Hemmaförälder å börja fklass

Min son var hemma till förskoleklass. Det var helt fantastiskt. När det väl var dags att börja så var det alldeles lagom (han och vi kände att det var dags för något nytt och spännande). 

Jag tänker lite samma sak, det är två år kvar och han kommer vara redo. Å blir det en omställning så kommer det ju bli det även om jag skulle sätta honom på 15 timmar nu. Jag tycker 5 timmar om dagen är alldeles för långt för honom idag, men sen att starta om 2 år med 3 timmar om dagen känns bra
men folk har ju haft åsikter om att vi har honom hemma under hela tiden. Först att fåniga saker som att han kommer komma efter, inte lära sig samma sånger mm. Han är mer språkför är andra barn, 4,5 år och kan redan räkna -svarar snabbt tex på vad 108+3 är eller 27+ 13  kan läsa (ljuda) skriva hela alfabetet och ord om vi säger vilka bokstäver de innehåller, 
kan skriva några ord utan att vi säger vilka bokstäver de innehåller, mm
så den biten har folk fått backa på. Men då börjar de istället hitta andra saker att gnälla  han måste få träffa jämnåriga- det kommer bli stor omställning att gå från att varit hemma till skola varje dag.
han har en jämnårig kompis som han träffar 1 gång i vecka, träffar ytterligare jämnåriga 1 dag i veckan på öppna förskolan och sedan är han med på barngympa med massa barn så 3 dagar i veckan träffar han jämnåriga. Till hösten kommer det utökas med ytterligare en aktivitet- kyrkis som här kör 1 dag i veckan inästan 3 timmar.
jjag tror det skulle vara jobbigare för honom idag att gå 5 timmar 3 dagar än att gå 3 timmar varje dag om 2 år.
och vänner, ja här kan jag känna lite sorg att vi inte har några grannar med barn, men jag försöker så gott det går att lära känna familjer med barn, tyvärr är ju alla på dagis på dagtid nästan

Jag var hemma med min mamma som liten hela tiden, bortsett från 3 timmar lekis sista året. 

Hon var dock dagmamma, liksom många av våra vänner, så jag hade hela tiden socialt umgänge. Det var dessutom på 90-talet, då det var vanligare.

Har gått bra för mig, har alltid varit lite tillbakadragen dock, svårt och mingla osv men det behöver ju inte ha med saken att göra. Och introvert.

Ett par medskick med barn i liknande ålder som ditt (som inte varit hemma): 
De barn jag vet som har haft det jobbigt i början av förskoleklass är undantagslöst de som inte haft så många kompisar med sig från samma förskola. Ska han inte gå på fritids kommer han också ha svårare att komma in i gemenskapen på skolan. 

Det finns inga som helst kunskapskrav innan skolstart. Givetvis ska du möta upp hans lust att lära, men ju mer han kan desto tråkigare riskerar skolan tyvärr att bli (stor brist!).
De förväntas dock kunna följa rutiner, ha vana av samling, vara utan föräldrar osv. 

Det finns ingen inskolning till förskoleklass. Här får man i regel inte vara med första skoldagen. Besök och introduktion terminen innan sker via förskolorna. 

Har han inte större socialt behov än han får idag?
Men varför inte låta honom börja några timmar sista året på fsk?

För att de inte tillåter att låta honom gå ett par timmar. Alternativet som finns är 9-14 tre dagar i veckan och det går inte att ändta dagar å tid. 

jag var själv hemma med min mamma å pappa tills jag var sex. han kommer gå med sina kompisar i förskoleklass så där är jag inte orolig och jag köper inte argumentet att han kommer ha svårt i skolan att få vänner för att han inte fått på förskola innan, då kommer han få svårt redan nu också om han börjr. Dessutom är det samma barn på kyrkis som han kommer gå i skola med som han skulle träffa 3 timmar i veckan med i ett års tid före förskoleklass.
nä jag känner mig ännu mer styrkt nu att låta han vara hemma. Han har ju massa social kontakt, tre dagar i veckan. 

 

Kan tillägga att här får man inskolning å vara med i en vecka i förskoleklass som pågår mellan 8-11 

Men tre dagar i veckan 9-14 låter ju perfekt, så får du lite egentid också 

Skulle du inte bara kunna acceptera platsen och sedan hämta efter (eller före) lunch? Om du tror att det skulle vara en lagom lång dag för honom i dagsläget.

Konstigt forum det här, jag trodde jag skulle komma i kontakt med hemmaföräldrar- men verkar inte så.
jag vill vara hemma med min son, jag vill helat hemskola honom också, jag skaffade barn för att vara tillsammans leka och skapa en trygg ulppväxt för min son, inte lämna bort honom flera timmar om dagen. å när jag har möjligheten att låta honom vara hemma så kommer jag ta den. Vi leker hoppar i sängen, pysslar gör utflykter och har semester varje dag. Det är fantastiskt, egentiden ja den har jag ett par timmar varje kväll. jag behöver inte mer.
jag var bara trött på alla som tycker han ska gå på dagis å ville höra hur ?hemmaföräldrar? upplevt skolan. Men här verkar bara vara någon enstaka hemmaförälder. 

Hej! 

Vi har en son som snart blir 3. Vi skolade in honom nu i höstas och väntar utökning i januari. Han kommer vara hemma i 3 månader när bebis kommer men funderar på att låta honom vara hemma under resten av ledigheten med bebis. Ni som har varit hemma, hur har det gått med syskon? 

Jag har mest tyckt att det varit en fördel att ha äldre syskon hemma under föräldraledigheten med bebisen. Så himla skönt att slippa flänga fram och tillbaka till förskolan med en liten bebis för några timmar! 

För att svara på trådstarten, så har jag flera barn. Det blev inte ett fotbollslag, men ett dansband iallafall. Ett av barnen har faktiskt inte gått på förskola alls innan förskoleklassen, eftersom det fanns 2 yngre syskon och vi hade planerat föräldraledigheten väl. När sonen var 5 år ringde faktiskt rektorn och undrade om vi inte visste att han kunde få gå 15 timmar i veckan på förskolan? Jag kan ju fråga honom om han vill det, svarade jag. Det ville han inte. Vi bor på landet och har djur, så han hade att göra ändå. När han väl började förskoleklassen gick det bra, han fungerade i gruppen och kom in i skol-lunken. 
Syskonen har gått på förskola, men börjat vid 2-4 års ålder. Vissa barn är riktiga "förskolebarn", som trivs med hela upplägget. Och för ett äldre barn är ofta förskola något positivt. (Inte lika mycket för små ettåringar, enligt vad jag sett av andras barn.)

Ja jag tror att det kommer bli positivt för honom. Han ser redan fram emot att få börja förskoleklass ( 1,5 år kvar) Men han vill inte gå förskola. Jag har frågat honom- han vill vara hemma med oss. 

Jag önskar dock, och önskar under alla år att det fanns fler föräldrar som var hemma i närområdet så vi kunde åka och leka med på dagarna. 
Men alla verkar gå på förskola...