Kan jag tvingas hämta min mans barn på förskola?

Då tycker jag att vi sätter femåringens känslor i fokus. Hur känns det att bli så tydligt bortvald och ratad av sin bonusmamma som gör sådan enormt skillnad på sitt biologiska barn?

Förlåt men jo, nog fan har hon ansvar för bonusbarnet. Hon har ansvar för att deras gemensamma hem ska vara en trygg och kärleksfull plats där alla visas samma omtanke och värde. Klarar man inte av det ska man inte sätta sig i en sådan situation.

Nähä? Så hur tror du att femåringen uppfattar det då att syskonet blir hämtat för att göra saker när femåringen uttalat inte får vara med? Det handlar om att TS gör det mycket tydligt för barnet att hon inte vill umgås med femåringen eller anser att det har samma värde i hennes familj som hennes biologiska barn. Det är att visa absoluta motsatsen till omtanke.

Att femåringen är kvar på förskolan längre under biomammans veckor är inget konstigt, då hälsar man och frågar hur hen har det och säger något om vad man kanske ska hitta på nästa vecka.

Jag läser det i den trådstarten och får det bekräftat i senare inlägg.

Det är sant att jag inte vet exakt hur femåringen tänker och känner kring att bli kvarlämnad och exkluderad, men har en grundläggande förståelse för hur människor fungerar och hur viktigt det är att bli inkluderad och bekräftad som likvärdig.

Femåringen är hos sin mamma varannan vecka vilket ger massor med tid för bara TS och hennes biologiska barn. Det är också rätt svårt att komma och kräva att ett bonusbarn ska exkluderas för att man gör skillnad på det och sitt biologiska. Jag fattar att det känslomässigt ÄR skillnad, men har man skaffat barn med någon som har fler sedan tidigare har man VALT situationen och får faktiskt se till att alla känner sig ha lika värde i familjen.

Att man ibland hittar på saker i olika konstellationer, att femåringen gör något bara tillsammans med sin pappa, är en helt annan sak än att dagligen bli kvarlämnad på förskolan för att man inte är önskvärd.