Försök släppa oror för vad dina kollegor KANSKE kan tänka eller inte tänka. Vem vet det? Och det är ju som det är.
ALLA som får barn härdas i detta. Barnet blir sjukt hela tiden och som förälder är man extra mottaglig. Om inte dina kollegor varit där så kommer de dit.
Prata med din chef om du tycker detta känns jobbigt och får stöd där.
Det finns INGEN på ditt jobb som ens kommer minnas detta om ett tag
Jag sa upp mej i april i år för jag hade lessnat på att alltid få hoppa in
för att vi saknar bemanning. 2023 hade jag över 400 övertidstimmar.
Beordrad övertid.
Samt att jag för tredje gången i rad inte fick sökt semester.
Jag erbjöds 4 veckor i juni eller 4 veckor i augusti.
Vi var 3-4 st på avdelningen som alltid fick hoppa in på pass där det saknades
och det är bara en kvar.
Nu var jag föräldraledig med vår yngsta när äldsta började förskolan. Jag hade hoppats på att hans ålder (2,5 år) skulle hjälpa lite och vara till fördel ur smittoperspektiv men icke. Nu behövde/behöver vi inte vabba pga. föräldraledighet men hade vi behövt vabba det första året så hade vi knappt fått jobba. Sonen var sjuk i princip varannan vecka, ibland varje vecka.
Nu verkar det ÄNTLIGEN vara så att han byggt upp ett immunförsvar men det tog ett år...
Ska bli intressant att se hur mycket vi kommer behöva vabba när yngsta börjar om 6 månader och vi båda börjar jobba...
Å andra sidan så bryr jag mig inte så mycket om det. Nu har vi redan bestämt att vi kommer ta varannan vabb (bortsett från viktiga tillfällen)
men det får våra jobb helt enkelt lösa.
Familjen är först. Jobb är sekundärt. Inte värt att stressa över.