Inlägg från: Anonym (Rosa) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Rosa)

    Överklaga soc beslut.

    Har de haft kontakt med soc under lång tid? Har de erbjudits hjälp och stöd? 


    Vad är det soc tänker ska hända under tiden barnen är i jourhemmet och som ska leda till att barnen kan flytta hem igen? 


    Att överklaga går inte eftersom det är en frivillig placering. Det är ett helt sjukt system som ger soc helt fria händer att göra vad de vill med familjer utan att granskas av någon annan. De hotar med LVU, och eftersom det är de flesta föräldrars mardröm går man med på deras åtgärder. Och i och med att man har gått med på det kan man inte överklaga och då har ingen annan insyn eller möjlighet att avbryta åtgärden. Vägrar man åtgärden blir det LVU och man förlorar rätten till insyn och riskerar att förlora en överklagan. Föräldrar och anhöriga är helt maktlösa. 


    Om paret har fått hjälp och stöd och inte klarat av att ändra hur de tar hand om barnen kan det ju vara så att detta var sista utvägen. Det de kan göra är att ta till sig de råd och anvisningar de får. Vi tvingades göra saker som vi visste var dåliga för barnet, men det var enda sättet att bli av med soc. I det här fallet vet vi inte om kritiken är befogad eller ej, men oavsett är det mest effektiva sättet att bli av med soc att göra som de befaller. 

  • Anonym (Rosa)
    Giftskåneman skrev 2024-09-13 18:35:00 följande:

    Ett av problemet är att frun suttit där ensam med minst två från soc.
    Det soc har sagt har hon inte uppfattat rätt, de har
    Inte erbjudit god man som hjälper henne på mötena, ändå står det i psppren att de känner de inte når fram till henne. Hade hon talat arabiska skulle det kallas in tolk utan tvekan.
    Det står i sol personer med intellektuellt funktionshinder inte får diskrimineras .
    Kruxet är det står soc bör informera om hjälp som finns att få, inte de måste, utan detta skulle frun själv veta.


    Tyvärr är detta även min erfarenhet. De informerar inte om ens rättigheter utan de ska man känna till själv. Och så ska man, i den chock man hamnar i när de sagt vad de tänker göra, snabbt ta ett beslut som kan påverka resten av ens barns liv. Och för den här mamman är det givetvis extra svårt pga hennes funktionshinder. 


    Därmed inte sagt att soc har tagit fel beslut. Det kan jag inte avgöra. 

  • Anonym (Rosa)
    Giftskåneman skrev 2024-09-13 19:12:23 följande:
    Tex umgängen, det ska göras upp schema, men nej, det beror på hur barnen reagerar när föräldrarna åker, ju ledsnare barnen blir ju längre dröjer det innan de får träffas igen, känns som soc strategi är att barnen ska glömma sina föräldrar
    De sa samma till oss efter första umgänget, att det var dumt att göra barnet så upprört. Men det var ju placeringen som skapade sorgen och upprördheten, inte vi. Vi fick dock snabbt tillbaka barnet. Hann bara ett besök. 
  • Anonym (Rosa)
    Giftskåneman skrev 2024-09-13 18:58:36 följande:

    Rosa, de har samma erfarenheter, veckan innan frågade paret om barnen skulle omhändertas, eftersom en ny väldigt negativ handläggare börjat som inte tyckte lm frun utan klagade och hackade på allt, detta var en fredag och handläggaren så inget omhändertagande i dagsläget, på måndagen blev det omhändertagande.


    Känner igen detta med plötsliga beslut. Inga samtal eller samarbete utan de bestämde i vår frånvaro och vi tilldelades besluten och fick en minut på oss att bestämma hur vi ville göra (samarbeta eller LVU).


    Vet att det framkommit skarp kritik mot att de gör likadant med autistiska ungdomar, som ju har stort behov av förberedelse men får lika plötsliga besked om att de tex ska byta hvb eller familjehem nu genast.  

  • Anonym (Rosa)
    Giftskåneman skrev 2024-09-13 20:41:31 följande:

    Rosa, fick ni gjort ny utredning?


    I vårt fall omhändertog de först och utredde sen. Efter utredning släppte de oss utan fortsatta åtgärder. 
  • Anonym (Rosa)
    Fjäril kär skrev 2024-09-13 22:59:08 följande:

    Med all respekt men vilken relation till föräldrarna har du? Om mamman och kanske pappan har svårt att ta till sig och förstå information kanske inte du heller har får korrekt information om hur allting hänt? 


    Jag tänker lite likadant. Om TS är närstående till familjen kan hen kanske få sitta med vid möten med soc för att kunna hjälpa till att förklara. 
  • Anonym (Rosa)
    Anonym (SoL) skrev 2024-09-13 20:40:55 följande:
    Att överklaga med fokus på barnens behov kan ses som samarbetsvilja hos föräldrarna, jämfört med att bara sätta sig på tvären. Det har sannolikt fördelar för föräldrarna vid en ev process.

    Hur går en sån överklagan till och vart vänder man sig med den? Vi fick aldrig någon information om att det var möjligt att överklaga SoL-beslut. Soc sa att det var deras förslag eller LVU som gällde. Vid ett tillfälle frågade vi om det fanns något alternativ och då log hon och sa  -Nej. 


    Att man har rätt att byta handläggare visste vi. Men det var inte heller något de upplyste oss om. 

  • Anonym (Rosa)
    Anonym (Sara) skrev 2024-09-14 19:43:32 följande:

    Att en normalbegåvad man skaffar barn med en kvinna med utvecklingsstörning känns inte helt 100, känns inte riktigt som något normala människor gör? Känns som att det blir ganska mycket maktobalans, lite obehagligt. 


    Ja, om det är en man i medel eller över medel vad gäller intelligens. Det finns en klinisk gräns för när någon bedöms ha IF. Det skiljer väldigt lite mellan någon som ligger strax under den gränsen (som mamman i familjen) eller strax över. IQ mäts dessutom inom flera områden och personerna i paret kan matcha varandra på flera av dem men mamman prestera under på något och det är därför hon fått diagnosen. 

    Hur det är ställt med det här paret vet vi ju inte. Men att utgå från att de i paret ligger på väldigt olika nivå och att deras relation skulle vara obehaglig tycker jag är en konstig slutsats baserat på vad som stått att läsa. 

  • Anonym (Rosa)
    Anonym (Kim) skrev 2024-09-14 21:00:43 följande:
    Nja, Soc märkte ju uppenbarligen det, hon tog inte in information och de nådde inte henne och hon ser inte barnens signaler.

    Sen är det nåt som inte stämmer här. Barn blir inte omhändertagna om bara den ene föräldern har problem för då finns ju den andre för att väga upp för bristerna. Att pappan endast skulle ha dyslexi är högst osannolikt, han brister ju också på något sätt.

    Jag undrar även vad som hände före omhändertagandet. Vad har familjen fått för stöd? Har man försökt hjälpa dem men det har inte blivit någon förändring? Vad som hänt tidigare kan (och bör!) ju ha betydelse för vad soc gör om paret säger att de inte längre godkänner placeringen. 


    Jag säger inte att du har fel, men soc kan mycket väl se saker som inte finns pga fördomar. Man skulle kunna tro att folk med såna jobb skulle vara smartare än så, men jag har träffat personer som varit betydligt mer utbildade än vad en socialsekreterare normalt är och som inte klarat av att tänka själva och göra fördomsfria bedömningar. Man kan bli väldigt utsatt som soc-fall. En del slutar lyssna på en och avfärdar en som knäpp i huvudet innan man ens öppnat munnen. Det gör det väldigt svårt att ta sig ur situationen. Jag antar att detsamma gäller de med IF. Mamman i det här fallet är nu båda delarna och risken är överhängande att hon bemöts med fördomar. 


    Därmed inte sagt att jag är övertygad om att omhändertagandet är ett felbeslut. 

  • Anonym (Rosa)
    Anonym (Sara) skrev 2024-09-14 21:27:50 följande:
    Förstår inte riktigt hur hon kan hämta och lämna i skola och förskola om det är normalt för henne att komma 5 timmar sent? 
    Var har du läst att det är normalt? Jag kan bara se att det hänt en gång och det verkade snarare bero på att mamman tolkar uttryck ordagrannt än att hon inte visste vad klockan var. 
Svar på tråden Överklaga soc beslut.