart ingår ju det villkor när man lånar..
Du ska ha väldigt klart för dig när du väljer att citera mig att det där (lånevillkor)  har jag inte skrivit något om.

Du ska ha väldigt klart för dig att det jag har skrivit är (korrekt citat):
"Med de allra flesta erbjudanden man får genom livet, varje köp man gör, varje överenskommelse man träffar, de allra flesta beslut man ska fatta, följer vissa villkor och/eller vissa fördelar och nackdelar, som man behöver ta hänsyn till när man fattar beslut och när man väljer att acceptera eller avböja ett erbjudande".
Då blir min fråga till dig: På vilket sätt anser du att jag skulle ha fel i detta?

Det övriga du skriver är för mig helt irrelevant i sammanhanget. 

Ingen har sagt att TS bara skall ge utan att få något tillbaka.
Varför drar du upp detta? Det där har jag inte påstått. Tvärtom är det ju jag som ha förklarat vad som behövs för ett ömsesidigt samarbete och för ömsesidigt förtroende.

Det några av oss tycker är fel, är...
Du ska ha väldigt klart för dig att min åsikt är mycket tydlig gällande att du likväl  som alla medlemmar i tråden, och andra, är fria att tycka och att uttrycka er åsikt. Även i de fall jag inte delar den åsikten.
Det skulle vara klädsamt för dig om du också kunde tydliggöra att jag faktiskt har motsvarande rätt, även i de fall du inte delar min åsikt.

Gällande din övriga svada så citerar jag det du nyss skrev, för jag tycker det stämmer utmärkt väl med det du själv skriver:
"Det du skall ha väldigt klart för dig att blir man anklagad för något (som inte stämmer med verkligheten) så har man ju rätt att försvara sig, och säga ifrån"

Du ska ha väldigt klart för dig att jag tydligt har skrivit och öppet erkänt följande, vilket jag upprepar och jag intygar att det gäller också fortsatt:
"Jag är inte perfekt och jag gör fel, men jag är nöjd med livet, jag känner mig framgångsrik, och för mig går allt vidare på ett alldeles utmärkt sätt".

Så gnäll inte på andra över något du själv gör.
Jag håller med dig att det är fel att gnälla på andra över något du själv gör

Fortfarande är det min åsikt att:
Ts erbjuder dottern (och hennes föräldrar) att lösa ett problem som dottern har försatt sig i.

Ts tvingar ingen till något.
Dottern (med stöd av biomamman) har att väga för och nackdelar, har att bedöma villkoret, och är fri att fatta sitt eget beslut.

För att ett samarbete eller en relation ska kunna bli ömsesidig så måste det finnas två parter (minst) och båda parter behöver få sina önskemål eller villkor uppfyllda till någon del, för att en relation och ett samarbete ska kunna bli ömsesidigt.

Inget som du eller någon annan har skrivit har fått mig att ändra åsikt.

Tack för ett utmärkt inlägg.

Ditt inlägg är säkerligen värdefullt för ts,
och förhoppningsvis värdefullt också för en del av medlemmarna som skriver i tråden.

Jag delar helt din uppfattning.

Om man skulle komma överens om att det skulle vara en fördel att testa nikotinet så är det ju utmärkt för ts, och andra, få reda på att det finns tester att köpa själv och att det alltså inte krävs någon som helst inblandning av läkare.
Detta förenklar samarbetet och den ömsesidiga relation på ett utmärkt sätt, om man ömsesidigt kommer överens om att tester kan vara till fördel.

Mycket positivt!

Min åsikt är mycket tydlig gällande att du likväl som alla medlemmar i tråden, och andra, är fria att tycka och att uttrycka din åsikt.
Även i de fall jag inte delar den åsikten.

Det skulle vara klädsamt för dig om du också kunde tydliggöra att jag faktiskt har motsvarande rätt
(du borde åtminstone inför dig själv konstatera att alla faktiskt har rätt till det),
även i de fall du inte delar min åsikt.

Men oavsett om du tycker eller inte tycker att jag har rätt att uttrycka min åsikt så kommer jag likväl fortsätta med det.
Enligt forumets riktlinjer har alla medlemmar rätt att uttrycka sin åsikt.
Oavsett att du personligen inte råkar gilla en åsikt.

F ö stämmer inte det du påstår.
Men du personligen tycker och du väljer tolka det på ditt eget sätt.
Du ger intryck av att rent generellt ha svårt att vara objektiv, sannolikt för att du tillåter dig präglas av att du inte gillar vissa åsikter.