Varför ska det bli socialt accepterat med psykisk ohälsa?

Tycker också detta fokus på psykiska hälsoproblem blir konstigt några gånger. Alla vill så gärna prata om dessa. Det är som om man vore ointressant om man inte hade något problematiskt att komma med utan bara var lagom nöjd med tillvaron. En artist/sportutövare/kändis/politiker vill hellre prata om sin prestationsångest/ätstörningar/diagnoser/traumatiska uppväxt än om det dom håller på med.