Hur kan man ta reda på varför man blir så ensam?

Det är nog ofta så, att vissa personer är nån slags utfyllnad/reserv. Man får vara med för att man är ok, men i mindre sällskap är det trevligare med någon annan. Hittar de någon roligare så blir man utfasad och utbytt.

Lite som att man bara är en statist...eller en npc, någon som bara fyller en liten oväsentlig roll i någon annans film.

Mycket därför jag gillar män mer än kvinnor tror jag, med män kan man kn**** sig till att bli sedd och kn**** sig till att vara nån annan än en statist i personens liv. Det funkar inte på kvinnor:(

 

Nej inte bara därför givetvis:D Det var vulgärt uttryckt, men det är enda tillfällena jag känt mig viktig och sedd, som att jag "finns" och det är ihop med en man som älskar mig. 

Nu klagar jag givetvis inte på att bli älskad av och sedd av en man men det hade ju vart trevligt att känna sig fullt inkluderad och som en riktig person även i annat? tror jag..... Jag har bara haft två riktiga vänner som jag känt var mina vänner i livet. Där jag känt mig sedd, viktig, helt välkommen, inte utbytbar och som att jag inte är statist/biroll. Min pojkvän när jag växte upp och min make nu.

Så krasst men ändå sant att jag behövt kn**** mig till det.