Vad kan man förvänta sig av skolan? Barn som ligger långt framme.

Särskilt begåvade elever - Skolverket

Skolverket har ju själva sagt att man ska satsa på denna grupp. SÄRSKILT som att många hemmasittare faktiskt är väldigt begåvade. De sitter inte hemma pga tråkigt och svårt utan pga noll utmaningar.
De kikar in då och då, konstaterar att det där kan jag redan och sen går de hem...

Förening för föräldrar;Filurum

om-filurum [Filurum Sverige]

Anonym (Samma)

Thu 19 Sep 2024 11:13

#4

Anonym (Förälder) skrev 2024-09-19 09:53:36 följande:

Det är ju så jag är rädd att det slutar. Än så länge är skolan roliga tack vare kompisar och fritids.

Huruvida barnet är särskilt begåvad vet jag inte. Däremot ligger barnet långt före undervisningen som ges. Tänk om de bara delat ut en stencil med lite multiplikation, eller subtraktionsuppställningar med flera lån. Bara det hade mitt barn tyckt varit roligt.

Ja det är ledsamt när det blir så.
Alla lärare oavsett ämne bör alltid ha extramaterial. Antingen för volym, vissa barn behöver repetera samma moment. Eller för fördjupning.
Alla elever har ju rätt till anpassning, det gäller inte bara dem som behöver extra stöd utan precis i samma omfattning den som behöver utmanas för att nå just sin potential.

Att jobba mellan årskurserna kan låta fint på pappret men när vi kom till det läget med vår son så visade det sig att det bara var snack. För man hade inte alls lust eller vilja att lösa det faktum att årskurserna tex inte hade matematik samtidigt i schemat. Så han kunde inte delta i deras matte utan att tappa något av sina egna ämnen så att säga. Och hela tiden fick vi höra hur glada vi skulle vara att det var "det här" som var problemet och inte det motsatta, dvs att vår son låg efter...
Men resultatet blir ju som du skriver, barnet blir uttråkat, tappar motivation och det kan så småningom smitta av sig på barnets inställning generellt och drabba andra områden (som barnet kanske inte har lika lätt för).

Vi bytte skola till slut, till en kommunal skola där det var mer ordning. Nu är det bara vår erfarenhet men den kommunala skolan var mer mån om att följa lagen och göra rätt. Pekade jag på något hos Skolverket så tog man till sig det. Medan den fristående bara slingrade sig, de sket liksom i vilket - där är dörren ungefär.

Anonym (Samma)

Thu 19 Sep 2024 11:52

#9

Anonym (Förälder) skrev 2024-09-19 11:21:24 följande:

Vi går i en kommunal skola. Andra skolor har långa köer eller ligger illa till och det blir tyvärr svårt att få till logistiken. Den andra skolan i området har dessutom samma rektor. Nästa steg blir väl att kontakta skolinspektionen. Till fyran är dock planen att barnet ska få byta skola, eftersom hen då kan ta sig till skolan själv.

Anonym (F) skrev 2024-09-19 11:05:53 följande:

Ditt barn bör få svårare utmaningar. Trams att skolan inte kan se ditt barns behov och utmana barnet mer. Har ni pratat om att barnet kanske får gå upp en klass? Jag hade en tjej i skolan som var så långt före de i sin egen ålder att hon fick hoppa upp i våran klass.

Rektorn tillåter inte detta. Inte heller att barnen börjar ett år tidigare.

Vilken otroligt sniken och dåligt påläst rektor.
Verkar inte alls intresserad av det enskilda barnet och dess potential.
Visst - om hela lärarkollegiet har lärt sig att differentiera sin undervisning och faktiskt KAN utmana alla utifrån sina förutsättningar så kanske man kan ha en generell regel om att inte jobba så. Att inte tillåta samarbeten över årskurserna eller flytta upp en elev. För att flytta en årskurs handlar inte bara om lärande och kunskaper utan om mognad, pubertet och massa såna saker där ett barn inte alltid mår bra av att byta.
Men om man inte gör det så kan man inte stelbent dissa andra lösningar tänker jag.

Anonym (Samma)

Thu 19 Sep 2024 13:25

#11

Anonym (Sibylla) skrev 2024-09-19 12:23:21 följande:

Vår son är ochså oerhört begåvad.

Vi har bönat och bett att han skall få byta till en klass men andra begåvade
barn utan resultat.

Helst hade jag och min make sett att han kunde byta till en skola för avsedd
för dom som har exceptionella förutsättningar för att lyckas i livet och få
vänner på samma nivå. Verkar inte finnas i detta landet.

Det finns och det utökas regelbundet med små sådana enheter där man samlar eller i alla fall regelbundet samlar upp elever med dessa förutsättningar så att de får umgås med likasinnade och utvecklas.
Men de är få!!
Genom nätverk typ Filurum kan man i alla fall komma åt att bolla med andra föräldrar. Som förstår!

Anonym (Samma)

Thu 19 Sep 2024 14:53

#13

Anonym (Förälder) skrev 2024-09-19 13:36:29 följande:

Vi ska ha möte med skolan i nästa vecka och just en extra mattebok är något vi ska ta upp då. Vi har testat matteuppgifter för treor här hemma och dessa klarar barnet galant. Vi har också testat enklare vuxensudoku hemma, vilket barnet roats mycket av. Men inget av detta har skolan kunnat lösa. I fjol fanns det extra mattekluringar längst bak i matteboken, men de var också väldigt enkla och gav ingen utmaning.

I skolbiblioteket finns bara läseböcker för lågstadiebarn, eftersom det är en lågstadieskola. Det gör att barnet hellre väljer att rita än att läsa, eftersom bänkboken är rätt trist.

Den gruppen ska jag kolla in, tack för tips!

Om man låter barnen köra på i en högre takt eller få ytterligare en mattebok så vill jag bara tipsa om en sak så att era barns lärare inte missar det. Och det är att barnet måste få egna genomgångar.
Vår son släpptes lös själv att bläddra fram och tillbaka mellan sånt han tyckte verkade kul i böckerna. Vilket gjorde att han använde metoder som han kände till. Han visste inte (och kanske inte kan förväntas förstå när man är åtta år) att materialet kapitel för kapitel hade till uppgift att introducera barnet för nya sätt att lösa problem. Nya metoder och tekniker. Att avrunda, att lägga ihop ental först osv. Så att man sen får grepp om ett antal olika metoder att välja mellan för att lösa matematiska problem.

Det visade sig efter ett par terminer att han 1) inte hade fått några egna genomgångar i "sitt" material och även 2) ofta missade lärarens genomgångar i den bok som resten av klassen jobbade i för då hade han redan tagit sina böcker och gått iväg till ett annat rum (alternativt lyssnade inte aktivt för de sidorna hade han ju redan gjort).

Den läraren menade sen något i stil med att "men det kan ju inte JAG lägga tid på, jag har ju fullt upp med att gå igenom med resten av klassen, det förstår ni väl ". Och nej det hade vi inte någon direkt förståelse för. Ergo - vi bytte skola.

Vi köpte också kompletterande material hem. Om de hade Matte Direkt i skolan så köpte vi hem Eldorado eller hur det var, jag minns inte. Adlibris tex har ju massor av läromedel för skolbarn så man kan botanisera där.

Anonym (Samma)

Thu 19 Sep 2024 15:36

#17

Anonym (Q) skrev 2024-09-19 15:05:40 följande:

Jag inser att vi har haft väldig tur och jag vet inte om detta är något som man kan förvänta sig, men min dotters matteundervisning har varit helt otroligt bra, från start. Hon går nu i tvåan. Alla barnen jobbar med samma område, men de elever som kan/vill får gå djupare. Ofta är det projekt där de får arbeta praktiskt med koncepten och läraren ger alltid dottern utmaningar att ta det till en nivå där hon får jobba och inte bara fylla i eller hjälpa andra. PBL kallar de metoden de använder, problembaserat lärande (tror jag).

De får även individuellt material där läraren har som målsättning att lägga dessa på en nivå där de faktiskt kan göra några fel (80-90% rätt per arbetsblad är målet) oavsett om de ligger långt före, eller efter, eller någonstans mitt emellan. Det är också ok att repetera eller, som särskilt mindre barn ofta gör, glömma bort och ta det en gång till. Han lär dem att jobba hårt och värderar ansträngningen och arbetet de lägger ner, vilket är så värdefullt för elever som ligger långt fram och annars bara hade kunnat sitta av tiden. Hon får hjälpa andra elever, men läraren försöker att se till att det sker på ett sätt som även kommer henne till godo - att förklara koncept och lära ut är ju ett utmärkt sätt att befästa sina egna kunskaper.

Vanlig kommunal skola i medelstor stad.

Det du beskriver låter som det arbetssätt som man hade i den skola vi sen bytte till (kommunal). Där fanns en förståelse kring att barnen låg på olika nivåer, var olika snabba och behövde olika typer av utmaningar. Samtidigt som man höll ihop gruppen och löste problem tillsammans.

Vad kan man förvänta sig av skolan? Barn som ligger långt framme.

INNEHÅLL