Hoppa upp en årskurs?

Tänk på att ifall hon hoppar upp kan det bli jobbigt för henne senare. Klasskamrater som börjar få gå på krogen, hon kan inte följa med. Kompisar som börjat på universitet, hon kan det inte för hon måste vänta ett år då hon är för ung men är samtidigt också för ung för att få extrajobb på de flesta ställena. Vad ska hon göra då? 

Bara en tanke. 

Håller med föregående, hade bekanta vars dotter gjorde detta, när kompisarna blev tonåringar var hon fortfarande barn.
De andra tjejerna började med smink och killar och hon hängde inte riktigt med. Lite senare i tonåren ordnade hon ett falsklegg för att följa med de äldre kompisarna ut.

Denna tjej är idag färdig ingenjör och har funnit sin plats, men tonåren var lite besvärliga.

Ja, kan bli problem med klasskamraterna. Dessutom brukar det där ofta jämna ut sig med tiden.

Jag har en del vänner som både hoppat upp och ner i årskurserna och ingen har upplevt det problematiskt alls. Min man hoppade upp en årskurs och fick äntligen lite mer undervisning på sin nivå. Det var varken problem med vänner eller aktiviteter.

Många umgås ju inte enbart med sina klasskompisar och gör inte allt med dem. Mina barn har till exempel inga aktiviteter tillsammans med någon från klassen, och dessutom i åldersspridda grupper. Vårt ena barn ska sannolikt hoppa över en klass och jag känner ingen som helst oro kring detta. Hen umgås redan med barnen i klassen över i olika sammanhang. Hur barnen i årskursen ovan skulle vara så oerhört mer mogna ser jag inte heller, då det skiljer ett par månader mellan vårt barn och flera av barnen i klassen ovan.

Tack för input.
Hon trivs väldigt bra med tjejerna i klassen, det är det som mest får mig att tveka.
Men hon påverkas verkligen negativt av tristessen och de uteblivna utmaningarna på lektionerna så det känns inte hållbart heller att ha det som nu. Ser framför mig att hon när blir äldre kommer vägra delar av skolan som hon känner hon redan kan för det blir så tråkigt. 

Jag var väldigt tidig i skolan, framförallt i matte. Min son har också varit det.

Sonen bytte skola när han började årskurs 4 och samtidigt bytte en av hans klasskompisar till samma skola men började årskurs 5. Frågade då sonen om xxx var så duktig i skolan att det var rimligt att hoppa över en årskurs och sonen svarade då. Ja absolut är han duktig, men jag är bättre.

Den som hoppade upp är född otroligt tidigt på året och har alltid upplevts som väldigt mogen. För han blev det perfekt att byta. Min son är för all del född på första halvan av året men verkligen inte överdrivet mogen för det (som yngre, nu vid 18 är han faktiskt rätt mogen) och socialt tror jag inte alls det varit något lyft för honom att byta.

Jag ser inte att jag vunnit något alls på att byta upp en årskurs, inte sonen heller. Då hade jag hellre tittat mig runt för att hitta en skola som var villig att utmana barnet mer. Att de skulle vara så mycket mognare och lugnare en klass över tror jag är en utopi. För mina två äldsta har lugna klasser uppenbarat sig första året på gymnasiet när de gått natur. Då har det varit bra studiero.