Nästan medelålders och inget liv

Jag förstår inte vad du menar?Det är sjukt svårt att träffa någon idag. Vi var några killar på jobbet för några veckor som diskuterade detta på jobbet är att vi har sjukt många singelkillar på jobbet, men alla tjejer är upptagna. Så känns det ute i samhället också konstigt nog.

Jag har försökt med dejtingsidor sedan jag var 20 som inte lett till någonting. Danskurs är ju inte alls min grej men jag är öppen för liknande saker.

Ja men jag har varit på dejtingsidor i 15 år och jag får ju inga matchningar eller svar. Så enkelt är det som kille på nätet. Krogen går jag ju aldrig på längre men ja där kunde man iallafall börja prata med folk.

Ja det är sant att många lyckas som ser ut som en ... jag vet inte vad. Då känner jag mig bara ännu mer värdelös.

Om han fick sina böcker utgivna på ett riktigt förlag, så är han författare. Om han fick betala för utgivningen själv och i princip ingen köpte böckerna, och de enda som läste den var hans anhöriga och (pliktskyldigast) personer som han skänkte bort exemplar till, så tycker jag inte att han är författare. 

Om man ska kalla sig författare, journalist, konstnär, musiker eller liknande, så tycker jag att man ska kunna försörja sig på det, i alla fall huvudsakligen. Annars får man säga att "det här är min hobby, jag tjänar även lite pengar på det ibland, men jag hoppas på att slå igenom som författare/journalist/konstnär/musiker så småningom". Annars är det falsk marknadsföring. Som att säga att man är "fotbollsspelare" fast man spelar i ett Korplag på lördagarna.