Nästan medelålders och inget liv

Om han fick sina böcker utgivna på ett riktigt förlag, så är han författare. Om han fick betala för utgivningen själv och i princip ingen köpte böckerna, och de enda som läste den var hans anhöriga och (pliktskyldigast) personer som han skänkte bort exemplar till, så tycker jag inte att han är författare. 

Om man ska kalla sig författare, journalist, konstnär, musiker eller liknande, så tycker jag att man ska kunna försörja sig på det, i alla fall huvudsakligen. Annars får man säga att "det här är min hobby, jag tjänar även lite pengar på det ibland, men jag hoppas på att slå igenom som författare/journalist/konstnär/musiker så småningom". Annars är det falsk marknadsföring. Som att säga att man är "fotbollsspelare" fast man spelar i ett Korplag på lördagarna.

Även ett intresse, en hobby, kan såklart vara en del av ens identitet. Jag dansade själv alla möjliga danser i många år, förr, och klart att dansen var en del av identiteten för många av oss som dansade flera gånger i veckan. Men för det presenterade vi oss inte som "dansare" för främmande människor. Då hade ju dessa människor fått helt fel bild, typ att vi dansade i Operabaletten eller var bakgrundsdansare för olika artister på scen. Sådant är fult att ljuga om - eller "låta förstå".