Inlägg från: Anonym (Ensam) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ensam)

    Hur kan man ta reda på varför man blir så ensam?

    Här sitter jag återigen - Fullkomlig ensam och utan vänner. En upprepad sits.

    Det är mycket vanligt att jag förlorar vänner. Jag förlorar inte vänner genom bråk eller så. Mina vänner bara ''försvinner''. Men håller fortfarande med sig själva och fortsätter umgås. Bjuder varandra. Jag blir bara den enda i gänget som inte blir inbjuden. Så det rör sig inte om att ''man plötsligt blivit upptagen med andra saker.''. För atmosfären är detsamma, bara att man har ''knuffat'' undan mig, utan förklaring. Hör av sig till varandra och hänger och umgås.

    Det har varit så, sedan i tonåren.

    Kan man fråga: ''Har jag gjort något?''. Väcker man då inte en obehaglig sits?

    Jag hade så fina vänner. Var mer eller mindre lik mig. Vi drack och rökte inte. Hade trevliga hemmakvällar. Allt ifrån häng, med god snacks, till filmkvällar m.m.

    Men som vanligt, så blev jag enbart bjuden om det blev någon särskilt event. Blev aldrig inbjuden på häng.

    Halloween närmar sig och ingen har hört av sig till mig om någon fest.

    Här sitter jag och tycker synd om mig själv. Så ledsen att en sak upprepar sig, samtidigt som jag inte vet varför detta händer mig. Jag kan inte heller vara säker på om jag skulle få något ordentligt svar vid frågan: ''Har jag gjort något''. Jag vet inte hur jag skall lägga upp frågan.

  • Svar på tråden Hur kan man ta reda på varför man blir så ensam?
  • Anonym (Ensam)
    Anonym (Annica) skrev 2024-10-13 20:26:09 följande:

    Brukar du bjuda in dina vänner på olika saker? Vad svarar de då? 
    Har du regelbundet kontakt (telefon, sms etc) med dem en och en? Går ni på stan och fikar/shoppar/tränar ihop eller så?


    Ja, men absolut. Det är jag som hör av mig, bjuder in folk m.m. Anordnat aktiviteter, allt ifrån grillning, utomhus aktivitet, så som någon enklare sport, spelkväll, bio och annat. Jag har vid en period ''testat'' (blivit trött på att höra av mig hela tiden) och då ''dog'' allt. Ingen hörde av sig eller så.

    Med tidens gång, började jag senare ana att det sker häng utan att jag får veta. Därefter kom allt på plats och jag hade rätt tiden. Det blir allt ifrån små häng, till större aktiviteter, så som åker utanför stan utan mig och fester utan mig.

    Enda gången jag blev bjuden var på ett födelsedagsfest, men jag undrar nu om jag blev bjuden för att jag är en kompis eller om jag blev bjuden för att jag är den som är generös vid gåvor.

    Klart man bjuder in mig, när man kanske vet att man får något dyrt.

    Jag köper ju eftersom jag inbillar mig att vi är goda kompisar.

    Jag är ju så dum :(

    Nu har sitter jag här. Ensam och ledsen.
  • Anonym (Ensam)
    Anonym (Vänd på spegeln) skrev 2024-10-14 16:51:56 följande:

    Och har DU hört av dig till någon om en Halloween-fest som DU ska fixa?


    Hej!

    Du får gärna läsa inlägg #8. Det är jag som har gott och väl alltid hört av mig till folk och varit den ende sak som jag kan göra för att det överhuvudtaget skall bli ett kompishäng. Annars träffar jag i princip inga, liksom ingen hör av sig till mig.

    Men läsa gärna hela inlägg, så får du hela bilden.
  • Anonym (Ensam)
    Anonym (Vänd på spegeln) skrev 2024-10-15 11:35:22 följande:
    Jag tolkar det som ett nej då.
    Så du menar att jag skall fortsätta fixa fester, häng, bio, m.m.

    Det är inte det som är problemet med att ha en Halloween-fest i sig, problemet är att vara inkluderad som en riktig kompis och inte bara ''får'' kompisar, genom att jag bjuder på allt ifrån restaurangbesök, till att ordna häng, aktiviteter m.m.

    Om problemet var Halloween-fest, så hade jag ordnat festen. Men vad är poängen med fest och människor som inte ser mig som vän. Jag skulle bara känna mig utanför och ensam i alla fall, p.g.a att ingen är där för mig.

    Hur länge skall jag ordna saker, menar du?

    Mitt problem är att jag inte har vänner. Inte att ha Halloween-fest.

    Någon gång vill faktiskt jag bli inbjuden, någon som ordnat ett häng och tänker på mig och bjuder in mig.
  • Anonym (Ensam)
    Anonym (NPC) skrev 2024-10-19 08:44:24 följande:

    Det är nog ofta så, att vissa personer är nån slags utfyllnad/reserv. Man får vara med för att man är ok, men i mindre sällskap är det trevligare med någon annan. Hittar de någon roligare så blir man utfasad och utbytt.

    Lite som att man bara är en statist...eller en npc, någon som bara fyller en liten oväsentlig roll i någon annans film.

    Mycket därför jag gillar män mer än kvinnor tror jag, med män kan man kn**** sig till att bli sedd och kn**** sig till att vara nån annan än en statist i personens liv. Det funkar inte på kvinnor:(

     


    Wow, jag känner mig lite som ''statist''. Vad tråkigt, det blev helt pllötsligt. För så är det ju. Jag blir aldrig med i mindre sällskap :(

    Det andra delen som du pratar om att knulla sig till att bli sedd. Fy så du pratar :(

    Menar du då att du bara knullar för att bli sedd :(

    VA?! Då mste man väl känna sig tom?

    Likväl, som jag känner mig tom, som ''måste'' bjuda folk i restaurangbesök eller bara bli bjuden på födelsedagsfester, för att man vet att jag kommer köpa dyra saker :(
  • Anonym (Ensam)
    Maac skrev 2024-10-19 12:08:36 följande:

    Det låter hemskt jobbigt faktiskt. 

    Om jag var du och verkligen ville ha ett ärligt svar, nånting som du sen kan ta med dig och kanske växa utifrån, så hade jag frågat. 

    Välj en av "vännerna", den du känner mest förtroende för. Skriv att du behöver hjälp med att förstå en sak och att frågan kan verka märklig. 

    Beskriv sedan, utan att anklaga någon, att du ofta hamnar utanför i vänskapskretsar och att du har svårt att förstå varför. Skriv att du gärna vill ha ett ärligt svar så att du kanske kan hantera relationer på ett annat sätt i framtiden. 

    Be om feedback. Hade du kunnat agera annorlunda? Saknas det någonting som gör att du har så svårt att hänga kvar i nätverk? 

    Fråga också om det är något som du gör bra, och som du kan fortsätta göra, och kanske göra ännu mer av?

    Skriv att du uppskattar total ärlighet. 


    Det var mycket bra tips, här också! :)
    Tack! :)

    Jo, jag har väl egentligen försökt på ett sätt, men då har jag mest frågat lite åt det hållet som du skriver i ditt inlägg, men inte så utvecklade som du har skrivit. Det skall jag ta med mig.

    Jag är väl i och för sig också den typen som klickar bättre med vänner och inte i grupp i sig.
  • Anonym (Ensam)
    Dimisi skrev 2024-10-19 23:53:18 följande:
    Kan det vara så att du har fokuserat lite för mycket på tillställningar, och missat den vardagliga biten av vänskap?

    Min bästa vän just nu hör aldrig av sig, men han uppskattar att jag gör det. Han är deppig, så jag tycker inte det är konstigt att jag är den som får ta ansvar för att kontakten inte ebbar ut. Han tror att han stör, men jag uppskattar verkligen våra samtal.

    Om dina fester är välorganiserade och påkostade, kanske andra tror att det är den nivån du är van vid, och därför inte "vågar" bjuda med dig på något enkelt och spontant häng.
    Fast...Nja...Ni kanske det blev ett missförstånd. Jag har ju liksom inte alltid ordnat till stora fester. Jag syftar mer på att det är som så att jag har varit den som samlat ihop folk, för grillning och dylikt.

    Det är ju inte så jättestort egentligen. Det är väl som så att om man skulle vara en riktig kompis, så hör man väl ändå av sig, tänker jag. Som jag.

    Dessutom är det ingen som bryr sig när jag fyller år. Till och med där har vi en god tecken på att jag inte har en enda vän.
Svar på tråden Hur kan man ta reda på varför man blir så ensam?