• Anonym (Grinolle)

    Gjorde jag fel?

    Min sambo har en tioårig son sedan tidigare. Hon har curlat honom lite väl mycket och för min sambo är känslor jätteviktigt. Hans pappa har kommit och gått igenom hans liv och det märks att han är uppfostrad i princip som en tjej. Han är smart men också otroligt känslig och gråter gärna någon gång extra när han märker att han kan tjäna på det hos mamman. Hon verkar gång på gång gå på hans beteende eftersom hon är lättlurad mamma som äslkar och bara vill sin son väl.

    Igår var pojken ledsen igen över en händelse som hade inträffat för flera timamr sedan. Det är ofta han tar upp saker och blir ledsen/spelar ledsen för att slippa sådant som är jobbigt eller för att få någon typ av belöning från mamman.

    Igår brann jag av på honom och sa. "Nu får du skärpa dig! Hålla på¨och fjolla sådär över nåt som hänt för flear timmar sedan. Du har ju redan grinat för det. Vad blir bättre att du fortsätter fjanta dig???" 


     


    Han slutade grina och fjanta sig och betedde sig normalt resten av kvällen. Jag brukar då och då ledsna ur på hans onödiga fjantande. Han brukar då alltid skärpa sig. Men när jag inte är deär spelar han ut till sin mamma att jag är så dum som höjer rösten. Vad är rätt och vad är fel? Min partner pratar alltid om att bekräfta barnets känslor osv. Hon märker inte av att hon bli manipulerad.

  • Svar på tråden Gjorde jag fel?
  • Anonym (M)

    Hade du varit min sambo så hade du fått packa och flytta ut, ifall du betedde dig på det viset.

    Jag är uppvuxen med en pappa som blev arg på mig när jag var frustrerad, vilsen och ledsen. Jag skulle inte låta någon utsätta mitt eget barn för det.

  • Anonym (E)

    Jag hade inte haft problem med att du sa till men sättet du gjorde det på var allt annat än acceptabelt.

    Du hade kunnat säga "men det där var ju längesen, vi har redan varit ledsna över det, ska vi hitta på något kul nu istället så tänker vi inte mer på det" typ

  • Anonym (E)

    Du bör även be om ursäkt till honom, och mamman

  • Anonym (Hmmm ...., ,)
    Anonym (E) skrev 2024-10-22 13:47:31 följande:

    Jag hade inte haft problem med att du sa till men sättet du gjorde det på var allt annat än acceptabelt.

    Du hade kunnat säga "men det där var ju längesen, vi har redan varit ledsna över det, ska vi hitta på något kul nu istället så tänker vi inte mer på det" typ


    Det hade möjligen varit okej, men så som ts gjorde är totalt åt h-vete och jag hade definitivt kastat ut den mannen från mitt liv omgående! 
  • Ascendere

    Alltså inte fel att du uppfostrar pojken till att bli mer pojkig och så småningom en man, som en man som finns i hans liv blir du en av hans manliga förebilder.

    Kanske inte behöver höja rösten dock, det borde räcka med ett "skärp dig nu, det där var ju flera timmar sen, kom igen nu så gör vi nåt kul istället".

  • Anonym (E)
    Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-10-22 13:50:35 följande:
    Det hade möjligen varit okej, men så som ts gjorde är totalt åt h-vete och jag hade definitivt kastat ut den mannen från mitt liv omgående! 
    Ja det är ju det jag menar, min son var 4 när min man flyttade in, han var ju tvungen att anpassa sig efter att jag redan hade barn och i min värld så gäller det då även att han ska kunna säga till som en förälder, inom rimliga gränser såklart, nu är det 12 år sen och sonen ser oss båda som likvärdiga föräldrar.

    Jag hade kanske kunnat ha överseende om detta hände en gång, vi skulle ha pratat igenom det ordentligt för att det aldrig skulle ske igen och hade det sen hänt en gång till så hade han åkt ut, eller så hade jag sett rött och slängt ut han på en gång, jag har som tur är aldrig varit i den situationen så svårt att veta
  • Dimisi

    Jag tycker att du gjorde rätt. Barn behöver både manlig kraftfullhet och kvinnlig ömhet i sin uppväxt. Uppskattar inte mamman att du försöker skydda henne från att bli dränerad? Eller har hon kanske inga problem med att styra vad/vem hon lägger sin energi på?

  • Anonym (Grinolle)
    Anonym (E) skrev 2024-10-22 13:49:08 följande:

    Du bör även be om ursäkt till honom, och mamman


    Inte ens chans i Världen!! Det finns tillräckligt med grinollar och fjantar som bryter ihop för minsta lilla. Är du en lättkränkt fjant har du ett väldigt tufft liv framför dig!
  • Anonym (E)
    Anonym (Grinolle) skrev 2024-10-22 14:12:17 följande:
    Inte ens chans i Världen!! Det finns tillräckligt med grinollar och fjantar som bryter ihop för minsta lilla. Är du en lättkränkt fjant har du ett väldigt tufft liv framför dig!
    Ok, nu blev det tydligt att du enbart är ute efter att provocera, tack och hej, ha en fortsatt bra dag
  • Anonym (Tvillingmorsan)
    Anonym (Grinolle) skrev 2024-10-22 14:12:17 följande:
    Inte ens chans i Världen!! Det finns tillräckligt med grinollar och fjantar som bryter ihop för minsta lilla. Är du en lättkränkt fjant har du ett väldigt tufft liv framför dig!
    Resonerar du på det viset bör du flytta bums. Det är mycket möjligt att mamman är för mesig mot sonen, men ditt sätt att uttrycka dig är minst lika illa.

    Man kan säga ifrån eller sätta gränser utan att kalla känsliga personer för lättkränkta fjantar. Du är ingen bra förebild för barn. 
  • Ess

    När det hände mig så bara himlade jag med ögonen och gick därifrån. Tänkte även, tack gudskelov att det inte är min pinsamma unge.

  • Lynx123

    Jag förstår din frustration men sättet du uttryckte dig var under all kritik. 

  • Anonym (Dos)
    Anonym (Grinolle) skrev 2024-10-22 14:12:17 följande:
    Inte ens chans i Världen!! Det finns tillräckligt med grinollar och fjantar som bryter ihop för minsta lilla. Är du en lättkränkt fjant har du ett väldigt tufft liv framför dig!
    Varför frågar du om du gjorde fel?
Svar på tråden Gjorde jag fel?