TvillingmammaVästgöte

Thu 17 Oct 13:33

109 svar

Vi sviker våra barn redan i förskolan.

Jag tror att föräldrar behöver mer stöd och uppmuntran och tid för att vara med sina barn och ge dem trygghet kärlek och uppfostran . Det är inte förskolan och skolan som skall ge våra barn grundtrygghet, kärlek och uppfostran.

Den arbetstidsförkortning som Socialdemokraterna kommer att göra till en valfråga tror jag är viktig, kan göra skillnad.

TvillingmammaVästgöte

Thu 17 Oct 14:16

#9

Anonym (Em) skrev 2024-10-17 13:58:23 följande:

Tänker lite tvärtom. Visst gynnar arbetstidsförkortning barn till redan engagerade föräldrar. Men ligger problemet generellt hos föräldrarna eller har skola och omsorg för lite resurser?

Enligt vad jag hör från förskollärare och lärare ligger problemet i att föräldrar har för lite tid med sina barn.
En grundskollärare jag känner säger att hon har sagt upp sig, hon ville vara lärare, hon vill inte ägna sig åt att lära barn äta med kniv och gaffel och grundläggande uppfostran. Eftersoom föräldrar inte uppfostrar och lär barnen det grundläggande blir belastningen på skolan för stor.
Förskollärarna jag känner säger att barnen går för långa dagar i förskolan, de blir stressade och mår dåligt, lösningen inte fler förskollärare , lösningen är kortare arbetstider så att föräldrar hinner uppfostra sina barn och ge den kärlek och grundtrygghet som förskolan aldrig kan ge.

TvillingmammaVästgöte

Thu 17 Oct 14:26

#12

Alla föräldrar (många föräldrar) säger ju ständigt att de kan inte korta ner förskolledagarna för att de måste försörja sig.
Om vi gör arbetsdagarna kortare så borde barnen ocskå får kortare förskoledagar. Barnen behöver tid med sina föräldrar, detta ger barnen grundtrygghet. Detta motverkar psykisk ohälsa.

TvillingmammaVästgöte

Thu 17 Oct 15:27

#24

Anonym (barnen) skrev 2024-10-17 14:54:31 följande:

Om skolan lär mitt barn att läsa och skriva så lär jag det att äta med kniv och gaffel. Men det gör inte skolan längre, dels för att man godtar att barnen inte lär sig, men också för att nivån på dem som går lärarutbildningarna är så låg att de själva knappt heller kan läsa och skriva.

Ja, PISA gjorde för några år sen en studie på varför resultaten i svenska skolan var så dåliga och de kom fram till att det största problemet är att vi till stor del har dåliga lärare.
De avrådde till och med från mindre skolklasser, eftersom vi har så få bra lärare, måste de få bra lärarna ha stora klasser ansåg man.
Det spelar ingen roll hur liten klassen är om läraren inte är en bra lärare.

Så att vi inte har bra lärare är nog det största problemet med skolan.

Jag har talat med flera ungdomar och de som är duktiga och har alternativ vill inte bli lärare, helt och hållet på grund av kaoset som är i skolan.
Eleverna är dåligt uppfostrade och lärarna har ju inga som helst mandat för att hålla ordning.

TvillingmammaVästgöte

Fri 18 Oct 09:07

#44

Jag började skolan på mitten av sjuttiotalet. Vi var 27 till 30 i klassen hela grundskolan. Vi hade alltid bara en lärare som inte hade några assistenter eller resurser.
Det fanns en speciallärare på skolan dör några elever fick extra stöd någon timme i veckan.

På sjuttio och åttiotalet så fungerade svenska skolan väl, utan en massa extra resurser. Jag tror det byggde på att barnen var mycket lugnare och mer väluppfostrade. Lärarna ägnade sig åt att lära ut , inget annat.

Om föräldrarna uppfostrar barnen kan skolan göra sitt jobb,
Att föräldrar ser till att barnen gör sina läxor och förhör vid behov är ett bra komplement,
Föräldrars ansvar är också att se till att barnen kommer till skolan hela och rena, utvilade efter en god natts sömn och med frukost i magen så att de orkar hela dagen.

TvillingmammaVästgöte

Fri 18 Oct 09:35

#46

Anonym (Jonna) skrev 2024-10-17 20:01:26 följande:

Men alla har inte samma möjligheter att hjälpa sina barn. De är kanske inte själva är läs- och skrivkunniga, de kanske sköter familjens pizzeria till kl 22 varje kväll, de kanske inte är friska, osv. Skolan har ett uppdrag att kompensera för de olika förutsättningar barn har för att barn till föräldrar som dessa ska ha en chans. Lika goda chanser som andra barn har går inte att ordna, men skolan måste kunna fungera även för de barn vars föräldrar inte gör det.

Att föräldrar inte är läskunniga är ju något som aldrig förekom förr. I princip hela Sveriges befolkning har varit läskunnigt sen slutet av sjuttonhundratalet. Det var hemmen som stod för läsundervisningen och kyrkan kontrollerade att man kunde läsa katekesen på husförhören.
Denna höga läskunnighet, mycket hög och tidig i internationell jämförelse, har lagt grunden till Sveriges välstånd.

Om vi nu tar emot asylsökande som är analfabeter antar jag och hoppas att de får grundläggande utbildning när de kommer hit? Utan läskunnighet kan de knappast ta till sig SFI-undervisningen som idag i princip är obligatorisk? Utan läskunnighet kan man inte få en yrkesutbildning eller ett arbete i Sverige.

TvillingmammaVästgöte

Fri 18 Oct 09:41

#47

Anonym (Py) skrev 2024-10-17 14:33:42 följande:

Jag har också en del vänner som arbetar inom skolan och de ser snarare att det är styrningen av skolan som brister. Det är ett sånt fokus på att barnen på lågstadiet ska ha varsin ipad, men ingen kan ta hand om barnen med speciella behov. När jag gick i skolan fanns obs-klasser. En pojke i min lågstadieklass hade en extrafröken med varje dag. Min dotter har fått ett par hörselkåpor för att inte störas av barnen i klassen som inte kan sitta still. I hennes klass om 30 barn, jobbar en obehörig lärare och en fritidsfröken. I klassen finns en pojke som har grava NPF-problem, barn som knappt kan läsa, en särbegåvad flicka och allt där emellan. Hur ska alla dessa få sina behov tillgodosedda, av en obehörig lärare och en fritidsfröken?

Skolan ska ha behörig personal, men det är ju billigare med en icke-behörig lärare. En massa tid går åt att försöka lära upp dessa hur de ska undervisa och planera lektioner. Tid som mina vänner beskriver att de hade kunnat lägga på sina elever, allra helst de som behövt extra stöd.

Barnen är inte problemet. Ouppfostrade ungar och barn med problem har alltid funnits. Men då har det funnits resurser att ta hand om det.

När jag började på lågstadiet på sjuttiotalet hade vi inga ouppfostrade barn i klassen, i alla fall inte med de mått vi har idag.
Vi hade en fröken på 30 barn och hon hade inga assistenter och inga barn hade resurser, det förekom inte.
Fröken hade inget problem med att hålla ordning i klassen.
Något barn kunde förstås vara lite busigt men alla lydde ju fröken om hon sa till.

TvillingmammaVästgöte

Fri 18 Oct 09:57

#50

Anonym (Py) skrev 2024-10-18 09:50:59 följande:

Jag gick i skolan i början av 90-talet. Vi hade absolut ouppfostrade och bråkiga barn i klassen. Men när de bråkade, blev det konsekvenser. En lärare bar till exempel konsekvent ut stökiga barn, tills de fattade galoppen och slutade stöka. Gjorde någon något dumt, fick vederbörande skäll. Min lågstadielärare förde bok på glömda läxor och gympapåsar och efter ett visst antal streck fick man en lapp hem som självfallet skulle återlämnas signerad.

Utvecklingssamtalen var ett tillfälle för föräldrarna att få veta hur det gick för barnen och hur barnen uppförde sig i skolan.

Idag får lärare sparken om de rör en elev, skolledningen står mer bakom föräldrar än bakom lärare. Och utvecklingssamtal är ett skämt, där ingen information om elevens utveckling kommer fram. Istället ska barnet (lågstadieelev i mitt fall) leda sitt eget samtal efter målen som eleven själv satt upp.

Det var en annan diciplin förr!

Ja,och därför vill väldigt få unga bli lärare idag. De har ju en hopplös situation.

TvillingmammaVästgöte

Fri 18 Oct 11:53

#63

Jemp skrev 2024-10-18 11:47:51 följande:

https://www.tn.se/naringsliv/9014/sa-lite-lonar-sig-utbildning-sverige-samst-i-oecd/

https://www.saco.se/opinion-fakta/pressmeddelanden/2020/ny-rapport-hogskoleutbildning-lonar-sig-inte-alltid/

Lärarutbildningen är ett exempel på en sådan utbildning som ger lägre livslön jämfört med att inte utbilda sig.

Och ändå är det inte lönen som de ungdomar jag känner har som argument för att inte bli lärare. Det är kaoset i skolan och att lärare inte har några som helst befogenheter att hålla ordning som avskräcker. Lärare utsätts till och med för hot och våld, vem vill ha en sådan arbetsmiljö?

TvillingmammaVästgöte

Fri 18 Oct 12:00

#66

PH76 skrev 2024-10-18 11:44:18 följande:

Nej så fungerar inte statistik, eller verkligheten, du har alltid en normalfördelningskurva. Och det är statistiskt bevisat om och om igen att de med eftergymnasial examen har högre lön, är friskare, och lever längre.

En eftergymnasial examen ger oftast ett bättre jobb och ganska ofta högre lön. Men utbildning ger ju så mycket mer. Med mer utbildning kan man lättare ta del av samhällsdebatten, ta till sig information om ekonomi och hälsa mm.
Jag har definitivt uppmuntrat mina barn att studera , även om de inte skulle få toppjobb med topplöner så är det absolut värt att studera.

Men vissa barn har ju mindre intresse för studier och kanske mer fallenhet för ett hantverksyrke och det ger också goda yrkesmöjligheter. Som hantverkare har man också ofta goda möjligheter att starta eget företag. Så jag säger inte att alla måste studera.

TvillingmammaVästgöte

Fri 18 Oct 12:05

#68

Jemp skrev 2024-10-18 12:00:41 följande:

Ja, jag delar bilden av att arbetsmiljön (inkl förutsättningarna att göra ett bra jobb) ofta har större betydelse.

Befogenheter för maktutövning dyker ständigt upp i diskussioner som denna. Det är dock inget problem jag hör om (eller upplever) irl.

De flesta lärare jag känner har faktiskt kommit in i yrket antingen som alternativ B för att det är lätt att få jobb (tex vidareutbildat sig efter naturvetenskaplig utbildning) eller lockats av det efter att själva haft svårt/dåliga upplevelser av egen skolgång. Delvis kopplat till tidigare diskussion i tråden. De sistnämnda är de mest engagerade jag mött.

Ja det är ju de.vis tror jag för att läraryrket bara lockar dem som vill hjälpa barn socialt , för det är det de handlar om idag.
De som vill vara lärare för att de brinner för ett ämne som de vill lära ut på ett pedagogiskt sätt blir inte lärare idag.

Därför saknar vi idag bra mattelärare, det är en stor brist på dessa vilket är ett enormt problem för Sverige som teknik och industrination.

De som vill hjälpa barn har inte nödvändigtvis intresse och fallenhet för matematik som är ett svårt ämne och ännu svårare att lära ut.

TvillingmammaVästgöte

Fri 18 Oct 12:50

#79

Jemp skrev 2024-10-18 12:28:05 följande:

Sen är det väl en sak att det bör löna sig om man själv anstränger sig. Det jag vänder mig emot är att samhället inte bör skapa sämre förutsättningar för de vars föräldrar inte ställer upp.

Skolan har ett uppdrag att kompensera för bakgrund.
Det kan man göra till viss del men det går inte att driva det så långt att föräldrars utbildning och engagemang inte påverkar alls. Det kommer aldrig vara möjligt.

Dagens kravlösa skola med stök och bråk gör att många barn inte lär sig tillräcklig på skoltid. Detta kompenserar många välubildade föräldrar för i hemmet. Jag och min man gjorde det, men vi är inte ensamma utan det finns många. Ju sämre skolan blir, ju mer hjälper många föräldrar barnen hemma. Därför ökar just nu skillnaden. Tex genom att läsa högt och stimulera till läsning, hjälpa till med läxor. Ta med barnen på museum och diskutera det man ser där med barnen.

Mina barns mellanstadielärare sa att det märktes att vi hade rest mycket med barnen, och då inte till ett sol och badhotell. Hon sa att många barn idag har svårt att förstå konkreta saker som vad är en bondgård, vad är en hamn , etc. Genom att visa barn olika miljöer och prata om det med barnen kunde man enligt denne lärare förbereda dem på undervisningen i de samhällsorienterade ämnena. Om man inte har möjlighet att resa och visa saker kan man läsa för barnen och prata om det hemma.

Men faktum är att dagens kravlösa skola med stök och bråk främst missgynnar barn från familjer med lägre socioekonomi där föräldrarna inte kan kompensera. Därför skulle en omläggning av skolpolitiken till mer ordning och reda, samt mer mandat för lärare att hålla ordning, främst gynna barnen från mindre gynnsamma förhållanden.

TvillingmammaVästgöte

Fri 18 Oct 12:54

#81

Det finns inlägg på SVT.se just nu om stöket i skolan.
Låter ju väldigt roligt att vara mellanstadielärare??
Nej, få som har alternativ och intresse för utbildning väljer det. Möjligtvis de som brinner för att hjälpa barn som har det svårt, men är dessa personer alltid lämpliga för att utbilda mellanstadiebarn i viktiga ämnen som tex matematik? Matematiken i mellanstadiet är inte jättesvår, men den är jätteviktig, för grunden läggs där.

Bråk, slagsmål, skrik, elever som byter platser eller hoppar upp på borden ? det är vardag för många elever i mellanstadiet. Och skolstök gör att var fjärde elev varje dag har svårt att koncentrera sig på lektionerna. Det visar SVT:s nya enkätundersökning.

? Det är nästan alltid stökigt och pratigt i min klass, berättar en femteklassare.

Stök och bråk i klassrummen ? var fjärde elev störs varje dag | SVT Nyheter

TvillingmammaVästgöte

Fri 18 Oct 13:11

#83

Anonym (Är allt samhällets fel?) skrev 2024-10-18 12:53:53 följande:

Du har i stort rätt.
Men det är sannolikt inte själva utbildningen som utgör grundbulten i detta.

Statistiken belägger INTE att det är utbildningen i sig som gör att dessa har högre lön mm.

Det är mycket mera sannolikt att människor som har sådana personliga egenskaper generellt väljer att skaffa sig eftergymnasial utbildning.
Det är högst sannolikt att människor som har dessa personliga egenskaper gör mer nytta och därmed har högre lön, lever sitt liv på sätt att de är friskare och därmed också lever längre.
I grunden är det mycket mer de personliga egenskaperna som är grundbulten och inte den formella utbildningen i sig.

Medan det sannolikt och rent generellt gäller motsatsen för de människor som inte har motsvarande personliga egenskaper. Rent generellt gäller detta oavsett vilken formell utbildning dessa lyckas skaffa sig.

Utbildning i sig innebär inte någon avgörande skillnad.
En gammal myt är t ex att alla som skaffar sig gymnasieutbildning också kommer i arbete.
Vilket då påstås bevisas av statistik som visar att de som inte är i arbete saknar gymnasieutbildning.
Medan sanningen självfallet och generellt är en annan.
Det är människor som har sådana personliga egenskaper att de inte ens klarar att genomgå gymnasieutbildning som inte är i arbete.
Dessa människors personliga egenskaper påverkas knappast av att de på ett eller annat konstlat sätt lyckas genomgå en gymnasieutbildning med godkänt betyg.
Generellt kommer dessa även fortsatt sakna de personliga egenskaper som gör att de kan göra kundnytta tillräckligt för att komma i riktiga arbeten.

Men jag tror alltså att du och jag är överens, åtminstone i stort.

Många arbetsgivare använder avklarad gymnasieexamen som ett sållningsverktyg, de som klarat gymnasieexamen har åtminstone klarar något och har visat att de har grundläggande kunskaper i viktiga ämnen som svenska, engelska och matematik, vilket i princip behövs eller åtminstone underlättar i nästan alla yrken.

TvillingmammaVästgöte

Fri 18 Oct 13:14

#85

Jemp skrev 2024-10-18 12:53:53 följande:

Jag håller med, vilket är anledningen till att jag från början gav mig in i diskussionen genom att problematisera att lägga mer ansvar på föräldrarna.

För mig självklart att göra ovanstående med mina barn. Men vi riskerar svika de vars föräldrar (av olika anledningar) inte gör det.

Ja, därför bör vi införa ordning och disciplin i skolan igen. Lärare skall inte riskera att sparkas om de försöker hålla ordning. På vissa skolor kan det till och med eventuellt behövas väktare för att se till att elever och lärare inte utsätts för hot och våld.

Men skolan skall inte ta över föräldraansvaret och uppfostra barn. De föräldrar som inte klara sitt ansvar för uppfostran bör stöttas av socialtjänsten, inte av skolan.

TvillingmammaVästgöte

Fri 18 Oct 14:23

#101

Jemp skrev 2024-10-18 13:25:12 följande:

Verkligen inte, var läser du in det?

Om samhället lägger ett stort (akademiskt) ansvar på föräldrarna genom läxor, så ges sämre förutsättningar till de barn vars föräldrar inte kan eller vill ställa upp.

Vi kanske inte kan fokusera allt på att det skall bli lika för alla barn oavsett hemförhållanden?
Vi kanske också måste satsa på att få fram en akademisk elit som kan bli spjutspetsar in om vår teknikindustri, vår tekniska forskning, vår medicinska forkning, samt inom ekonomi och företagsledning.

I alla andra länder i världen så läggs ett jättestort ansvar på föräldrar att se till att barnen läser läxor. I många länder anställs till och med privatlärare eller barnen går på extraskolor efter den vanliga skolan. Nu tycker jag inte att vi skall bygga upp ett sådant system.

Men att tro att vi kan få ett utbildningsystem i världsklass utan att lägga ett mycket stort ansvar på föräldrar , det är naivt.

Föräldrar måste ta ansvar för att uppfostra sina barn. Att de sover bra . Att de får bra mat hemma , frukost inte minst, så att de orkar med skolarbetet.
Att barnen gör sina läxor och förhöra om det behövs.
Utöver detta behöver föräldrar prata med barnen , ge dem trygghet och kärlek och stimulera dem på olika sätt med litteratur och musik tex.

Detta jag beskriver ovan är inget extremt utan är ett normalt föräldraansvar i ett modernt land.

Vi sviker våra barn redan i förskolan.

INNEHÅLL