Anonym (Bebbe)

Mon 25 Nov 19:13

762 svar

Kvinnor och höga krav på partner?

Tecum skrev 2024-11-25 18:51:02 följande:

Intressant inlägg men tyvärr förstod jag inte allt. Hur pratar män om andra människor och hur ska de prata?
Rent generellt är det en hård atmosfär idag i det offentliga rummet och många av bägge kön borde fundera på hur de uttrycker sig. Det gäller inte minst FL...

män kan ha en rätt så hård attityd mot kvinnor, kvinnor med olika åsikter brukar normalt avfärdas som det nedlåtande uttrycket feminister, trots att ingen feminism finns att läsa ens, allt som är kvinnligt orienterat bemöts med rynkande näsor, om en kvinna blir misshandlad av en man är det inte ovanligt att man kan läsa (på fl) att hon borde fattat det innan, dvs all skuld lägga på offret i det här fallet. Nu generaliserar jag, men mansrollen börjar bli alltmer oförstående och toxisk, det finns två exakta läger och alla former av diskussioner landar i ett könskrigande, och ja, min uppfattning är att ffa männen står för detta könskrigande. Läste en trådstart tex om mansdagen som trådstartaren enbart startat för att föra ett könskrig t ex. Obehagligt.

På vilket sätt har jag sagt att skilsmässor är kvinnors fel? Kvinnor tar initiativ till de flesta skilsmässor men det är deras rätt och vilja. De trivs inte och vill ha en förändring. Eventuella felbeslut och orsaker får diskuteras mellan inblandade parter.

Att män tillåts vara lata i hemmet är däremot kvinnors val, eller fel om du vill använda det ordet.
Varför måste kvinnors behov bli undanskuffade för att hon är projektledare i hemmet? Det borde väl vara tvärtom, när hon kan styra?

jag menar inte att du säger att skilsmässa är kvinnans fel, tolkar jag ditt inlägg så teoretiserar du att det är kvinnors eget fel att förhållandet inte håller. Jag tror det har fler nyanser än så, och det är ganska vanligt för män att avfärda saker som handlar om män/kvinnor med att det är kvinnornas fel, ta tex en diskussion på familjeliv om löneförhandling där kvinnors lägre löner avfärdas med att de är dåliga på att löneförhandla (dvs deras eget fel) samma personer menar på att det är kvinnors fel att pojkar har lägre betyg i skolan. Kvinnors behov blir undanskuffade då hennes projektlederi handlar om att omhänderta hans behov.

Bra skrivet om att förhållanden kan se jämställda eller ojämställda ut för andra men kan vara tvärtom! Man delar inte på allt men gör olika saker.

Jag tror att väldigt få av dagens unga kvinnor förväntas ta hand om män. Har du frågat dem?

Det är väl det här det skär sig, jag tror att männen fortfarande förväntar sig att bli omhändertagna. Konstellationen blir inte tydlig förrän barn kommer. Mannen kan t ex vilja ha delad ekonomi, kvinnan är fullt med på det för att hon är uppfostrad till självständighet, gradvist så inser hon att deras upplägg med henne som omhändertagande projektledare sker på bekostnad av hennes behov av en jämbördig partner med lagkänsla.

Anonym (Bebbe)

Mon 25 Nov 20:53

#298

Tecum skrev 2024-11-25 19:47:34 följande:

Jag ser inte de tecknen i samhället, att mansrollen blir mer toxisk och oförstående. Inte irl heller. Kanske är du för mycket på nätet om du upplever det så? Har du exempel från din omgivning?
Könskriget drivs med stor frenesi av bägge kön på FL och Flashback men jag ser det inte alls irl. Gör du?

Det finns en rad orsaker till skilsmässor, ibland är det någons fel, t ex vid otrohet eller våld. Men ofta är det ingens fel att kärleken tar slut, man växer ifrån varann eller tröttnar. Kvinnor ser ett bättre liv utanför relationen, män gör det inte i så stor grad. Skälen är så uppenbara att jag inte orkar dra dem.

Jag upplever att kvinnor är MYCKET mindre omhändertagande mot män idag mor vad det var när jag växte upp. Då var det ett hemmafrusamhälle, idag har kvinnor heltidsjobb och egen ekonomi. Varför skulle deras projektlederi hemma leda till att de är mer omhändertagande och tvingas sätta sina egna behov åt sidan?

Jag håller inte med, jag ser det sippra ut i det öppna rummet men ffa på nätet. Incel subkulturen (med misogyni) existerade inte ens när jag var ung. Det borde vara ett ganska talande tecken på en samhällsändring.

I hemmafrusamhället så drog mannen sitt strå till stacken på ett annat sätt. Men jag vet inte om det är jämförbart. Det här klagandet på kvinnor för att någon vill ha en partner fanns inte ens då. Du udda var även utan partner ändå, internet har blivit deras forum där de har möjlighet att påverka andra män genom propaganda. En viss hållning gentemot kvinnor har blivit en ny standard och det gör mig orolig. Logiken har försvunnit och ersatts med förakt.

Din generation har uppfostrats till att bli omhändertagna. (Och nu pratar jag i generella termer) hela incelkulturen bygger på en entitlement t ex. Jag har tagit upp en del exempel på omhändertagande, att det är kvinnors uppgift att se till att familjen har det bra, firar julafton eller ordnar födelsedagar, en viss attityd från män handlar mer om att det är hennes eget fel att hon stressar, dvs han är en passagerare i deras liv. Hon kan ha tjatsex utan orgasm och ursäkta det med att det är väl mysigt i alla fall, allt för att hitta förklaringar till den här konstellationen. Om hon är föräldraledig så är det inte säkert att de delar på den ekonomiska bördan för att han förväntar sig bli omhändertagen, finns hur många exempel som helst. Av förklarliga skäl så fungerar inte det här upplägget.

Kvinnan och barnen förvandlas då till en enhet och mannen en annan. Kände en man som skilde sig från frun, de hade två barn. Han ville ha ett av barnen varannan helg, dvs se barnet en helg i månaden med förklaringen att exet inte skulle få ledigt. Att han själv gick miste om tid med sina barn verkade inte vara en faktor ens. När de var tillsammans så kunde han köpa mat bara till sig själv (något lyxigt) men totalt ignorera frun. Nu är det här ett extremt exempel men också talande då en del konstellationer har drag av detta.

Anonym (Bebbe)

Mon 25 Nov 22:13

#301

Tecum skrev 2024-11-25 21:40:25 följande:

Vi tycks leva i helt olika världar. Incelkulturen är så liten att den inte ens kan kallas kultur och existerar i princip bara på nätet. De är så asociala att de inte tål att träffas irl. Jag ser inte att de kan ändra samhället. Enstaka farliga galningar har alltid funnits.

Förr kunde ingen klaga, det fanns ingen chans att vara anonym. Och att erkänna att man inte dög till att få en kvinna ville ingen. Så de som blev över låtsades att det var självvalt. Det var INTE bättre än idag och de mådde mycket dåligt.

Vad är min generation, vilken ålder tänker du på? Vi fostrades till att bli omhändertagna och att omhänderta. Kvinnan skulle vara projektledare i hemmet men mannen skulle ta hand om henne och barnen. Inte bara försörja utan stötta och hedra henne, skilsmässa med barn inblandade var inte okej. Man skulle vara en bra man helt enkelt - men en man. Att slå sin kvinna eller andra svagare var inte okej, då var man misslyckad. Men visst fanns det mycket skit då också, alla levde inte efter normen.

Nu talar jag om 70-talet då allt började ändra sig. Vi var uppfostrade med våra föräldrars normer som uppstod i ett annat samhälle. Sen började det svänga, först ekonomiskt och yrkesmässigt då kvinnor kom ut i arbetslivet i stor skala. Men de gamla idealen med att omhänderta och ta om hand levde kvar längre. Men våra barn lever i en mer jämställd tillvaro och jag ser hur de delar på allt och mina söner gör mer hemma än deras fruar. Deras generation har inte uppfostrats till att bli omhändertagna, jag ser inte det i omgivningen heller.

Så du kan skylla mig för det men inte dagens män. Vi måste leva i olika världar du och jag. Jag på landet och du i storstan? Skilsmässofrekvensen här är ca 10% mot 50+ i genomsnitt i landet.

Kul att diskutera med dig, du är seriös även om du har fel i en del

Incelkulturen är ett hot. Så pass att den t om sipprar ut över sidor som familjeliv. Det borde du ha observerat, vissa som inte ens kallar sig för incels sympatiserar med den t o m. Ett exempel på detta kan vi ta över någon filur som ville införa viktkontroll över kvinnor, det kryllar av liknande trådar men även kommentarer i vanliga trådar. Även kommentarer där män försöker förneka det är en form av sympatier för incelkulturen. Det är så söndrande, man kan tycka att dessa borde fatta det själv.

Det var bättre att männen höll det för sig själva i jämförelse med det vi kan läsa nu, när kvinnor på något sätt ska hållas ansvariga. Tänk på det jag nämnde om att kvinnor förväntas vara omhändertagande. Det blir som en vinkelvolt av självömkan och ångesten förstärks.
Det absolut bästa scenariot är naturligtvis att männen som mår dåligt tar ansvar och själva uppsöker hjälp. Men det lirar inte med det här ta hand om mig tänket, han är en passagerare.

på 70-talet så började allt fler kvinnor dubbelarbeta, många som fick "ångest" kallades det för då, utbrändhet idag, och hela upplägget ligger till grund för det vi ser idag. En hel generation av män (ja, jag generaliserar) som förväntar sig att bli omhändertagen, en hel generation av kvinnor som har sett sina mödrar bli utbrända av omhändertagandet, men båda faller in i ett mönster. Det krävs en hel del engagemang och ansvarstänk för en man att kunna bryta det och faktiskt ta hand om sin partner i stället för att vara en passagerare som han blivit uppvuxen som.

Därför förespråkar jag också en relativt strikt uppfostran med regler (utan dominant auktoritä)i stället för den uppfostran den nya generationen kör med där konflikter ska undvikas till varje pris.

Anonym (Bebbe)

Tue 26 Nov 18:34

#324

Tecum skrev 2024-11-26 17:11:35 följande:

Att ett fåtal inlägg av incels dyker upp på FL men inte märks i samhället irl är ett bevis på att den inte är ett hot. Och jag fattar inte att du tar ett idiotinlägg som skrivs som ett dåligt skämt som intäkt för att incels är ett hot?
Varför reagerar du då inte när en kvinna skriver på FL att en majoritet av män gör kvinnor illa? Såna inlägg är ju på incelnivå.

Jag har själv sett hur män tar hand om sina kvinnor och familj hela tiden, jobbar heltid, skjutsar barn till aktiviteter, lagar mat, städar och tillbringar tid med familjen på helgen. Men du bryr dig ändå inte om vad jag skriver, ditt mansförakt är hugget i sten och jag struntar i att skriva mer.

Håller helt med din sista mening.

Jag blir ganska irriterad över att du kör med att jag ska inneha "mansförakt" eller att du väljer att avfärda incelinläggen. Om inte du fattar det själv så undviker jag att konversera med en person jag identifierar som en incelsympatisör här i tråden, så varför tycker du att jag ska ta upp det du vill heller? Jag blir direkt misstänksam när någon som du väljer att filtrera bort det övervägande kvinnoföraktet på familjeliv, spårar man grunden till misogynin så härstammar den från incelretorik och incelpropaganda.

Inte heller har jag hävdar att det inte finns män som tar ansvar. Jag har däremot pratat i termer såsom generella drag, och jag är av den uppfattningen.

Jag är av den uppfattningen att män i generella drag förväntar sig bli omhändertagna av kvinnor och det är därför vi ser skilsmässor Initierade av kvinnor. jag tror också incelkulturen är ett symptom på en mansroll som förväntar sig att bli omhändertagna.

ta debatten om mäns psykiska ohälsa t ex. Så fort den ska debatteras så är det direkt män som pratar i termer om kvinnor och hur synd det är om män pga något slags automatiskt abstrakt sammanhang, fast kvinnor inte ens har något att göra med det. Inget orsakssamband existerar men tas ändå upp för att landa i en offerroll. Fruktansvärt kontraproduktivt.

Förstår du? Mansrollen förväntar sig ett omhändertagande från kvinnorollen i absurdum. Männen behöver sträva åt en kulturförändring. Ta ett exempel på tjejsporter och killsporter. var inte ovanligt att flickvännerna följde med och hejade på sin kille förr, men det omvända skedde aldrig. Jag hoppas att den nya generationen hejar på varandra nuförtiden, men jag tror inte det. För så ser vågskålen ut.

Anonym (Bebbe)

Wed 27 Nov 12:59

#336

Postman skrev 2024-11-26 21:10:34 följande:

Jag tror det skulle vara mycket bra om kvinnor visade lite mer ointresse i föräldraskapet och lät män få köpa barnkläder och umgås med barnen på sina egna villkor. Många kvinnor pajar för män när de hela tiden ska lägga sig i och det ska vara på "kvinnans vis eller efter kvinnans pipa".
Jag vill påstå att du målar upp en bild som inte helt stämmer. Många kvinnor och män är nöjda med sina relationer.

Samma tänk här att män ska bli omhändertagna av kvinnor, det är väl bara för män att köpa kläder till sitt barn eller vara aktivt deltagande. Blir det en konflikt då (och varför skulle det bli det egentligen?) så behöver han kunna möta det. Du målar upp ett scenario där män är passiva i sitt föräldraskap (och till viss del offren pga kvinnor, så tröttsamt), dvs du illustrerar också det jag menar med att män förväntas bli omhändertagna av en kvinna. Förhållandet blir inte jämnbördigt.

Anonym (Bebbe)

Wed 27 Nov 13:47

#338

Tom Araya skrev 2024-11-27 13:33:09 följande:

Samma förhållande finns även åt motsatt håll, men då handlar det om det ekonomiska.

Män tjänar mer pengar än kvinnor generellt. Betyder det att hennes 8 timmars arbetsdag i jämförelse med hans 8 timmars arbetsdag är anledningen till att hon ska ta hand om mannen och hemmet utöver det?

Jag har aldrig förstått det. Även här så landar det i att hon förväntas vara den omhändertagande faktorn i hushållet. Han ska då använda sitt ekonomiska övertag för att kunna vara passiv?

Anonym (Bebbe)

Wed 27 Nov 13:58

#339

Sen så kan man ha ett ansvarsfullt partnerskap även om hon är föräldraledig eller hemmafru. Exempelvis så uppmärksammar han hennes och barnens födelsedagar (förutom sin egen familjs högtidsdagar) (och vice versa)ser till att hon är ekonomiskt tryggad, hon tar hand om markservice osv.

Ett ojämnt partnerskap skulle i så fall vara att han har all ekonomisk makt och förväntar sig låna ut pengar till henne när hon är föräldraledig, kanske struntar i hennes födelsedag eller låter henne sköta hans familjs högtidsdagar. Visar inget engagemang i sina barn. Det blir inget lagarbete.

Anonym (Bebbe)

Wed 27 Nov 14:58

#347

Anonym (Mini) skrev 2024-11-27 14:29:43 följande:

Japp, det är min åsikt. Dom få guldkornen fattar ju och stannar märkligt nog i vad som ser ut att vara mkt lyckade relationer. Eller, fullt logiskt snarare.

Jag håller med. Också i relationer där mannen utövar en ekonomisk maktposition så väljer hon att lämna honom, ibland med resonemanget att han ska tvingas ta ansvar. Nu kan man inte tvinga någon att ta varannan vecka, men tänket verkar finnas där.

Alla kvinnor vill ha en ansvarstagande pappa till sina barn. I de förhållanden jag sett brista så brukar det handla om att han inte var det. Sen så verkar inte männen i såna konstellationer vara medvetna om hur passiva de är. Eller som vi läser i tråden så verkar de vara medvetna om sin passivitet i partnerskapet men ursäktar det på kvinnorna. Dvs fortfarande passivitet.

Det är min uppfattning i stora drag.
De förhållanden som tål tidens tand verkar vara det med ett jämlikt partnerskap och lagarbete. Båda uppvisar ett omhändertagande (kan vara på olika sätt) gentemot varandra.

Anonym (Bebbe)

Wed 27 Nov 15:06

#348

Postman skrev 2024-11-27 14:32:38 följande:

Knappast vill jag påstå. Ve den man som inte köper rött eller klär barnen rätt enligt kvinnans tycke. Det har skrivits mycket genom åren hur män klär sina barn.

Det jag ser i min vardag är knappast passiva män, visst divideras det emellanåt mellan könen vad som är mest rätt men det mesta blir nog rätt bra ändå i slutändan.

Du illustrerar det jag menar. Det jag läser av dina inlägg är att män på något sätt är offer för kvinnor, hunsade och passiva, vågar inte ha en åsikt för att de då blir straffade av kvinnan på något sätt.

dvs du landar i att männen ska bli omhändertagna av kvinnor, kvinnan ska då i form av någon slags godhetstänk låta mannen köpa kläder till sina barn utan att visa ilska. Mannen är offret.

Så fungerar i ett hälsosamt förhållande. Mannen köper alternativt är aktiv i sina barns klädesplagg och är inte rädd för någon potentiell konflikt gällande det (vem tusan inleder en bråk över något sånt egentligen? Låter mest som att du fiskar efter anledningar till att män ska bli omhändertagna)

tar mannen på barnet en tunn tröja i stället för en vinterjacka och hävdar att det duger så förstår jag att det blir en konflikt då mannen verkar sakna ansvarstänket och undermedvetet vill att mamman ska vara omhändertagande.

Anonym (Bebbe)

Wed 27 Nov 15:49

#353

Postman skrev 2024-11-27 15:26:52 följande:

Du använder mycket märkliga och ordval som jag tycker är grova överdrifter. Jag ser inte män som offer men tyvärr ser jag att kvinnorna ofta tar på sig tolkningsrätten över vad som är rätt eller fel, vem som har gjort rätt eller fel i stället för att fokusera på hur kan paret kan göra rätt så att båda kan känna sig tillfreds. Tyvärr tillåter många män också att kvinnan tar sig den rätten för att för männen är det egentligen ingen stor fråga att tjafsa om.

ja, du framställer män som passiva offer för kvinnor, dina tankegångar bevisar då min tes om att män (i ditt fall) förväntar sig att bli omhändertagna av kvinnor. Även det du skriver om att kvinnor har tolkningsrätt handlar om att männen är offren. Förstår du inte att du beskriver ett förhållande där det är så synd om mannen och att kvinnan ska ta hand om honom och hans känslor liknande ett föräldraförhållande? Vågar han sig inte på en potentiell konflikt så är det upp till honom. Faktiskt.

och det är pga det som förhållanden kraschar är min uppfattning. Mannen intar en passivt, oansvarig ställning i förhållandet, inte att kvinnan tvingar honom till en passiv oansvarig ställning.

Kvinnor och höga krav på partner?

INNEHÅLL