Jag vill inte göra abort egentligen

Menar inget personligt mot dig nu men jag blir illamående av att läsa sånt som du skriver , att jag ekonomin aldrig kan vara ett hinder i Sverige . Det går att hamna mellan stolarna och det är inte alltid ?Bara att gå till soc? som många verkar tro. Det som du skriver i ditt inlägg , skulle du säga det till en kvinna som behöver sälja sex till exempel? Tror du att det inte förekommer i Sverige eller tror du att alla gör det för att de tycker det är så otroligt kul? Varför skulle kvinnor göra det här om ekonomin aldrig kan vara ett hinder i Sverige? Jag har själv varit där för väldigt längesen när jag var ung och ensamstående mamma efter att ha lämnat en man som misshandlade mig.. 

Tycker du och andra som tänker som du borde försöka öppna ögonen lite, ett tips är att börja följa Simon Häggström på instagram, en polis som jobbar med prostitution. Finns andra sidor där det står om sånt också. Det finns väldigt många som inte har haft det lika lätt (ja det har du ändå haft jämfört med många andra) som du av olika anledningar, alla får inte bostadsbidrag som täcker hela hyran till exempel, pratar inte om mig själv nu men det finns personer som måste hyra svindyra lägenheter i andra hand , det finns personer som inte kan få alla bidrag du räknar upp av olika anledningar, man kan bli sjukskriven utan SGI, man kan hamna i situationer där man inte ens har rätt till försörjningsstöd. 

Menar inget personligt mot dig nu men jag blir illamående av att läsa sånt som du skriver , att jag ekonomin aldrig kan vara ett hinder i Sverige . Det går att hamna mellan stolarna och det är inte alltid ?Bara att gå till soc? som många verkar tro. Det som du skriver i ditt inlägg , skulle du säga det till en kvinna som behöver sälja sex till exempel? Tror du att det inte förekommer i Sverige eller tror du att alla gör det för att de tycker det är så otroligt kul? Varför skulle kvinnor göra det här om ekonomin aldrig kan vara ett hinder i Sverige? Jag har själv varit där för väldigt längesen när jag var ung och ensamstående mamma efter att ha lämnat en man som misshandlade mig.. 

Tycker du och andra som tänker som du borde försöka öppna ögonen lite, ett tips är att börja följa Simon Häggström på instagram, en polis som jobbar med prostitution. Finns andra sidor där det står om sånt också. Det finns väldigt många som inte har haft det lika lätt (ja det har du ändå haft jämfört med många andra) som du av olika anledningar, alla får inte bostadsbidrag som täcker hela hyran till exempel, pratar inte om mig själv nu men det finns personer som måste hyra svindyra lägenheter i andra hand , det finns personer som inte kan få alla bidrag du räknar upp av olika anledningar, man kan bli sjukskriven utan SGI, man kan hamna i situationer där man inte ens har rätt till försörjningsstöd. 

Menar inget personligt mot dig nu men jag blir illamående av att läsa sånt som du skriver , att jag ekonomin aldrig kan vara ett hinder i Sverige . Det går att hamna mellan stolarna och det är inte alltid ?Bara att gå till soc? som många verkar tro. Det som du skriver i ditt inlägg , skulle du säga det till en kvinna som behöver sälja sex till exempel? Tror du att det inte förekommer i Sverige eller tror du att alla gör det för att de tycker det är så otroligt kul? Varför skulle kvinnor göra det här om ekonomin aldrig kan vara ett hinder i Sverige? Jag har själv varit där för väldigt längesen när jag var ung och ensamstående mamma efter att ha lämnat en man som misshandlade mig.. 

Tycker du och andra som tänker som du borde försöka öppna ögonen lite, ett tips är att börja följa Simon Häggström på instagram, en polis som jobbar med prostitution. Finns andra sidor där det står om sånt också. Det finns väldigt många som inte har haft det lika lätt (ja det har du ändå haft jämfört med många andra) som du av olika anledningar, alla får inte bostadsbidrag som täcker hela hyran till exempel, pratar inte om mig själv nu men det finns personer som måste hyra svindyra lägenheter i andra hand , det finns personer som inte kan få alla bidrag du räknar upp av olika anledningar, man kan bli sjukskriven utan SGI, man kan hamna i situationer där man inte ens har rätt till försörjningsstöd. 

Du har ingen aning om vad jag har varit med om ,  det skulle bli väldigt långt om jag skulle berätta allt,, men det är misshandel, våkdtäkter, sålt sex , mordhot ..Inte konstigt att man är anonym när man som mamma skriver om sånt. Och jag  skrev INTE det jag skrev för att  skrämma TS och jag menade absolut inte att hon kommer bli prostituerad om hon behåller barnet, det jag skrev hade inte med hennes situation att göra överhuvudtaget. Det kommer förhoppningsvis gå bra för henne oavsett vad hon väljer. Du läser in väldigt mycket som jag inte har skrivit.. Jag svarade bara på att du skrev att ekonomi kan vara ett hinder i andra länder men inte i Sverige. Inget annat. Jag tycker att det är naivt och respektlöst att säga det för det finns så många som har det otroligt svårt av massa olika anledningar och som faktiskt inte får alla bidrag som du pratar om. 

Jag är gravid nu och trebarnsmamma så nej jag tänker absolut inte skriva till dig privat efter allt du anklagar mig för här, jag behöver verkligen inte den stressen. Lämnar den här tråden nu och hoppas det löser sig för TS oavsett vad hon väljer, som sagt, det jag skrev handlade inte om henne alls. 

Det här blir privata frågor och du behöver såklart inte svara! Men vilken typ av våldtäkt var det? Var det en vilt främmande man som gav sig på dig på skogspromenaden, eller drog in dig i en bil eller något sådant? Eller var det din pojkvän eller någon annan som du redan kände och valt att vara ensam med - typ "date rape"? 

Om det handlade om en överfallsvåldtäkt - är du inte rädd att flickan ska ha ärvt hans anlag? För något galet är det ju om en man kan göra något sådant, det kan inte bara handla om dålig uppfostran eller kulturkrockar. "Date rape" däremot kan nog hända de flesta unga människor vid fel omständigheter...

Och ringde du inte polisen efteråt, fick skjuts till sjukhus? Där brukar de ju direkt ge dagen efter-piller och/eller sätta in spiral, så att kvinnan inte ens ska behöva veta om det har blivit någon befruktning. Jag är emot den liberala abortlagstiftning som vi har i Sverige idag, men samtidigt finns det omständigheter där en abort är det minst dåliga alternativet - förutsatt att den görs tidigt. Men om du kunde klara detta utan några negativa känslor mot ditt barn, så tar jag av mig hatten för dig! Det är stort!!!

Låter som att han kom från MENA, de männen är alltid en risk. Bra att du kunde komma runt och älska din dotter som hon är!

Det är ju också så, att om förövaren var från Mellanöstern (som jag misstänker) så behöver han inte ha varit galen, på det sätt som en svensk man som lurar i buskarna oftast är. För att detta är så vanligt i deras kultur, och för att de ofta ser på obeslöjade kvinnor som fritt byte - dessa har ju ändå ingen heder, typ. För att förtydliga: ett sådant mindset är naturligtvis också "galet" i våra ögon, men de männen som har det behöver inte lida av en ärftlig sinnessjukdom för det, utan barnen går att uppfostra till bra människor som de oskrivna blad de ju är. 

Men va, var det exet som ville att du skulle gå dit?? Då visste han med stor sannolikhet precis vad som skulle hända. 

Vad sa exet när han fick veta att du blivit gravid?
Vad sa "pappan" när faderskapet fastställdes?

Verkligen tack för att du tog dig tiden och skriva detta. 
Jag känner att jag inte mår bra alls men försöker ignorera det så gott det går och inte tänka på det, men det kommer ikapp när man är ensam. 
Jag är inte säker på aborten, och jag kommer förmodligen inte bli det med tiden heller, snarare ännu jobbigare. Ärligt så tar det på mig hårt, så fort jag tänker på det. Och har som sagt försökt att inte tänka på det, men nu är det imorgon på morgonen och inte så många timmar kvar.. det gör ont. Min mamma ska med mig för att stötta och pusha till att jag klarar att göra det. Dem säger jag kommer känna mig bättre efteråt. Men som sagt tror jag inte det, däremot tror jag att jag kommer göra det imorgon. Det hemska är också att det är ultraljud på måndag när jag är i vecka 13, som vi bokade in på inskrivningssamtalet. Jag längtade dit så men nu vet jag att själva aborten sker då.. 

jag och min pojkvän har varit ihop i lite mer än 2 år. Eftersom jag inte har medborgarskap där så kan jag inte flytta dit på heltid, men iallafall det senaste året har jag varit 50% här och 50% där. Därav att jag tog uppbrott med skolan och slutade på jobbet. Kan inte språket och känner ingen annan där som jag kan umgås med, engelska kan dem knappt, så jag blir begränsad där och satt för det mesta bara hemma ensam och väntade tills han kom hem. Också lite därför jag beslutade mig att komma hem och börja studera igen, det blev tråkigt och ensamt där. Landet är det egentligen inget fel på och trivs där bra när det kommer till levnadssätt och kultur. Men eftersom det inte är med i Eu försvårar det för mina möjligheter där, även med ett barn. 

Vill ändå bo här med mitt barn, främst för möjligheter i framtiden med skola, tryggheten jag kommer känna i Sverige, sjukvård, nära min familj mm (Han har inte kontakt med sin) 
trots att jag inte vill göra abort så säger min hjärna att det egentligen är bäst. Dels pga min situation att jag bor hemma, ingen gymnasieutbildning, jobb, körkort som Kommer ta längre tid och allt blir svårare om jag blir mamma nu. Att jag kommer vara ensamstående med pappan i annat land, han verkar inte vilja flytta hit och inget jag vågar tro på att han kommer göra. han har aldrig besökt Sverige, så vad säger att han kommer hälsa på sen? jag kommer ha det tajt med ekonomi så att jag ska resa fram och tillbaka som innan och med ett barn kommer inte gå. även om han betalar kommer jag inte kunna ta ledigt från jobb stup i kvarten. Och ska våran relation vara så på distans hela tiden kommer det inte hålla i längden, glömmer han då bort vårt barn om han träffar en ny och skapar familj med henne?  Jag vill mitt barn ska ha en pappa, och jag vill helst inte träffa en annan sen och skaffa barn med en annan. Mitt mål är såklart att bevara kärnfamiljen, sen vet man givetvis aldrig vad som händer men jag behöver inte starta det ?splittrat?. 
Sen är jag orolig hur han kommer vara som pappa. Ha är snäll med ett stort hjärta med han har också sidor som är dåliga, bland annat dricker han nästan varje dag. Blir han arg så kan han bli arg och inte alltid behandla en på bästa sätt, sådär kommer jag aldrig tillåta han vara framför mitt barn, eller att barnet ens ska vara lite rädd för honom. Men där är det vanligt att dricka så och hans pappa är även en som dricker mycket och som slog frun och barnen. han säger att han aldrig kommer vara sån men jag kan inte tro på det fullt ut eftersom han ändå visar tendenser på samma beteende, och att det sitter i gener. 
Detta får mig att känna abort är bäst, för barnet skull. 

sen är jag också ung och behöver inte stressa med det, det kommer förhoppningsvis fler chanser att bli gravid. 

Men, det tar heller inte bort min känsla och kärlek för detta barnet. Jag vill fortfarande gärna behålla och bli mamma, det gör så fruktansvärt ont att göra abort. Och jag får vara beredd på att må dåligt en längre period framåt