Anhörig tror att hemtjänsten stjäl mat

Hade tagit upp det med hemtjänsten så att det inte förstoras upp. Ev stölder lär ju upphöra då. Du kan ju säga att du inte vet om det är sant eller beror på forvirring.

Att tro att folk stjäl är mycket vanligt bland folk med demens. Hade inte gjort en stor grej av det (om ens något alls).

Ja, klart du mår dåligt när du "hört / läst " något sådant. Frågan är vad gör du för att förhindra det själv? 

Var har du dina föräldrar idag ?  Om de lever, sitter de på ett hem? 

Alltså förr levde de äldre ihop och man tog hand om dom. Men idag slussas dom ju bara in på förvaringsställen där de kan bli utsatta för allt möjligt. Och folk är så konflikträdda idag. Invandrarna bor först hos sina föräldrar, därefter så bor föräldrarna med dom. Man bryr sig, man hjälps åt och man tror på visdom a olika generationer. 

Sverige är för bortskämt och ar tappat grundvärdet för den enskilda personen idag som är pensionsålder eller äldre. Och då syftar jag på deras barn.

Jobbar natt på ett äldreboende, har jobbat rätt många r och hört stölder skett lite här och var i min kommun, men även upplevt flertalet gånger att anhöriga anklagar personal för stöld och sedan har exempelvis smycken/plånböcker dykt upp på något väld bra och kreativt ställe exempelvis inlindad i näsduk, sen inlindat i papper och sen en tygbitar och ner i ett glasögonfodral och in i en väska långt ner i en garderob, även varit med om att man fått stoppa äldre som blivit kära på äldre dagar att inte ge bort sin vigselring, risken finns ju att frun/maken blir lätt upprörd då.
Sen har saker tagits av anhöriga utan kommunikation med de andra anhöriga. 
Om någon av äldre i min närhet hamnar på
äldreboende så kommer värdesaker sparas hemmavid. Risken för stöld är nog mindre än att det förläggs/göms.
I min kommun har väldigt få av de äldre som bott/bor på boende en demensdiagnos, det görs helt enkelt inte trots att det borde göras, men då blir det dyrare för kommunen då personalstyrkan må utökas.

Blir jag allvarligt sjuk som gammal eller dement eller egentligen bara gammal med visst vårdbehov så vill jag inte att mina barn sätter sina liv på paus för att vårda mig, hur ska dom ha råd med det? Hur ska dom kunna hantera mig om jag blir utåtagerande? Hur ska dom orka om jag blir en vandrare som går runt hela nätterna?
Har redan nu sagt till mina barn att om/när jag hamnar på hem så prata med personalen och fråga hur jag mår efter era besök, om jag blir arg/ledsen i timmar så strunta i att hälsa på mig, för är jag dement kan det vara en jobbig känsla att hantera då jag inte vet varför jag är arg/ledsen om det dessutom går ut över personal med slag och liknande så låt mig bara vara ifred, för jag är ändå inte kvar bara mitt skal

Min mamma var väldigt arg och ledsen men blev mycket bättre med antidepressiv medicinering. Man bör samarbeta kring detta med en bra läkare.