Rimligt att bo kvar som gammal i illa anpassat hus?

Det är inte så att det finns mängder av bra anpassade hus till överkomliga priser heller.

Det många glömmer lite är också att äldre också är människor med känslor, önskningar och drömmar. Att bara säga att jaja men nu får du lämna det hem du älskar i x år för att bo i den här sterila men välanpassade lägenheten, det är som en dödsdom för många äldre. De tar sig runt men dör inuti och sen även på riktigt.

Jag skulle önska det byggdes fler enplansradhus med små trädgårdar för äldre att jobba i. Många älskar det och mår bra av den fysiska rörelse det ger, men klarar inte av just stora villor med flera våningar. 

Men de alternativen är inte så vanliga här iaf.

Jo. Men samtidigt har de ju rätt till en åsikt om sitt liv med, på samma vis som alla andra har. Tror få i arbetsför ålder skulle gilla att inte få välja boende tex vilket är ett förslag i kommunen här, där de äldre mer ska få tacka och ta emot ett rum med omsorg utan möjlighet till vad för omsorg eller vad för rum.

Min erfarenhet av äldre som fått flytta mot sin önskan till såna ställen är att de inte bott där så länge utan avlidit snabbt efter att snabbt ha blivit sämre när de tappat livsgnistan.

Just att ha möjlighet till en liten plätt för de som levt med hus och trädgård och haft det som en stor källa till lycka hela livet tror jag är något som verkligen kan förlänga livet och hålla hälsan uppe, och minska behov av ännu mer insatser ett tag.

Det låter ju jättebra om det finns många såna! Här är det extremt få vad jag vet om som också har en liten trädgård till sin enplansradhus.

Tror ändå få vill flytta före man behöver, eftersom man inte vet om behovet är 5-6 år bort liksom.

Och ja, det är en jätteusel sits för äldre i min hemkommun, med en hemtjänst jag inte skulle släppa innanför dörren och inte kommer låta mina föräldrar ha och med äldreboenden som är undermåliga. Ta det i kombination med få såna mindre enklare boenden så har det blivit väldigt tåligt här, så jag är nog rätt färgad av där jag bor med.

Ja, det ansvaret har man ju att göra.

I fallet i artikeln är väl ett problem också handläggningstiden, där en trapphiss hade löst hela det problemet vad jag förstår men där handläggningstiden på en sådan var 4-5 månader. (Det får ju köpa privat med, till en summa pengar, men allt beror ju på då om det är ett behov som kommit plötsligare än man tänkt det).

Vilka andra tycker du det då är okej att behandla så? Ska synskadade inte få hjälpmedel och inte bo i städer för att det är dyrt att anpassa för dem tex? Tycker du 5 månaders väntetid är rimligt för att få besked? Nyfiken.

Om en trapphiss, dvs ett hjälpmedel, kan lösa en sits så att någon slipper flytta eller uppta resurser i ett boende som personen annars är för pigg för så tycker jag det är en rimlig insats. Har svårt att se att alternativen skulle vara enklare eller billigare för det allmänna. Vad jag förstod var hans problem just att han var rullstolsburen och trappan inte kunde hantera det.

Sen så kan jag också tycka att det är viktigt att man har en buffert just för att bo kvar, det gör ju för en som enskild att man inte måste lita på just det allmänna i samma grad. 

I just hans fall kunde man ju kanske funderar på om man inte kunde möblerat om och flyttat med sängen så den var på samma våning som övrigt, i väntan just på beslut om trapphissen. Så kompromiss inriktad borde man kunna vara från alla håll.

Fast det kan ju också komma in en avvägning om kostnad kontra nytta i det. Om den som kan bo kvar därmed håller sig friskare och inte belastar sjukvården i samma grad lika fort kommer det allmänna i många fall ändå ha sparat pengar på det.

Den faktorn verkar man ofta inte ta med i kalkylerna av något skäl.

Fast nu var väl inte de saker som stod mot varann just hans trapphiss eller fler resurser. I hans fall skulle han ju tex få ett lägre behov av personal med en hiss mot området hade gått att bara honom på två man tex.

Så du anser alltså i klartext att en 40-åring är mer värd än en 78-åring?

Nej, det ä inte skälet. Tror du extra stöd och vård är gratis? Att låta folk bo hemma så länge det går är ju något som lyfts som ekonomiskt fördelaktigt eftersom omsorgsplatser kostar massor. 

Om ditt behov av stöd är fysisk hjälp att flytta mellan våning 1 och 2 i huset men resten funkar, så är det billigare än att ta in personen på ett boende, särskilt i fallet att den människan då ger upp mentalt och snabbt blir i behov av ännu mer stöd som kostar pengar.

Ja, och många har just trädgården som en sådan sak. De kan inte längre resa, att gå på teater eller liknande är jobbigare och hörseln kanske inte är där och de kan inte direkt nyttja gruppträningspass. Skogspromenader är uteslutet pga balansen. Men att peta i lugn och ro i en liten trädgård funkar, när man kan ta det i sitt tempo. Odla något. Uppleva att man gör något som ger nytta (man kanske kan ge bär till barnen och barnbarnen och få känna att man kan bidra).

Tar man bort det helt tar man bort det som ger livet mening för de människorna. 

Fast pengarna är samma påse om du pratar anpassningspengar, så jo du värderar den yngre högre. En 40-åring kanske har lättare att få ut försäkringspengar att nyttja, en partner kan tjäna mer pengar så de har det gott. Varför ska den då få snabbare hjälp och pengar?