Bolån

Ja det är så vi tänker att det borde ge mer utrymme för ett bättre sparande ifall vi inte har räntor och amorteringar att göra. 

Ja vi hade aldrig velat maxbelåna oss, just nu tänkte vi ta belåningsgrad på bara ca 25%.

Problemet nu verkar ju bli att om vi vill amortera fortare än 30 år så blir det dyrt och massa avgifter som kommer till pga att vi gör det fortare än tänkt. Så det är väl den delen jag inte riktigt hänger med på varför det är så. Dock har jag ju nämnt till banken att vi inte ska amortera första tiden, så man kanske ska ändra det isåfall och se om det är någon skillnad.

Jag tycker absolut att man ska ha pengar tillgängliga och inte bara uppbundna i ett hus, så jag har lån trots att jag skulle kunna betala av hela lånet på en gång. Senast jag kontrollerade, när räntan stod som högst, så hade jag fortfarande högre avkastning på fonderna än vad lånet kostade i räntor. Nu går dessutom räntorna ner. 

Sen beror det på hur attraktivt ert hus är. Jag har bostadsrätt i en av de populäraste områdena. Jag köpte 2015 och tog lån på 85% av bostadens värde. Bara fem
år senare hade det sjunkit till 55% utan att jag ammorterat något alls. Samtidigt hade fonderna ökat med 60%. 

Om man äger villa så är 4-6 månadslöner lagom att ha i buffert. Men det är klart, om man har en gammalt hus och osäkra jobb så behöver man mer, och om man har nybyggt hus och säkra inkomster så kan man ha mindre. 

Jag hade inte tagit det lånet. Vad händer om ni vill lösa lånet helt innan 30 år? 

Låter som ett väldigt konstigt bolån.
Läs på om bindningstider på bolån.

Du kan prova med att ställa frågan på https://rikatillsammans.se/forum/

Varför just 800 000? Jag hade betalat så pass mycket kontant att det som fanns kvar i form av buffert täcker de behov som kan tänkas uppstå i huset närmaste åren.

Vi köpte huset till största delen kontant och tog lån på 250 000, just för att inte stå barskrapade om något skulle hända (man behöver ju buffert inte bara för huset utan även för sjukdom och arbetslöshet). Nu betalar vi av det lånet så fort vi kan. 

Vi band lånet i tre år. Under de tre åren dels amorterar vi, dels sparar vi ihop så mycket vi kan på ett vanligt bankkonto. När lånet ska skrivas om betalar vi den klumpsumma vi sparat ihop och lägger upp ny återbetalning av lånet baserat på hur mycket av det som är kvar. 

Bättre att inte betalt ränta och ha ett lån. När jag köpte hus 2010 var jag tvungen att ta ett litet lån då jag inte hade tillräckligt för hela huset. Men jag sålde alla värdepapper jag hade, inom kort hade jag betalt tillbaka hela lånet.

Har över 3 miljoner i aktier idag bla på att min boendekostnad är så låg, inga amorteringar, räntor osv.

Äger bla bankaktier just pga som du skriver här i tråden så tar de bra betalt. Råden du fick att betala dem gynnar de som äger bank.

Lån på 3 år är bättre än lån på 30 iallafall.

En buffert måste man alltid ha när man har hus. Vi övertog bottenlånet och vid varje  omskrivning av lånet betalade vi in en extra amortering så lånet var betalt efter 15 år.

Vid stora renoveringar tog vi lån som betalades av snabbt för att slippa tömma bufferten helt.

Det måste man inte alls. Jag har har varit utan en buffert flera gånger. Vid husköpet, vid ett par investeringsmöjligheter på börsen etc.

Skulle jag blivit sjuk så hade jag lätt klarat mig på sjuklön då boendekostnad etc är så lågt. 

Hade värmepumpen pajat så är kostnaden så låg (har hänt men dånhade jag buffert som ej behövdes) att fixa att återigen krävdes ingen buffert pga av extremt kåga fadta kostnader jämfört med inkomster. Men låt oss säga att hela punpen skulle byts och jag inte haft en buffert så hade tiden för material, arbete och faktura räckt för att då låna pengar. 

Nu tycker jag buffert är bra och har oftast det själv men en buffert för mig fyller inte alls den funktion den gör för många andra så min ekonomi ser annorlunda ut.

Övht skriva att man alltid måste något visar att man har svårt att sätta sig in många scenarion som ligger långt från hur man själv har det.