Anonym (Mamma som vill väl)

Sun 22 Sep 2024 09:00

45 svar

Flytta vid gemensam vårdnad

Hej!

jag har ett barn ihop med mitt ex, barnet har sedan vi separerade (2.5 års ålder, idag 7år) bott mest hos mig. hen är hos sin pappa från varannan torsdag till måndag morgon. Vi utökade till måndagen för ca ett år sen.

anledningen att jag har mer är pga hans psykiska ohälsa, förr i tiden bedöva han den med alkohol och efter hans besök hos psykiatrin blev det en orosanmälan. Den blev nedlagd eftersom vi på plats kom överens om att hon skulle bo mer hos mig. Sedan dess har hon bott mest hos mig. Jag har aldrig nekat honom mer tid, de enda jag sagt är att jag inte bara ?släpper på varannan vecka? direkt utan han behöver börja ta henne extra, visa engagemang och bygga upp nytt förtroende.

Det har inte hänt någonting, han har tagit sina dagar. För ett år sen hittade jag och min nuvarande sambo vår dröm gård, ca 3 timmar ifrån vår nuvarande bostad. Vi blev förälskade och hade ekonomisk möjlighet att bygga upp vår dröm. När jag pratade med barnets pappa om det första gången så menade han på att ?han inte va glad i idén, men hon bor mest hos oss så det får väl bli så?. Sen åkte han hem och talade med nära å kära å han ändrade sig och ville helt plötsligt ha mer tid.

vi valde att köpa gården ändå, bytte lägenhet i den orten så vi jobbar och bor i lägenheten på vardagar och gården På helger och ledighet. pappan till barnet fick utökat från söndag till måndag.

saken är att hans psykiska ohälsa kvarstår och har eskalerat igen. Han har hoppat över hennes utvecklingssamtal, föräldramatch osv pga sitt dåliga mående (Dessutom glömt bort det innan), han är helt enkelt inte stabil för tillfället att ha henne mera än tiden han har (och då tar hans sambo mkt ansvar, går upp med barnet på morgon osv) ..

jag är gravid och känner att ekonomin inte kommer räcka till både gård och lägenhet och vill verkligen flytta till gården, med båda barnen. jag Kan inte flytta utan mitt barn och låta hen bo hos pappan i och med historiken. Han är inte dålig, bara inte stabil i sitt eget mående och de känns inte tryggt. barnets pappa och hans nya ska också ha ett till eget barn, ungefär samtidigt.

jag ska givetvis samtala med barnets pappa igen, men min fråga är om någon varit med om liknande? Tips och idéer? Jag vill absolut att han fortfarande ska ha varannan helg/ lov och all sån ledighet. Dessutom har jag egen familj i den orten och kommer åka fler helger och då kommer givetvis barnet få åka till sin pappa så ibland träffas de varje helg.

jag vet att pappan har lagen på sin sida, men finns de inget man kan göra? Barnet själv vill bo mer med mig, det är hens trygghet och alltid varit. Men hen vill givetvis vara med sin pappa varannan helg och älskar honom.

Anonym (Mamma som vill väl) Trådstartaren

Sun 22 Sep 2024 12:39

#21

jösses vilka påhopp. vi har köpt gården JA men vi har ju de som ett helg boende nu. Folk köper ju stugor? Jag har inte sagt att jag ska ta henne och dra. Jag vill göra de bästa för BARNET och vad BARNET också vill. De är inte ALLTID de bästa att ha båda nära. De bästa är att allt fungerar. jag har försökt involvera den andra parten i så många år, han själv har suttit sig själv främst i ALLA år. Jag har aldrig nekat dom till mer umgänge? Men när man inte dyker upp på saker, inte svarar, glömmer bort Osv osv så ska jag bara acceptera de?

jag kommer givetvis inte flytta MOT hans vilja. den här tråden skulle inte handla om ifall ni anser att jag gör rätt eller fel, vad ni tror att mitt barn mår bra av och hur ni anser att de försämras saker utan att ha inblick i allt. Jag ville ha tips och idéer hur man kan tänka. Försökt va så himla tydlig men de verkar tydligen inte framgå.

Anonym (f)

Sun 22 Sep 2024 12:43

#22

Tänker på det faktum att han och sambon ska ha ett barn. Då kan man inte vänta sig att sambon orkar eller kan täcka upp för pappans tillkortakommanden vilket kan bli väldigt negativt för barnet så där får man nog avvakta och se hur det utvecklar sig.

Anonym (Mamma som vill väl) Trådstartaren

Sun 22 Sep 2024 12:45

#23

Anonym (Också mamma) skrev 2024-09-22 12:18:59 följande:

Hej!

Här kommer lite råd utan någon värdering i om ditt beslut att flytta är bra eller dåligt.

När du pratat med pappan - är han beredd att ta dottern på heltid? Nu, imorgon, om så krävs? I så fall får du nog låta honom göra det och hoppas att han snabbt inser att det inte kommer gå.

Dricker han mycket på ett sätt att du är genuint oroad för dotterns säkerhet hos honom tar du henne med dig. Skriver han inte på flyttanmälan tar det cirka 4 månader innan skatteverket utrett färdigt var hon bor (Dvs hos dig). Det blir en period då du får en del svårigheter och kommer behöva ta en del samtal med tex skolan. Ni bor där nu och dottern hat skolplikt, så de måste ordna en plats även om adressen på pappret är fel och pappan inte skriver på. Om pappan bestämmer sig för att gå till tingsrätten har dottern redan etablerat sig i den nya kommunen. Det behöver inte innebära att du vinner boendet, men det kan göra det.

Om han har psykisk ohälsa är frågan om han kommer gå till en advokat alls? Har han ekonomi och förutsättningar för det?

Tack för ett svar jag ändå bad om. Nej jag tror inte de finns tillräcklig ekonomi, de finns inte tillräcklig ork att driva runt allt som är. Jag ska givetvis diskutera allt igen och erbjuda det också. Jag kommer såklart inte flytta om han inte vill. Jag vill inte skapa konflikter, jag vill bara leva mitt liv som varit på paus och fungerar de inte än, så väntar jag givetvis och hittar lösningar. Det är klart jag har en oro över hans mående när hon är där, men hans sambo tar väl hand om barnet.

Anonym (Ego)

Sun 22 Sep 2024 12:46

#24

Anonym (Mamma som vill väl) skrev 2024-09-22 12:39:35 följande:

jösses vilka påhopp. vi har köpt gården JA men vi har ju de som ett helg boende nu. Folk köper ju stugor? Jag har inte sagt att jag ska ta henne och dra. Jag vill göra de bästa för BARNET och vad BARNET också vill. De är inte ALLTID de bästa att ha båda nära. De bästa är att allt fungerar. jag har försökt involvera den andra parten i så många år, han själv har suttit sig själv främst i ALLA år. Jag har aldrig nekat dom till mer umgänge? Men när man inte dyker upp på saker, inte svarar, glömmer bort Osv osv så ska jag bara acceptera de?

jag kommer givetvis inte flytta MOT hans vilja. den här tråden skulle inte handla om ifall ni anser att jag gör rätt eller fel, vad ni tror att mitt barn mår bra av och hur ni anser att de försämras saker utan att ha inblick i allt. Jag ville ha tips och idéer hur man kan tänka. Försökt va så himla tydlig men de verkar tydligen inte framgå.

Det bästa för BARNET är att låta gården vara helgboende så då är det case closed då. Att han inte dykt upp på utvecklingssamtal eller nån match innebär inte att det är bäst för barnet att flytta 3 timmar bort. Det är DU som vill det för DIN skull för att gården är DIN dröm. Vad barner säger att det vill är IRRELEVANT då barnet vid 7 års ålder kan påverkas till att ?vilja? vad som helst och inte kan förstå konsekvenserna långsiktigt av olika beslut. Det är därför barnet har vårdnadshavare som ska ta beslut i BARNETS intresse.

Anonym (J)

Sun 22 Sep 2024 12:47

#25

Anonym (Mamma som vill väl) skrev 2024-09-22 12:39:35 följande:

jösses vilka påhopp. vi har köpt gården JA men vi har ju de som ett helg boende nu. Folk köper ju stugor? Jag har inte sagt att jag ska ta henne och dra. Jag vill göra de bästa för BARNET och vad BARNET också vill. De är inte ALLTID de bästa att ha båda nära. De bästa är att allt fungerar. jag har försökt involvera den andra parten i så många år, han själv har suttit sig själv främst i ALLA år. Jag har aldrig nekat dom till mer umgänge? Men när man inte dyker upp på saker, inte svarar, glömmer bort Osv osv så ska jag bara acceptera de?

jag kommer givetvis inte flytta MOT hans vilja. den här tråden skulle inte handla om ifall ni anser att jag gör rätt eller fel, vad ni tror att mitt barn mår bra av och hur ni anser att de försämras saker utan att ha inblick i allt. Jag ville ha tips och idéer hur man kan tänka. Försökt va så himla tydlig men de verkar tydligen inte framgå.

Du har ju skapat en tråd om hur du ska kunna flytta på heltid med barnet mot pappans vilja? Och därmed minska umgänget. Det är ju utifrån det du får svar.

Hur kommer det fungera att du ska sitta i en bil 12 timmar varannan helg samtidigt som du har en bebis? Vad blir mer välfungerande?

Anonym (M)

Sun 22 Sep 2024 12:47

#26

Anonym (Också mamma) skrev 2024-09-22 12:18:59 följande:

Hej!

Här kommer lite råd utan någon värdering i om ditt beslut att flytta är bra eller dåligt.

När du pratat med pappan - är han beredd att ta dottern på heltid? Nu, imorgon, om så krävs? I så fall får du nog låta honom göra det och hoppas att han snabbt inser att det inte kommer gå.

Dricker han mycket på ett sätt att du är genuint oroad för dotterns säkerhet hos honom tar du henne med dig. Skriver han inte på flyttanmälan tar det cirka 4 månader innan skatteverket utrett färdigt var hon bor (Dvs hos dig). Det blir en period då du får en del svårigheter och kommer behöva ta en del samtal med tex skolan. Ni bor där nu och dottern hat skolplikt, så de måste ordna en plats även om adressen på pappret är fel och pappan inte skriver på. Om pappan bestämmer sig för att gå till tingsrätten har dottern redan etablerat sig i den nya kommunen. Det behöver inte innebära att du vinner boendet, men det kan göra det.

Om han har psykisk ohälsa är frågan om han kommer gå till en advokat alls? Har han ekonomi och förutsättningar för det?

Kallar du det där råd? Det där är riktigt fult om man gör så, skulle du själv ha tyckt det var okej att den andre föräldern bara tar barnet och flyttar i förhoppning om att tingsrätten ska döma till sin fördel för att det gått så lång tid? Då tänker man verkligen inte på barnets bästa, utan man använder barnet som vapen för att få sin egen vilja igenom. Usch! Tänk dig själv in i om du hade varit pappan, eller för den delen barnet i den situationen? Hur tror du barnet kommer se på den saken när den blir tillräckligt gammal för att förstå?

Anonym (Mamma som vill väl) Trådstartaren

Sun 22 Sep 2024 12:51

#27

Anonym (Ego) skrev 2024-09-22 12:46:58 följande:

Det bästa för BARNET är att låta gården vara helgboende så då är det case closed då. Att han inte dykt upp på utvecklingssamtal eller nån match innebär inte att det är bäst för barnet att flytta 3 timmar bort. Det är DU som vill det för DIN skull för att gården är DIN dröm. Vad barner säger att det vill är IRRELEVANT då barnet vid 7 års ålder kan påverkas till att ?vilja? vad som helst och inte kan förstå konsekvenserna långsiktigt av olika beslut. Det är därför barnet har vårdnadshavare som ska ta beslut i BARNETS intresse.

nu är de ju inte bara de som hänt som gör att hon bor mest hos mig. Men nu har jag hört din åsikt.

Anonym (Mamma som vill väl) Trådstartaren

Sun 22 Sep 2024 12:53

#28

Anonym (J) skrev 2024-09-22 12:47:07 följande:

Du har ju skapat en tråd om hur du ska kunna flytta på heltid med barnet mot pappans vilja? Och därmed minska umgänget. Det är ju utifrån det du får svar.

Hur kommer det fungera att du ska sitta i en bil 12 timmar varannan helg samtidigt som du har en bebis? Vad blir mer välfungerande?

umgänget blir minskat med 4 nätter i månaden. Sen vet jag inte vart du får 12 timmar ifrån. Men nu har jag hört din åsikt. Återigen, jag flyttar inte om han inte vill punkt.

Anonym (M)

Sun 22 Sep 2024 12:59

#29

Anonym (Mamma som vill väl) skrev 2024-09-22 12:39:35 följande:

jösses vilka påhopp. vi har köpt gården JA men vi har ju de som ett helg boende nu. Folk köper ju stugor? Jag har inte sagt att jag ska ta henne och dra. Jag vill göra de bästa för BARNET och vad BARNET också vill. De är inte ALLTID de bästa att ha båda nära. De bästa är att allt fungerar. jag har försökt involvera den andra parten i så många år, han själv har suttit sig själv främst i ALLA år. Jag har aldrig nekat dom till mer umgänge? Men när man inte dyker upp på saker, inte svarar, glömmer bort Osv osv så ska jag bara acceptera de?

jag kommer givetvis inte flytta MOT hans vilja. den här tråden skulle inte handla om ifall ni anser att jag gör rätt eller fel, vad ni tror att mitt barn mår bra av och hur ni anser att de försämras saker utan att ha inblick i allt. Jag ville ha tips och idéer hur man kan tänka. Försökt va så himla tydlig men de verkar tydligen inte framgå.

Fast du har ju redan tagit steget att köpa gården med målet att flytta dit? Det enda rätta är alltså att pappan ska vika sig och acceptera att han allteftersom får mindre kontakt med sitt barn, för att du tycker det är orättvist?

Ja livet är orättvist, dina val har landat dig där du är nu, ta ansvar. Ditt ex hade dålig psykisk hälsa redan innan ni skaffade barn, jag förstår att självklart lever man på hoppet att saker ska bli bra. Men nu har det inte blivit det, det innebär att du får ta mer ansvar, trist, men så är det. Du gjorde valet att satsa på det. På vilket sätt kan det inte funka utan att din dröm måste bli uppfylld?

På vilket sätt är det inte bättre att ha pappan nära?

Nja du har fått svar på hur man kan tänka, bara inte de svar du vill ha. Inte riktigt samma sak. Som jag skrev i tidigare inlägg så har du flera val, inga utav den passar dig utan du vill få svar på hur du ska få det som DU vill. Alltså hur du ska kunna flytta trots att pappan inte vill. Svaret är ju att det går ju inte.

SmulanFnulan

Sun 22 Sep 2024 13:06

#30

Anonym (Mamma som vill väl) skrev 2024-09-22 12:53:00 följande:

umgänget blir minskat med 4 nätter i månaden. Sen vet jag inte vart du får 12 timmar ifrån. Men nu har jag hört din åsikt. Återigen, jag flyttar inte om han inte vill punkt.

Ni har ju redan köpt gården och du har varit väldigt tydlig med att ni inte har råd att ha kvar dubbla boenden... Snyggt efterhandskonstruktion!

Flytta vid gemensam vårdnad

INNEHÅLL