Min fru låter mig inte hjälpa till i hemmet

Det kan ju vara kulturellt? Är hon invandrare och det är kulturkrock? En del sätter ju en stolthet i det där och skäms tex för sin egen mamma om maken behöver plocka upp och trösta gråtande barn osv. Det kan vara en oerhörd press och ångest att man skall klara det där och passa upp på sin man samtidigt. Så tror kanske en svensk man då att oj hon är stressad känner sig pressad...bäst jag gör ännu mer åt henne...och är mamma där kan kanen  ju inte säga till heller att jag gör det för man får inte rätta sin man

Hon är väldigt svensk men mår dåligt av att saker känns stökigt. Allt måste stå perfekt. Vi pratar detaljer på en extrem nivå nu.

Hur mår din fru?
Och hur skulle det funka om ni uttalat bestämmer att du ansvarar för tex tvätten? 

Hon gör det ändå. Vi har kommit överens om att jag ska göra en sak men hon kan inte låta bli att fixa. Och jag kan ju inte tvätta exempelvis när allt redan är tvättat. Min fru mår bra när hon känner att det är bra. 

Men jag kan verkligen säga att jag ska tömma diskmaskinen efter att jag lämnat barnen i skolan. Jag kommer tillbaka 15 minuter senare, då är diskmaskinen tömd. Jag har sagt att på lördag ska jag göra en viss sak och att du måste låta mig få fixa detta så fixa inget nu. Hon säger att det går bra? Hon kan inte sluta. 

Så planerat i förväg funkar inte och inte saker som ikväll, imorgon eller liknande funkar heller. 

Det du beskriver låter inte sunt för någon av er. Jag förstår att det inte är lätt att förhålla sig till hennes förväntningar om hur ett hushåll ska skötas. tyvärr låter det som att du har flyttat gränsen alldeles för långt utifrån vad du tycker är okej. Du lever ju där också och borde ha möjlighet att påverka hur hemmet ska skötas. Oftast har inte den ena parten så pass höga förväntningar som du beskriver och det låter inte sunt. Hon behöver hjälp och ni behöver hjälp med det du frågar om här. Hur ska du få plats och kunna bidra i relationen. Så att ni kan forma ett hem som båda trivs i. Ta hand om er!

Så länge hon inte gnäller om det låt henne hålla på.

Frågan är väl snarare hur din fru ska börja må bättre. Den uppenbara ångesten är inte rolig.

Skulle du kunna försöka göra andra saker, som bidrar till hemmet och avlastar frun till en mer jämlik nivå?

Jag spånar fritt, men kanske att du putsar fönster, dammar av och underhåller taklamporna, skurar ugnen, avfrostar frys och kyl, håller koll på filter och pumpar i tvättmaskin och torktumlare, dammar böcker och bokhyllor, håller familjekalendern uppdaterad och all planeringen under kontroll, preppar måltider för veckan ....

Alltså, identifiera de områden som din fru bara inte kan låta bli och låt henne ha dem, men ta på dig andra uppgifter. Det funkar förstås bäst om ni pratar med varandra och att ni båda två känner att ni både bidrar och får stöd och hjälp av varandra.

Jag tar hand om barnen och skjutsar, hämtar och lämnar och köper deras kläder, skor m.m

Vill jag laga mat så kan hon bli arg för att hon klarar inte av att det ser stökigt ut under tiden jag lagar mat. Så det kan jag enbart göra när hon inte är hemma. Och hon är hemma större delen av tiden.

Skura ugnen behövs inte, sånt där underhåller hon varenda dag. Även fönstren m.m

Hon är alltså sjukligt pedant. Vi provade att gå i parterapi förut. Det konstaterade att det hon håller på med är sjukligt Och att hon behöver söka vård för detta. Hon verkar inte ha något emot att jag inte hjälper till. Så fort hon ser mig ta fram dammsugaren så ber hon mig ta med mig barnen och gå till lekparken istället. 

Låter som hon har ocd.