Tecum skrev 2024-11-25 17:27:51 följande:
Mäns våldskapital är större än kvinnors, det är vi överens om. Också att 1-2% av männen är farliga. Det är bedrövligt och de borde buras in. Men även om du räknar in allt ont som män gör kommer du ändå inte ens i närheten av 51% som krävs om en majoritet av män behandlar kvinnor illa.
Hur vill du komma åt de våldsamma männen och göra livet bättre för kvinnor? Det saknas svar från kvinnorna här. För ni tror väl inte på allvar att det hjälper att skuldbelägga alla män och kalla dem för parasiter?
Att kvinnor gör mer hemma är ett val. De kan antingen kräva mer av mannen eller strunta att göra allt så blir han tvungen. De har en gång skämt bort honom, nu får de hantera det på något sätt. Dessutom har kvinnor en tendens att överarbeta, allt måste inte vara perfekt alltid. Din siffra på över 50% är helt gripen ur luften den stämde inte ens förr då mannen var den som försörjde familjen, även om han inte gjorde något hemma.
Att kvinnor i relationer har något kortare livslängd (men ändå längre än män) beror på att kvinnor som mår dåligt, med kroniska sjukdomar, övervikt eller annan problematik är de som stannar i relationer. De behöver mannen som trygghet och försörjare och vet att om de lämnar har de svårt att hitta en ny man.
Att kvinnor initierar separation och mår bättre efteråt är välkänt, men skilsmässor beror inte på att män är lata med hemarbetet, det är en myt. Istället beror det på att kvinnor som blir äldre kommer in i "andra andningen" så att säga, Barnen är utflugna, de har passerat klimakteriet, testosteronhalten ökar, de blir piggare och vil ha ut mer av livet, frihet, något nytt. Medan mannen blir tröttare, mer passiv och är ganska nöjd med situationen som den är. Det betyder INTE att han är en parasit utan att kvinnan vill ha något nytt innan det är för sent.
Att kvinnor använder myten om hemarbete när de får frågan om varför de separerat beror på att det är enklast så. Att förklara de verkliga skälen låter inte så bra och det är också svårt att sätta ord på.
Män behöver ta sitt ansvar för en kulturförändring. Det kan man göra genom att tänka på hur man pratar om andra människor. Det jag säger här borde klassas som okontroversiellt, men det är det uppenbarligen inte.
gällande kvinnor och skilsmässor. Du teoretiserar en hel del, det som bekymrar mig är att du också menar på att det är kvinnors egna fel, mansrollen ska till varje pris hållas intakt (se mitt första stycke)
Jag är av den uppfattningen att både män och kvinnor ser till att kvinnan är den omhändertagande (projektledande) personen i ett förhållande, hon blir därmed också den som initierar en skilsmässa. Hennes behov blir undanskuffade pga mannens behov och hon projektleder detta för att könsnormerna bestämmer det.
Man kan ha ett till synes jämställt förhållande, delar lika på föräldraledigheten t ex men börjar man titta närmare så visar det sig att det är kvinnan som styr upp det, projektleder, planerar och tar ansvar, ställer upp på tjatsex för husfriden. Mannen är en passagerare.
Man kan ha ett till synes ojämställt förhållande, men börjar man syna det så delar personerna på ansvaret, hon planerar måltider, han planerar släktbesök och husfix. Han tar hand om henne när hon blir sjuk och vice versa.Dvs jämställt. och ett teamwork.
och det omvända förstås. Såna här saker visar sig inte förrän barn kommer, och det är också därför skilsmässor sker är min uppfattning. Ingen vill ju vara förälder åt den andre.
tror det handlar om uppfostran till syvende och sist. Finns en hel generation (nu handlar det om generella drag) med kvinnor som förväntas ta hand om män, samt män som förväntar sig att sina behov ska tas hand om.
