Känner aldrig lycka längre

Vuxenlivet känns som ett mörker med allt ansvar man inte hade i skoltiden. Men man får försöka hitta hobbys som trigga ens endorfiner. Gillar du tvspel så spela. Gillar du gymmet så grymma. Eller vad som. 

Har också haft mitt mörker när man inser att vänner skaffar sig partners o sina liv. Men man får hitta sina egna saker. Det kan vara svårt men håll ut. Det kommer bli bättre 

1. Du kan ha en djupare depression än du tror och förstår och  förmodligen kan behöva mer hjälp av tex terapi , stöd av kurator , sjukskrivning eller rent av sjukhusvistelse 

2.. att sluta med medicinen kan förvärra din känsla av hopplöshet om du inte har tillsammans med en doktor diskuterat andra alternativ till just denna medicin och fått ersättning till nåt annat. 

3. Du kanske behöver ändra dos på din medicin eller byta sort 

4. Har du en plan för din depression som gör att du jobbar på förändringar i ditt liv till att må bättre och känna dig lättare om hjärtat?  Att bli tillfreds och lycklig kräver jobb . Tex att ta sig ur dåliga förhållanden, byta jobb, rensa upp i ekonomin,  byta bostad, säga upp kontakten med dåliga vänner , hitta ny hobby, ha en meningsfull fritid osv osv 

Skulle säga att det är normalt att ha såna perioder ibland men två år låter länge. Skulle gissa att du är i någon grad av depression.

Jag upplever också som dig att jag har lätt för att fastna i bittra tankar nu jämförelsevis när jag var yngre. Är 30+ nu. Men jag har på senare tid blivit bättre på att dra upp mig själv ur de här tankarna genom att bara klippa dem och tänka och fokusera på något annat. Jag tror att det är viktigt att hitta något som man tycker om att göra för att må bra. Livet innehåller ganska många jobbiga stunder så det gäller att försöka fokusera på det positiva har jag lärt mig med åren.