Är grannar så inbundna överallt?

För mig är det kanske inte konstigt att andra vill men själv är jag inte intresserad av kontakt med grannar. Dock säger jag hej, men det stannar där.

Ja det är för höga krav. Jag vill vara ifred och grannarna är de sista jag vill ha kontakt med. Har varit där innan och det blev att man knappt vågade gå utanför dörren (eller komma hem) för så fort grannarna såg en skulle det pratas. Ett hej är nog.

Jag vill ju inte ha kontakt på så vis att en granne ringer på och bjuder in sig men tycker att det känns konstigt när de väljer att vända ryggen till när man går förbi. Inte svarar när vi hälsar. Detta händer både mig och min man. Vi ser aldrig några prata med varandra bland grannarna. 
Skulle vilja säga att "vill bara berätta att nästa vecka åker vi till mina föräldrar, här är ett telefonnummer till oss om det skulle hända något som vi behöver veta". En självklarhet att jag skulle ställa upp på som granne. Så är vi uppväxta. 
Vi har larm så det är inte så att vi kräver att de ska vakta. 

Städdagar? Vad är det för larv? Har folk sånt i villaområden?

Här pratar man bara med grannarna om man vill något, eller har något gemensamt. Så har det varit under hela min uppväxt så i alla fall i 25 år eller så. De som har hundar pratar med de som har hundar, de som har barn pratar med de som har barn. För att hundarna och barnen vill prata.

Koll har man ju ändå, tillräkligt. Jag behöver inte prata med mina grannar för att veta på ett hum vilka som hör hemma i vilka hus. Att lämpa ansvaret på grannar att hålla koll på mitt hus om jag är borta, eller tala om för dem att och vart jag reser, finns inte på kartan, om jag inte redan hade blivit kompis med någon granne av någon anledning.

Ganska typiskt Sverige och Norden, annorlunda i andra länder 

Skönt ändå att läsa att detta inte är ovanligt. 

Vi har supertrevliga grannar som vi både pratar med, tar en öl med i garaget eller i trädgården. Ibland grillar vi och vi tar hand om varandras post. Det är både viktigt och trevligt med grannar tycker vi (och dem).

Att folk inte hälsar tycker jag låter extremt och otrevligt. Här hälsar alla men vi växlar bara några fler ord när det gäller nåt praktiskt (typ bil, trädgård). Tycker att det kännd väldigt lagom! 

Att folk inte vill umgås får man ju acceptera man att inte hälsa är ju direkt ohyfsat! Jag har alltid haft bra kontakt med grannarna och vi har hjälpts åt med vattning, kattvakt, ta in post osv. Där jag bor nu har min närmsta granne blivit en väldigt god vän och vi umgås rätt mycket med dom andra grannarna. Rätt bekvämt med gångavstånd efter grillkvällar och några glas vin.

Jag skulle vilja säga att det är typiskt för Mälardalen. I Västsverige är folk mycket mer sociala och trevliga.