Er åsikt om få barn runt 45…

Helt upp till er, men jag vill gärna ge ett positivt perspektiv.

Min farmor och farfar var ungefär i den åldern när de fick min far (ensambarn). De var _fantastiska_ föräldrar och farföräldrar på alla tänkbara sätt förmodligen just för att de aldrig trott att de skulle få barn och barnbarn. Den genuina glädjen, lyckan och tacksamheten över att de hade oss var så rörande och den obegränsade kärlek och det enorma engagemang de hade för oss alla genom livet var ovärderligt.

De blev långt över 90 båda två och fick vara friska fram till slutet och fick se alla sina barnbarn bli vuxna innan de gick bort. Jag känner mig obeskrivligt lyckligt lottad som hade dem i mitt liv. 

De berättade att de fick så mycket skit från omgivningen när de skaffade barn trots sin ålder. I min familj är vi många som är tacksamma att de inte lyssnade. ;)

Jag tycker att ni ska göra det som ni tror är bäst för er familj och era förutsättningar och inte lyssna på dömande negativa utomstående. Visst att det finns risker och utmaningar, men det kan också bli väldigt bra och väldigt fint.