Betala "underhåll" för arbetande barn (+18 år)

Barnet betalar 5000 till boendeföräldern och den andre föräldern slutar betala "underhåll" för en myndig person med fast inkomst. Den andre föräldern kan spara pengar åt alla sina barn i exempelvis fonder som delads ut vid en förbestämd ålder eller inför fastighetsköp och dylikt, men att subventionera ett lyxliv med 15000 i fickpengar varje månad är ingen bra start i livet. Även 10000 i fickpengar är mer än många arbetande vuxna har så där borde rymmas att barnet har ett eget sparande.

Ingen skillnad alls. Om barnet vill bo hos sin mamma isf sin pappa är det ett val. Om barnet vill bo hos sin pappa isf sin mamma är det också ett val och då får alla barnen dela på de rum som finns. Vad TS säger är att han inte är beredd att flytta till större för att göra extra plats för ett myndigt barn med fast inkomst som troligtvis (förhoppningsvis) snart kommer stå på egna ben.

Men ponera att TS skaffar större ,då får väl även mamman flytta fast till mindre? Och då skulle hon förstås betala underhåll till TS? Det är ju barnet man betalar för inte exets levnadskostnader.

Nej, det skrev han inte. Han skrev: "I praktiken inte en realistisk lösning" och att äldsta barnet inte vill. Det stod ju ett rum tomt i 4 år för äldsta barnet som 2,5-åringen har nu så intresset har ju inte heller funnits där på länge.

Förstår det som att det har funnits en stående inbjudan som inte är intressant. Barnet vill inte bo hos sin pappa och mamman använder argumentet att det skulle handla om att det inte finns något eget rum hos pappan som ett argument för att pappan ska fortsätta subventionera mammans boende.

Jag tycker det verkar som boendeföräldern försöker mjölka dig på pengar för att finansiera sina egna livsval. Om man vill bjuda någon på något får man betala för det själv. Så sett är att inte betala är det självklara valet.

Men du kommer att bli boven här och det är kanske är värt att betala sig ur eftersom du ändå har en god ekonomi. Hur mycket betalade du tidigare? Relationerna är redan ansträngda och vad kan det handla om? Sex månader? Ett år? Två år?

Jag tycker alltså att du resonerar helt rätt, men vad är viktigast? Att få rätt eller att ta smarta damage controle beslut för framtiden? Om du slutar betala nu kommer du ALDRIG få höra slutet på det och varenda sak som går snett med dottern kommer att länkas till att mamman inte kunde erbjuda henne den start i livet hon tänkte sig för att du inte bidrog så som hon tycker du borde ha gjort. Om det går bättre för dina andra barn kommer det också att tillskrivas den "orättvisa" du skapat mellan dina barn. Och detta kommer hon att föra över på er dotter.

Dra bara av summan från den rejälare summa du hade tänkt ge dottern den dagen hon flyttar och ge samma summa i handen omräknad i den dagens penningvärde till dina andra barn den dagen de flyttar. Då har alla som vill åtnjutit bo hemma gratis när man börjar jobba och starthjälp när man flyttar ut.

Det kanske inte förbättrar era relationer, även om det hade varit något trevligt att hoppas på, men det kanske förhindrar att de blir sämre.

Barnet bor ju hos sin mamma och de pratar så barnet kommer att matas av sin mammas sätt att se på saken, så givetvis spelar hennes argument roll. De kan öka klyftan mellan TS och hans äldsta dotter.

Så klart det kommer bli annat i framtiden, men då kommer du väl att kunna styra så det går direkt till din dotter och inte till eller via mamman när dottern väl har flyttat hemifrån. 

Förstår hur du känner. Hade jag också velat göra men samtidigt kan det som sagt bli en dyrköpt gränsdragning.

Ja, du har fått många svar som går ut på att det är vettigast att låta dottern bidra till sin egen ekonomi, men så kommer det ändå inte att bli så länge mamman inte är med på det. Om du drar in pengarna kommer väl mamman att se till att de har det kännbart sämre ist att be dottern bidra och skulden till det kommer läggas på dig. Typ ett psykologist/ekonomiskt utmattningskrig.

Den dagen den sorgen tänker jag och det kanske ger några lugnare år däremellan. Sedan kan ju läget ha ändrars för TS, både till det bättre och sämre och det är ju inget hans ex har med att göra.

Ja, så kan det bli. Ingen vet hur det ser ut om 15-20 år. Och så kan det även bli hos biomamman fast då med en bonuspappa.

Precis, så 100% lika kan man aldrig garantera.