• Anonym (Otrogen)

    Nu är det nära

    Idag är första gången jag ska vara otrogen. Imorgon samma tid som nu kommer allt vara annorlunda. Det känns sjukt att skriva de orden, för egentligen vill jag inte det här. Men jag har länge sökt någon form av bekräftelse, en känsla av att jag är värd något mer. Att jag är attraktiv, att jag är någon man vill ha. Och eftersom jag inte får det från min partner känns det som om jag måste bevisa det för mig själv på något annat sätt, med någon annan.
    Men innerst inne vet jag att jag inte vill ha den här bekräftelsen från någon ny, jag vill ha den från min partner. Det enda jag egentligen vill är att känna mig älskad och uppskattad, att få bekräftelse i en kärleksakt som visar att jag är värdefull för den jag älskar. Jag vet att det jag gör är fel, och det känns tungt. Jag önskar bara att jag fick det jag behöver utan att behöva söka det någon annanstans.
  • Svar på tråden Nu är det nära
  • Anonym (Otrogen)
    Anonym skrev 2024-10-04 12:11:08 följande:
    Ja, det hela verkar ju väldigt impulsivt och oplanerat.
    Impulsivt eller inte, så är otrohet sällan ett isolerat beteende. Det är ett tecken på att något varit trasigt under ytan länge ? en reaktion på en relation som har försummats, inte en noga uttänkt plan. Så innan man dömer handlingen som enbart 'impulsiv', kanske det är värt att reflektera över vad som ledde till att impulsen ens uppstod. Man kan fördöma otrohet hur mycket man vill, men att ignorera roten till problemet och avfärda det som oplanerat är inget annat än ett enkelt sätt att slippa ta itu med de obekväma frågorna om vad som faktiskt fattades i relationen.
  • Anonym (M)
    Anonym (Otrogen) skrev 2024-10-04 15:57:34 följande:
    Att kalla otrohet för feghet är att göra det för enkelt. Livet och relationer är komplexa, och ibland finns det behov, känslor och situationer som går utanför den svartvita bilden av 'snäll' och 'feg.' Otrohet handlar inte alltid om feghet eller elakhet, utan kan vara ett uttryck för saknad, längtan, eller ett sätt att finna något som saknas i ett förhållande. Det är lätt att döma andra utan att förstå hela bakgrunden - ibland är det inte mod eller feghet som driver oss, utan helt enkelt vår mänskliga natur.

    I ditt fall handlar det om feghet. Du kan göra slut och sedan är det fritt att ligga med någon annan. Men du är alldeles för feg och rädd för det. Istället för att vara föraren i ditt liv så fortsätter du vara passagerare. 

  • Anonym (K)
    Anonym (Otrogen) skrev 2024-10-04 15:59:30 följande:
    Det låter enkelt i teorin att bara lämna när något är fel, men verkligheten är sällan så svartvit. Relationer är fulla av nyanser, och ibland är otrohet ett symptom på djupare problem som inte kan lösas genom att bara gå därifrån. Att kalla någon 'feg' eller 'illojal' för att de söker efter något de saknar är ett förenklat sätt att döma utan att förstå helheten. Och när vi ändå talar om 'snälla killar' ? låt oss vara ärliga, världen är full av snälla killar som sällan får uppmärksamhet förrän de är just otillgängliga eller förbjudna. Kanske är det dags att inse att vad folk säger att de vill ha, och vad de faktiskt attraheras av, ofta är två helt olika saker.
    Jag har alltid attraherats av snälla killar. Men bara av att läsa det du skriver så vet jag direkt att du inte är en snäll kille. Du är bara ynkryggad. Killar som klagar på att "ingen tjej vill ha snälla killar" borde se över sig själva. Det är inte snällheten som är problemet.
  • Anonym (Fegis)
    Anonym (Otrogen) skrev 2024-10-04 15:57:34 följande:
    Att kalla otrohet för feghet är att göra det för enkelt. Livet och relationer är komplexa, och ibland finns det behov, känslor och situationer som går utanför den svartvita bilden av 'snäll' och 'feg.' Otrohet handlar inte alltid om feghet eller elakhet, utan kan vara ett uttryck för saknad, längtan, eller ett sätt att finna något som saknas i ett förhållande. Det är lätt att döma andra utan att förstå hela bakgrunden - ibland är det inte mod eller feghet som driver oss, utan helt enkelt vår mänskliga natur.
    Vet du vad, jag fattar att du vill rättfärdiga ditt ohederliga beteende, men det där är bara skitsnack. Ja, vi kan alla sakna och längta. Men om man inte får det man behöver i förhållandet så får man prata med sin partner om det. Om det inte löser problemet så avslutar man förhållandet. Men det har du uppenbarligen inte modet till, vilket är F E G T! Det kan du ALDRIG snacka dig undan, hur mycket du än försöker.
  • Anonym (oo)

    Jag kan tillägga att i ett dåligt förhållande och speciellt i slutskedet så är det turbulent och allt kan hända. Jag dömer ingen. 
    Till TS så kan jag ge tipset att hoppa av nuvarande relation och ta en paus. Det finns andra som passar dig bättre. 

  • Robert 832

    Försöker du övertyga oss eller dig själv? Låter som samvetskval och känner du det ska du definitivt inte vara otrogen. 

  • Anonym (Tvillingmorsan)

    Men TS, varför tror du att otrohet är lösningen? Vad är det i din nuvarande relation som gör den värd att stanna i? Du verkar mest känna dig osedd och utnyttjad. 

    Det stämmer att det inte alltid är så enkelt att bara lämna. Ingen har heller påstått att man ska dra vid minsta motgång.

    Men du verkar inte alls må bra i din nuvarande relation. Det verkar inte heller handla om en tillfällig svacka, utan långvariga och djupgående problem. Finns det ens något att jobba på? Finns det något att rädda?

    Stannar du av bekvämlighet, eller för tryggheten, eller varför?

  • Anonym (Tvillingmorsan)
    Anonym (Otrogen) skrev 2024-10-04 11:02:52 följande:
    Nu är det nära
    Idag är första gången jag ska vara otrogen. Imorgon samma tid som nu kommer allt vara annorlunda. Det känns sjukt att skriva de orden, för egentligen vill jag inte det här. Men jag har länge sökt någon form av bekräftelse, en känsla av att jag är värd något mer. Att jag är attraktiv, att jag är någon man vill ha. Och eftersom jag inte får det från min partner känns det som om jag måste bevisa det för mig själv på något annat sätt, med någon annan.
    Men innerst inne vet jag att jag inte vill ha den här bekräftelsen från någon ny, jag vill ha den från min partner. Det enda jag egentligen vill är att känna mig älskad och uppskattad, att få bekräftelse i en kärleksakt som visar att jag är värdefull för den jag älskar. Jag vet att det jag gör är fel, och det känns tungt. Jag önskar bara att jag fick det jag behöver utan att behöva söka det någon annanstans.
    Och nej, allt kommer inte att vara annorlunda i morgon, även om du verkar tro det. Du kommer fortfarande att må skit, kanske ännu sämre än idag, eftersom du har varit otrogen och eftersom du VET att det är fel, precis som du skriver.

    Enligt mig är otrohet alltid fel, men inte oförlåtligt. Däremot är det aldrig en lösning på relationsproblem. Du kommer inte att må bättre av att ligga med någon annan. Kanske tillfälligt, men i längden snarare sämre.

    Den dag allt kommer att kännas annorlunda, på ett positivt sätt, är den dag du då du har hittat en konstruktiv lösning på ditt nuvarande problem. Antingen gjort slut och gått vidare, eller att du och din nuvarande partner har hittat tillbaka till varandra (kanske med hjälp av parterapi), vilket verkar vara vad du egentligen vill.
  • Anonym (Woohoo)

    Förstår precis. Det finns fler som känner så. 

  • Anonym
    Anonym (Otrogen) skrev 2024-10-04 16:05:02 följande:
    Impulsivt eller inte, så är otrohet sällan ett isolerat beteende. Det är ett tecken på att något varit trasigt under ytan länge ? en reaktion på en relation som har försummats, inte en noga uttänkt plan. Så innan man dömer handlingen som enbart 'impulsiv', kanske det är värt att reflektera över vad som ledde till att impulsen ens uppstod. Man kan fördöma otrohet hur mycket man vill, men att ignorera roten till problemet och avfärda det som oplanerat är inget annat än ett enkelt sätt att slippa ta itu med de obekväma frågorna om vad som faktiskt fattades i relationen.
    Vadå ?impulsiv eller inte? och varför ?dömer som impulsiv?? Det var ju för fan du som skrev att det var en impuls, läs det som jag citerar.
  • Anonym (Otrogen)

    Vaknade idag med en känsla av tomhet. Gårdagens snedsteg har lämnat mig mer avstängd än jag kunde ha föreställt mig. Själva akten var meningslös, en handling utan egentlig passion eller betydelse. Men nu, dagen efter, känner jag mest ett avlägset ångerfullt brus, som om något i mig är trasigt, men utan klarhet i vad eller varför. Kan inte avgöra om det var värt det eller vad jag ens letade efter.

  • Anonym (K)
    Anonym (Otrogen) skrev 2024-10-06 09:26:40 följande:

    Vaknade idag med en känsla av tomhet. Gårdagens snedsteg har lämnat mig mer avstängd än jag kunde ha föreställt mig. Själva akten var meningslös, en handling utan egentlig passion eller betydelse. Men nu, dagen efter, känner jag mest ett avlägset ångerfullt brus, som om något i mig är trasigt, men utan klarhet i vad eller varför. Kan inte avgöra om det var värt det eller vad jag ens letade efter.


    Nu är det bara att ta konsekvenserna för ditt beteende. Berätta för din partner och se om ger dig allt du längtat efter, eller om hon lämnar dig. 
  • Anonym (Fegis)

    Vad hade du förväntat dig?

  • Testa först
    Anonym (Otrogen) skrev 2024-10-06 09:26:40 följande:

    Vaknade idag med en känsla av tomhet. Gårdagens snedsteg har lämnat mig mer avstängd än jag kunde ha föreställt mig. Själva akten var meningslös, en handling utan egentlig passion eller betydelse. Men nu, dagen efter, känner jag mest ett avlägset ångerfullt brus, som om något i mig är trasigt, men utan klarhet i vad eller varför. Kan inte avgöra om det var värt det eller vad jag ens letade efter.


    Du skulle ha talat om för din partner vad du var på väg att göra. Väljer du att ljuga och bedra får du betala. Kanske att din partner skulle givit dig ok att testa? 
Svar på tråden Nu är det nära