Anonym (Bebbe) skrev 2024-11-29 17:11:29 följande:
Så det beror inte på pojkarna själva att de har sämre betyg men det beror på kvinnorna själva att de har sämre löner? (eller att kvinnor är för "medgörliga")
Du bevisar ju min tes.
Bevisar vad?
det jag tycker är intressant är att vissa enbart kan se könet och om man tycker att VUXNA kvinnor är missgynnade är det ett bevis på strukturella orättvisor som samhället måste rätta till. Men om det går dåligt för pojkar som är BARN i skolan så beror det på pojkarna. man lägger ju för fan mer ansvar på barn, om de är pojkar. Om det ändå vore så att man tycker att föräldrar ska ta större ansvar att få pojkarna att lägga mer tid på läxläsing hade man ju i alla fall lagt ansvaret på vuxna.
jag tycker det bevisar hur stora hycklare vissa jämställdhetsförespråkare är
Sofie Nilssons och skolans arbetsmetoder är anledningen till att vi på Ämnesläraren är här den här dagen. För att göra en lång historia kort tittade skolans rektor Cecilia Larsson-Ståhl på resultatskillnader bland eleverna. Det visade sig att pojkarna i sexan vart tredje år hade bättre betyg än flickorna, trots att statistik annars visar att flickor får bättre resultat i samtliga ämnen. Alla dessa sjätteklasser hade det gemensamt att de hade haft samma lärare, nämligen Sofie Nilsson.
Förutsägbarhet och tydliga mål
Rektorn detaljstuderade Sofie Nilssons undervisning och fann att några av framgångsfaktorerna var struktur, förutsägbarhet, inkludering, tydliga mål och höga förväntningar på prestationer. Så numera arbetar hela Rosengårdsskolan så, samtidigt som man också fokuserar på pojkar som halkar efter, pojkar med språkstörningar och pojkar med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skolan har därför anställt två logopeder som både möter eleverna och fortbildar lärarna i hur de ska bli bättre på att möta eleverna.
www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/reportage/sa-far-sofie-pojkarna-att-lyckas/
😯😲
det behövs inte ens en manlig förebild som vissa påstår
det räcker med att en kvinna utgår från forskning som bara säger självklarheter för att det ska bli lite bättre
Högre samvetsgranhet och medgörlighet ger bättre resultat på läxläsning och betyg, tjejer har också bättre verbal förmåga och lättare att förstå uppgifter
det sätter ju andra krav för ledarskapet när det gäller pojkarna, men om man bara vill se könet och inte de personliga egenskaper som överlappar mellan könen är det några som trillar mellan stolarna i debatten
Om tydliga mål är bra för eleverna vad är då.
2007
Utredningen har visat att dagens system med läroplan och kursplaner är svårt att förstå. Den statliga styrningen bedöms som svag då kursplanerna ger lärarna liten ledning för att planera och genomföra undervisningen i olika ämnen. Inte heller lärarutbildningarna har förberett blivande lärare för att arbeta efter måldokumenten samtidigt som fortbildningsinsatser saknats. I stället är det ofta erfarenheter från tidigare läroplaner och läromedel som lärare utgår från. Det medför att undervisningen i grundskolan inte är likvärdig i landet.
www.dagensjuridik.se/nyheter/tydliga-mal-och-kunskapskrav-i-grundskolan/2024
Alla tolkar kursplanen olika
Jag skulle istället vilja argumentera för att både det centrala innehållet och betygskriterierna borde vara mycket mer specifikt formulerade. Jag vet att Skolverket vill att vi lärare ska tolka kursplanens innehåll. Men problemet är ju att skrivningarna är så allmänna och vaga att alla tolkar dem helt olika. Det är ju bara att titta på simkravet, som i mina ögon är det ojämförligt tydligaste. Ändå kommer detta upp till diskussion i Facebookgrupper för idrottslärare om och om igen, vilket tydligt visar på en stor osäkerhet och i värsta fall okunskap kring våra styrdokument. Blir det så olika tolkningar kring ett sådant tydligt krav så kan man ju bara gissa hur olika övriga delar av kursplanen tolkas?Ä
www.vilarare.se/praktisk-estetiska-amnen/vi-larare-debatt/debatt-otydliga-kursplaner-slar-hart-mot-idrotten-i-skolan/
