Vi sviker våra barn redan i förskolan.
Jag har också en del vänner som arbetar inom skolan och de ser snarare att det är styrningen av skolan som brister. Det är ett sånt fokus på att barnen på lågstadiet ska ha varsin ipad, men ingen kan ta hand om barnen med speciella behov. När jag gick i skolan fanns obs-klasser. En pojke i min lågstadieklass hade en extrafröken med varje dag. Min dotter har fått ett par hörselkåpor för att inte störas av barnen i klassen som inte kan sitta still. I hennes klass om 30 barn, jobbar en obehörig lärare och en fritidsfröken. I klassen finns en pojke som har grava NPF-problem, barn som knappt kan läsa, en särbegåvad flicka och allt där emellan. Hur ska alla dessa få sina behov tillgodosedda, av en obehörig lärare och en fritidsfröken?
Skolan ska ha behörig personal, men det är ju billigare med en icke-behörig lärare. En massa tid går åt att försöka lära upp dessa hur de ska undervisa och planera lektioner. Tid som mina vänner beskriver att de hade kunnat lägga på sina elever, allra helst de som behövt extra stöd.
Barnen är inte problemet. Ouppfostrade ungar och barn med problem har alltid funnits. Men då har det funnits resurser att ta hand om det.
Jag ser några problem,
1) Skolan/lärarna har fått mindre mandat och måste klema mer med barnen istället för att kunna säga till på skarpen, speciellt nu när en Iphone finns i varje barns hand
2) Alla ska med, och i samma takt. Om det verkligen inte fungerar för ett barn att hänga med trots hjälplärare så kanske de bör stanna ett år extra i skolan
3) Målen har blivit för låga
4) Det allra viktigaste, föräldrarna ställer inte upp tillräckligt hemma med läxläsning och hjälper barnen att lära sig studera, ser till att de uppnår målen som krävs. Samtidigt som så många föräldrar säger - Det är inget fel på mitt barn, hon gör aldrig så hemma, eller det är skolans fel att han/hon inte hänger med. Ta ert ansvar och lägg ner de timmar som behövs varje vecka, redan ifrån lågstadiet.