Kräsen 3 åring

Det finns en ny bok som heter npf-kokboken. Även om ditt barn inte har npf så har de många bra tankar om vad som kan få barn att ogilla eller gilla viss mat. 

För en snabbare genomgång än att läsa boken kan du lyssna här: https://sverigesradio.se/avsnitt/darfor-ater-inte-barnen

Om programmet: 

Dessa barn, men också barn i allmänhet, vill ofta ha en trygg matupplevelse framför en kulinarisk, säger Sara Ask.

Trygg mat kan vara sådant som ser ut och smakar likadant från gång till gång. Som pasta, nuggets, köttbullar och pannkakor. En banan däremot kan variera från omoget grön till gul och brun. Det blir osäkert och obehagligt. Barnet vet inte vad det har att vänta sig.

Ihopblandad mat kan också vara en svårighet. Grytor och soppor som består av många olika bitar och konsistenser. Det blir också otryggt, mycket att ?reda ut? innan man kan börja äta. Kanske ger barnet upp redan innan maten kommit till munnen.

Ett trick är att mixa soppan till en slät konsistens. Sen kan den som vill tillföra frön, små bitar av ost eller grönsaker efteråt. Man kan också testa ?food-chaining?, säger Sara Ask.

? Vad karaktäriserar den mat som ens barn gillar? Erbjud liknande saker. En chicken nugget blir kanske en fish nugget, som blir en fiskpanett som blir en torskfilé en vacker dag. Men det tar tid, säger Sara Ask.

Hur ska man som förälder hantera problemen?

? Genom radikal acceptans, säger Julia Esters. Gilla läget oavsett om man gillar eller hatar det. Detta har jag att förhålla mig till. Ta ett steg tillbaka och försök sätta dig in i ditt barns perspektiv.

Kan vara värt att läsa om flickor med ADD också, om ni inte redan har gjort det. Finns en del bra info på YouTube från AttentionPlay. 

Det finns en hel del bra tips om man läser om flickor med add/adhd. Även om ens barn inte har så stora problem att det kan sättas diagnos kan de ju ha såna drag. 

Sen tror jag tyvärr att typ alla barn lider av den ljudnivå som är i många skolor numera. :( 

En intressant grej författarna till den där boken om mat sa var att det kan verka som att fler barn har svårt med maten numera, men att det kanske snarare handlar om att barn förväntas kunna äta så mycket olika mat nuförtiden. Det är inte kött och potatis och sås varje dag längre utan thaigryta, lasagnette, nasi goreng mm. Och tänk ännu längre tillbaka när man mest åt typ ärtsoppa och gröt i många familjer. Då märktes inte den här typen av matpreferenser alls, för barnen fick bara ett fåtal olika sorters mat och kunde vara trygga med det. 

Vad gäller skolmaten tänker jag också att barn som blir väldigt stressade av skolmiljön har för hög stress i kroppen för att kunna äta. Men får de då samma skolmat varje dag tas ett osäkerhetsmoment bort och det kan göra att de ändå lyckas få i sig något.
Ja, det var ett sidospår. :)